Viktiga förhållanden för resultat och
ekonomisk ställning

OMVÄRLDEN

Mycket allvarligt säkerhetsläge i Europa

Rysslands anfallskrig mot Ukraina som startade i februari 2022 har satt Sverige och övriga Europa i ett mycket allvarligt säkerhetsläge som väntas påverka oss i många år framåt. Spänningarna mellan den ryska regimen och västliga demokratier ökar. Den nationella säkerheten måste hanteras utifrån att Ryssland ser Sverige som en del av Europa och Nato. Säkerhetspolisen bedömer att Sverige kan förvänta sig både ökande rysk underrättelseverksamhet och säkerhetshotande aktiviteter. Det kan handla om förberedelse för och genomförande av sabotage, desinformation eller att regimen använder våldsbejakande extremister för att destabilisera det svenska samhället.

Omvärldsutvecklingen är svårbedömd, hoten förstärker varandra och förändringar sker snabbt. Säkerhetsläget ställer också krav på kommuner och regioner att bidra till att stärka samhällets motståndskraft och bygga upp ett fungerande totalförsvar som kan möta nya typer av hot.

Ökade flyktingströmmar till följd av kriget i Ukraina

Våren 2022 beslutade EU att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina (massflyktingar) ska erbjudas tidsbegränsat uppehållstillstånd inom EU. Massflyktsdirektivet och utvecklingen i Ukraina medförde under 2022 en kraftig ökning av antalet beviljade uppehållstillstånd i Sverige. De flesta som hittills flytt till Sverige kom hit före eller i början av kriget. Beroende på hur kriget utvecklas kan situationen snabbt förändras.

Ökad ojämlikhet och polarisering

Undersökningar visar att den ekonomiska ojämlikheten har ökat i Sverige de senaste åren, liksom i världen i stort. Till följd av detta märks bland annat en ökad social, ekonomisk och åsiktsmässig polarisering. Skillnaderna i exempelvis kriminalitet, arbetslöshet, skolresultat, hälsa, valdeltagande och upplevd trygghet är stora mellan landets kommuner.

Ökad bostadsbrist

I stora delar av landet finns en ökande bostadsbrist, även utanför städerna. Byggandet har inte hållit jämna steg med befolkningsökningen. Nyproduktioner har varit dyra och vänder sig till förhållandevis resursstarka grupper. Det gör att det är svårt för unga, nyanlända och andra resurssvaga att ta sig in på bostadsmarknaden, vilket kan leda till ökad segregation och trångboddhet.

Förändrade arbetssätt med stöd av digitalisering

Med nya verktyg som artificiell intelligens (AI) och digitala tjänster går det att effektivisera och förbättra kommunala verksamheter. Medborgare får möjlighet till mer inflytande och kontroll och medarbetare slipper utföra enkla repetitiva uppgifter. Det finns dock ett digitalt utanförskap som är viktigt att hantera för att utvecklingen inte ska innebära att vissa grupper hamnar utanför.

Digitalisering har möjliggjort hemarbete och distansarbete för vissa delar av den yrkesverksamma befolkningen. Coronapandemin påskyndade utvecklingen då många tvingades arbeta hemma under en lång period, vilket snabbt ledde till en attitydförändring och vana vid digitala möten och arbetsformer. Platsens betydelse för arbetet förändras för många vilket gör att fler människor kan välja att helt eller delvis bosätta sig på annan ort än där deras arbetsplats finns.

Överutnyttjade av globala ekosystem

Ekosystemen har överutnyttjats med global uppvärmning som följd. Det tar sig bland annat uttryck i stigande havsnivåer och ökenspridning vilket främst påverkar de fattiga delarna av världen och bidrar till ökade flyktingströmmar. Extrema väderhändelser har blivit allt vanligare. I Sverige kan detta exempelvis innebära perioder av mycket regn eller blåst och risk för översvämningar eller långa perioder av torka med vattenbrist och risk för bränder. Kommunen står inför en stor utmaning i att minska verksamheternas egna utsläpp och även skapa förutsättningar för kommunens invånare att leva hållbart, samtidigt som verksamheter säkras för att klara klimatförändringar.

Ökande arbetskraftsbrist

Bristen på arbetskraft kommer att öka såväl inom offentlig sektor som i näringslivet. SKR:s beräkningar visar att omkring 54 procent av den ökade sysselsättningen fram till 2031 behövs i kommuner och regioner, detta beräknat utifrån bibehållen personaltäthet och ökade behov hos befolkningen. I dag arbetar cirka 25 procent av arbetskraften i välfärden. SKR:s beräkningar visar att med bibehållen personaltäthet skulle kommuner och regioner behöva öka antalet anställda med 91 000 fram till 2031.

DEN SVENSKA EKONOMINS UTVECKLING

Slutsatserna är hämtade ur SKR:s ekonomirapport från december 2022.

Samhällsekonomi

Svensk och global konjunktur har varit inne i en period av återhämtning efter pandemin, men nu försvagas konjunkturen snabbt. År 2023 kommer varken USA eller Europa att agera draglok för världsekonomin. Den europeiska ekonomin drabbas hårt av kriget i Ukraina. Effekterna av den höga inflationen, med efterföljande räntehöjningar från världens centralbanker, kyler av ekonomin. Sverige går in i en lågkonjunktur 2023 med negativ tillväxt, minskad efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslöshet som följd.

Centralbankerna väntas vinna kampen mot den höga inflationen genom ytterligare räntehöjningar i början av 2023. Det dröjer dock betydligt längre innan konjunkturen vänder uppåt och först 2026 bedöms konjunkturen i Sverige nå balans. Hög nivå på räntor och inflation väntas bestå i många år, något som får betydande konsekvenser för samhällsekonomin. Det kommunala skatteunderlaget hålls uppe relativt väl de kommande åren men urholkas av pris- och löneökningar. Det innebär en svag real skatteunderlagstillväxt, som till och med minskar 2023 med dämpad kommunal konsumtion som följd.

Kommunernas ekonomiska utsikter

Trots hög inflation och geopolitisk osäkerhet verkar 2022 sluta som ett ekonomiskt bra år för många kommuner och sektorn som helhet. Den fortsatt höga inflationen i kombination med ökade pensioner innebär att 2023 blir desto tuffare. Kostnadsökningen beräknas bli en av de högsta under hela 2000-talet med en real sänkning av skatteunderlaget.

VÄNNÄS KOMMUNS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Ekonomi i balans

Kommunallagen kräver att kommunen ska ha en ekonomi i balans. Med det menas att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Fullmäktiges ambition är att standardkostnaderna ska vara vägledande för framtida mål. Standardkostnad enligt det kommunala utjämningssystemet beräknas som kronor per invånare i ett visst åldersintervall för en specifik verksamhet, exempelvis förskola. Standardkostnaden beräknas också med hänsyn till kommuners olika förutsättningar vad gäller lönestruktur, glesbebyggelse, socioekonomi med mera beroende på vilken verksamhet standardkostnaden avser. Orsaken till att fullmäktige valt just det nyckeltalet är att det är centralt inom kostnadsutjämningssystemet och också sätter gränser för kommunens ekonomiska utrymme.

Kommunens skatteintäkter

Kommunens skattesats 2022 var 23:60. Skattesatsen används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag, som består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övriga arbetsinkomster, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Skatteunderlagets tillväxt beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar.

Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därför spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar.

Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet försämras skatteunderlaget även om inte arbetslösheten ökar inom den egna kommunen.

Vännäs kommun använder sig av SKR:s prognoser för skatteunderlagets tillväxt med tillägget att Vännäs kommun 2022 räknat med en befolkningsutveckling på 40 personer vilket är försiktigare än genomsnittet för de sista tio åren, som varit 50 personer.

Löneökningar

En central pott för löneökningar har funnits vid sidan om förvaltningarnas budgetramar under 2022. Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga utfallet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras inte.

Internhyressystemet och internräntan

I samband med intern hyressättning användes 1,25 procent i internränta 2022 för kommunens fastigheter. Från den 1 januari 2022 utförs underhållet av kommunens fastigheter via Fastighetstjänster i Vännäs AB utifrån en hyresmodell. Modellen fungerar så att kommunen hyr ut lokalerna i form av avskrivningar, ränta och försäkring till Fastighetstjänster i Vännäs AB för att i sin tur hyra tillbaka dem av bolaget. I hyran som kommunen betalar till bolaget ingår en summa för planerat underhåll och driftkostnader för lokalerna.

Justering för kapitalkostnad

Färdigställda investeringar aktiveras i samband med att de tas i bruk. Så snart en investering är aktiverad påförs respektive verksamhet kostnader för avskrivning och internränta.

Ekonomistyrningsprinciper

Budgetuppföljning

Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning som innebär att förvaltningarna utifrån en beslutad plan för uppföljning rapporterar det ekonomiska läget. I uppföljningen anger förvaltningarna redovisat resultat vid tidpunkten för uppföljningen, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsresultat. De ger även kommentarer till avvikelser och lämnar in en åtgärdsplan för en budget i balans om prognosen pekar på underskott.

Nämnderna ska utifrån sin tilldelade budget ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. De ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet, samtidigt som de ska arbeta med nödvändig utveckling.

Nämndernas över- respektive underskott

Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1–3 år i en återbetalningsplan, som kommunstyrelsen fastställer. Överskott kvittas mot tidigare underskott.

För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Av överskottet får högst 25 procent användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet till nästa år, men kommunfullmäktige kan i vissa fall besluta om ett annat upplägg.

Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal. En översyn av Liljaskolans organisationsform och framtida ansvar genomfördes 2020, men inget beslut är taget om en eventuell förändring av Liljaskolans organisation.

Investeringar

Slutkostnaden redovisas när investeringen är genomförd, dock senast året efter kommunen anslagit budgetmedel till investeringen i investeringsbudgeten. I samband med tilläggsbudget ska nämnden hos kommunstyrelsen begära om överföring av medel för pågående men ej fullföljda och slutredovisade budgeterade investeringar till nytt verksamhetsår. Kommunfullmäktige tar det slutgiltiga beslutet om medel ska föras över till nästa år.

Översynen fortsätter av kommunens alla leasing- och hyresavtal för att utreda om kommunen har avtal som kan klassas som finansiella leasing- eller hyresavtal. Sådana avtal ska hanteras som investeringar i bokföringen. Kommunen har omklassificerat en av de största fastigheterna som är aktuella för finansiell leasing.

Finansiella principer

Enligt lagreglerna om god ekonomisk hushållning i kommuner och regioner ska kommunen formulera både finansiella och strategiska verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning.

Vännäs kommuns finansiella mål redovisas under rubriken God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning.

Soliditet

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme och visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital.

Ett av kommunens finansiella mål är att soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen långsiktigt ska förbättras. Målet är en årlig ökning med 0,4 procentenheter. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ökade kraftigt och uppgick till 17,9 procent 2022 jämfört med 14,3 procent förra året. År 2021 initierade kommunfullmäktige ett särskilt uppdrag att utreda en lämplig nivå på soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för Vännäs kommun (ej koncern) som beslutades 2022.

Vännäs kommun har beslutat om 100 procents egenfinansiering av investeringar över en 5-årsperiod. Med 100 procents egenfinansiering menas att summan av resultat och avskrivningar ska vara lika med eller större än investeringarna. Att kommunen själv kan

finansiera sina investeringar innebär att man tar ansvar för ekonomin och inte vältrar över kostnaden på framtida generationer.

Pensionsförpliktelser

Vännäs kommun har en pensionsförpliktelse till nuvarande och pensionerade anställda. Ansvarsförbindelsen avser pensioner intjänade före 1998 och hanteras utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen var på balansdagen 193,9 mkr vilket var 23,2 mkr lägre än förra året.

Försäkringsinlösen av individuella pensionsrätter (IPR) minskade ansvarsförbindelsen med 20 mkr. Skulden för pensioner intjänande efter 1998 uppgick till 87,7 mkr, vilket var 5 mkr högre än 2021. Återlånade medel (skillnaden mellan den totala pensionsförpliktelsen och marknadsvärdet på förvaltade medel) uppgick till 203,9 mkr (210,9 mkr 2021) vid årsskiftet.

Värdet på kommunens aktieportfölj för förvaltning av pensionsmedel uppgick till 77,7 mkr (88,9 mkr 2021) vid utgången av 2022. Handelsbanken och Swedbank var kommunens diskretionära förvaltare, det vill säga som har mandat att fatta placeringsbeslut.

Ekonomiska nyckeltal ur Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen) kopplade till budgetprocessen Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget 2020–2021 och plan 2022 att budgeten ska kopplas till kostnadsutjämningssystemet. Detta eftersom kostnadsutjämningssystemet sätter gränser för en kommuns ekonomi.

Det är främst några ekonomiska nyckeltal i Kolada som är viktiga att följa och analysera. Det är standardkostnad och nettokostnadsavvikelse för de verksamhetsområden där en standardkostnad räknas fram (förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, LSS och individ- och familjeomsorg) och nettokostnad per invånare jämfört med liknande kommuner för övriga verksamheter. Kostnader högre än standardkostnaden indikerar antingen högre ambitioner eller lägre effektivitet jämfört med riket och lägre kostnader än standardkostnad indikerar lägre ambitionsnivå eller högre effektivitet jämfört med riket.

Den totala nettokostnadsavvikelsen exklusive LSS var +5,4 procent 2021 (+7,5 procent 2020). ¹ Verksamheterna förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg var 22 mkr dyrare än vad strukturen motiverar. De avvikelser jämfört med riket som presenterats ovan ligger till grund för beslutet att från budget 2020 anpassa budgetramarna efter standardkostnad +7 procent. Kommunens avsikt är att fortsätta ha en högre ambitionsnivå på 7 procent jämfört med andra kommuner.

En jämförelse av nettokostnaden per invånare för övriga verksamheter visade att Vännäs satsade mer än jämförbara kommuner på fritidsverksamhet, bibliotek, nämnd- och styrelseverksamhet, fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar samt kollektivtrafik. Inom fritidsverksamhet var det främst nettokostnaderna för idrotts- och fritidsanläggningar som var högre än i jämförbara kommuner. För mer detaljer om nyckeltalen, se volymförändringar i slutet av årsredovisningen.

RISKANALYS

Omvärldsrisk

Befolkningsutveckling

SCB gör en prognos av antalet medborgare i Vännäs som ligger till grund för SKR:s skatteprognos. Om befolkningen ökar långsammare än prognosen betyder det lägre skatteintäkter i kommunen och innebär därmed en risk för kommunens ekonomi. Vännäs kommun har hanterat den risken genom att i budgeten räkna med lägre befolkningstillväxt och budgeterar därmed med en lägre skatteintäkt än SKR:s prognos.

Kostnadsutveckling

Hela kostnadsutjämningen bygger på att kommunen jämförs med riket. Även om antalet äldre ökar i kommunen kan standardkostnaden och därmed bidraget i kostnadsutjämningens delmodell för äldreomsorg minska om andelen äldre inte ökar lika mycket i riket. Då kan bidraget minska mellan två år trots att behoven inom kommunen ökar. Genom att kommunen använder prislappsmodellen för fördelning av budgetmedel får kommunen en direkt styrningseffekt inom rätt verksamhetsområde till skillnad från en så kallad budget på budget-modell. Prislappsmodellen utgår från en beräknad genomsnittlig nettokostnad för kommunerna baserad på bland annat demografi. Budget på budget innebär att föregående års budget är basen för uppräkning av innevarande års budget.

Verksamhetsrisk

Liljaskolan

På Liljaskolan kommer 75 procent av eleverna från andra kommuner. Det innebär en betydande affärsrisk för Vännäs kommun om elevantalet i regionen sjunker eller om andra kommuner i större utsträckning skulle anordna liknande utbildningar. För att hantera den risken gjorde kommunen bland annat en utredning 2020 med fokus både på lämplig driftform för skolan i framtiden samt de risker som den stora externa exponeringen medför. Kommunen har dock inte tagit något beslut om eventuell förändring av Liljaskolans organisation.

Vännäs Fastigheter

Risken för outhyrda lägenheter och lokaler är den största verksamhetsrisken för bolagskoncernen. Bolagets strategi för att hantera den risken är att vara en professionell hyresvärd som erbjuder konkurrenskraftiga hyresobjekt och noga följa utvecklingen på hyresmarknaden.

Finansiell risk

Ränterisk

Både Vännäs kommun och Vännäs Fastigheter har lån i banker och kreditinstitut på tillsammans cirka 668 mkr (663 mkr 2021). Koncernen har i dag enbart lån till fasta räntor. Ungefär 20 procent eller 134 mkr förfaller inom ett år vilket ses som kort risk. 534 mkr förfaller inom två till fem år. Den genomsnittliga räntan i koncernen var 0,89 procent 2022 att jämföra med 0,71 procent förra året. En ränteökning med 1 procent skulle påverka koncernen med omkring 7 mkr i högre räntekostnader.

Kommunen och koncernen sprider ut lånens förfallotider över åren med syfte att minska risken för att behöva låna stora belopp när räntenivån är hög.

Risk i finansiella placeringar

Kommunen har medel placerade där avkastningen ska användas för att täcka delar av pensionskostnaderna. Det ekonomiska läget både i omvärlden och i Sverige gör att risken i kommunens placerade medel ökar. Kommunen har i dag diskretionär förvaltning utifrån en kapitalplaceringspolicy som ett sätt att hantera risken i de finansiella placeringarna.