God ekonomisk hushållning och måluppfyllelse

Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning och besluta om riktlinjer för detta. Vännäs kommun beslutade om sina riktlinjer för god ekonomisk hushållning 2013. Riktlinjerna beskriver framför allt att den långsiktiga ambitionen ska vara ett resultat på minst 2 procent av skatter och bidrag. Fullmäktige beslutade den 27 februari 2023 om en definition av vad god ekonomisk hushållning betyder för Vännäs kommun. Beslutet innebar att budgeterat resultat för kommuner och bolag och ytterligare ett övrigt finansiellt mål ska vara uppnått för att kommunen ska anses ha en god ekonomisk hushållning. År 2022 uppnådde kommunen och bolagen sina budgeterade resultat, och då kommunen uppnådde mer än ett finansiellt mål är bedömningen att Vännäs kommun har en god ekonomisk hushållning.

Kommunens resultat 2022

Den sammantagna bedömningen var att kommunens resultat nådde en delvis uppfylld resultatnivå, vilket är samma nivå som 2021.

Förklaring till resultatbedömning:

Kommunens sammanlagda resultat inom varje perspektiv:

Nämndernas resultat inom varje perspektiv

EKONOMI

Koncernen har inte gjort någon gemensam budget 2022. Därför görs uppföljningen av de ekonomiska målen för kommunen och bolagen separat. Måluppfyllelsen för kommunens mål kommer först och därefter bolagens.

Vännäs kommuns ekonomiska mål

Kommunen uppnådde målet inom området ekonomi. Kommunens resultat blev 34,4 mkr, vilket var 14 mkr bättre än det budgeterade målet på 20,4 mkr. Förra årets resultat var 60,2 mnkr. Under året gjorde kommunen en försäkringsinlösen av individuella pensionsrätter (IPR) för ansvarsförbindelsen på 24,8 mkr inklusive löneskatt. Löneskatten belastade årets resultat men betalas in först i februari 2024. Finansen lämnade ett överskott på 8,6 mkr beroende på högre skatter (13,9 mkr) och bidrag (18,5 mkr), samtidigt som värdet på kommunens fondtillgångar sjönk med 11,2 mkr. Nämnderna lämnade ett sammantaget överskott på 5,5 mkr. Alla nämnder utom vård- och omsorgsnämnden lämnade överskott. Vård- och omsorgsnämnden redovisade ett underskott på 10,6 mkr. Underskottet beror på ökade kostnader för skyddade familjeplaceringar av barn och unga samt ökade behov inom gruppbostäder för LSS-verksamheten. Övriga nämnders överskott förklaras till största delen av vakanser. Om kommunen inte gjort en försäkringsinlösen av IPR skulle personalkostnaden varit lika som 2021.

Kommunen har fyra ekonomiska mål som framgår ovan. Målen följs upp årligen och måluppfyllelse redovisas för 2022 och några år bakåt i tiden. En sammanvägning av måluppfyllelsen inom de olika målen ger en uppfylld målnivå inom området ekonomi. Nedan analyseras de ekonomiska målen var för sig.

Nämnderna har en ekonomi i balans

Målet att nämnderna ska ha en ekonomi i balans uppnåddes delvis under 2022. Nämnderna lämnade ett samlat överskott på 5,5 mkr (9 mkr 2021), samtidigt som vård- och omsorgsnämnden lämnade ett underskott på 10,6 mkr. Större delen av underskottet beror på ökade kostnader för skyddade familjeplaceringar av barn och unga samt ökade behov inom gruppbostäder för LSS-verksamheten. Nämndernas överskott förklaras till stor del av vakanser inom flera verksamheter och yrkesgrupper. SKR nämner i sin senaste ekonomirapport att den största utmaningen för kommuner och regioner är att rekrytera och behålla arbetskraft.

Vännäs kommun resultat den 31 december 2022

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens lämnade ett överskott på 8,2 mkr. En outnyttjad buffert på 1,9 mkr och lägre medlemsavgifter bidrog inom avdelningen för politisk ledning. Förvaltningsledning, arbetsmarknad och integration samt it redovisade lägre nettokostnader 2022 än 2021. De lägre nettokostnaderna förklaras till större delen av vakanser. Avdelningen för infrastruktur redovisade ett överskott på 1,6 mkr. Tillfälligt ökade intäkter i form av virkeslikvider bidrog. Kostavdelningen redovisade ett underskott på 0,7 mkr. Underskottet förklaras av ökade livsmedels- och drivmedelspriser samt ökade kostnader för förbrukningsmaterial. Avdelningen för renhållning redovisade ett underskott på 0,7 mkr, bland annat på grund av indexökningar av bränslekostnader på alla avtal, ökade kostnader för insamling av returpapper från ÅVS samt ökade kostnader för förbränningsindex vid Umeå energi.

Plan- och miljönämnden

Plan- och miljönämnden redovisade ett överskott på 0,3 mkr. Räddningstjänsten redovisade ett mindre underskott medan miljö- och byggavdelningen redovisade ett överskott på 0,4 mkr, delvis på grund av vakanser.

Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden redovisade ett underskott, inklusive Akka, på 10,6 mkr (–4,3 mkr 2021). Större delen av underskottet beror på ökade behov av skyddsplaceringar för barn och unga samt ökade behov inom gruppbostad och LSS-området. Förvaltningen har inte kunnat göra omställningen inom LSS-området enligt plan. Den negativa kostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgsverksamheten bromsades däremot upp under senare delen av året. Hälso- och sjukvårdsverksamheten lämnade ett överskott på 0,9 mkr som förklaras av ökade statsbidrag.

Liljaskolans styrelse

Liljaskolans styrelse redovisade ett resultat på 1,5 mkr (5,8 mnkr 2021). Resultatet var 0,1 mkr lägre än resultatkravet för året. Orsaken är ökade kostnader för drivmedel och reparationer av fordon och maskiner. Även en högre hyra än beräknat för den nya skollokalen Freja bidrog.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott på 7,7 mkr. Överskottet förklaras till större delen av vakanser till följd av vikariebrist, samt tillfälliga statsbidrag. Förskolan stod för närmare hälften av överskottet där vakanser bidrog med 1,5 mkr. Inom grundsärskolan bidrog lägre personalkostnader och sålda elevplatser till överskottet med 1,6 mkr. Centrala resurser redovisade ett överskott på 1,4 mkr, bland annat på grund av vakanser inom central elevhälsa och lägre kostnader för fortbildning. Gymnasieskolan redovisade ett överskott på 1,5 mkr på grund av lägre kostnader för skolbil och elevplatser.

Finansen

Finansen lämnade ett överskott på 8,6 mkr på grund av på högre skatter (13,9 mkr) och bidrag (18,5 mkr). Den ekonomiska återhämtningen har gått snabbare än tidigare prognoser, vilket gett högre skatteintäkter än prognosen inför budget 2022. Regeringen har också, för att mildra effekterna av pandemin, tillfört flera bidrag till kommuner och regioner. Finansmarknaderna har varit skakiga under året och värdet på kommunens fondtillgångar sjönk med 11,2 mkr. Försäkringsinlösen av individuella pensionsrätter (IPR) motsvarande 24,8 mkr (inklusive löneskatt) genomfördes 2022. Transaktionen belastade finansen i sin helhet och påverkade kommunens totala personalkostnad med samma belopp.

Årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och bidrag.

Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag

Målet att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och bidrag uppfylldes 2022. Resultatet uppgick till 4,9 procent av skatter och bidrag. Tidigare år har målet uppnåtts främst på grund av stora överskott inom finansen. De två senaste åren har den sammanlagda budgetavvikelsen varit positiv även för nämnderna. Nämnderna lämnade ett samlat överskott på 5,5 mkr för 2022 (9 mkr 2021). Om kommunen inte hade gjort en försäkringsinlösen på 24,8 mkr skulle årets resultat vara i nivå med 2021.

Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ska långsiktigt förbättras. Målet är en årlig ökning med 0,4 procentenheter.

Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen

Målet att soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen långsiktigt ska förbättras uppfylldes 2022. Soliditeten beräknar man normalt genom att ställa eget kapital i relation till balansomslutningen. Nyckeltalet visar därmed hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med eget kapital. Kommunen har en ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 som ligger utanför balansräkningen. För att visa kommunens egentliga finansiella styrka har kommunfullmäktige beslutat om ett soliditetsmål som inkluderar ansvarsförbindelsen. Det leder till att nivån blir lägre än med en vanlig soliditetsberäkning. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ökade från 14,3 procent 2021 till 17,9 procent 2022. Ökningen berodde på det positiva resultatet i kombination med försäkringsinlösen av individuella pensionsrätter (IPR).

Självfinansieringsgraden för kommunens investeringar ska vara 100 procent över en femårsperiod.

Årets investeringar – självfinansieringsgrad

Målet om en självfinansieringsgrad på över 100 procent för den senaste femårsperioden uppfylldes. Självfinansieringsgraden beräknas som årets resultat plus avskrivningar i förhållande till årets investeringar. Självfinansieringsgraden 2022 var 134 procent. Den höga självfinansieringsgraden beror främst på det positiva resultatet men även på att vissa budgeterade investeringar inte slutförts 2022. Självfinansieringsgraden för den senaste femårsperioden blev 163 procent. En detaljerad redovisning av alla investeringsprojekt finns i avsnittet Räkenskaper. Enligt investeringsbudgeten 2023 och framåt planeras stora byggnationer, bland annat två förskolor för att nämna några.

Bolagskoncernens måluppföljning

Bolagskoncernen består av Vännäs Fastigheter AB med två helägda dotterbolag (Älvdala Fastigheter AB och Fastighetstjänster i Vännäs AB).

Enligt ägardirektiven ska den synliga soliditeten uppgå till minst 15 procent. Vid december månads slut uppgick den synliga soliditeten till 23,41 procent. Enligt direktiven ska Vännäs Fastigheter AB långsiktigt generera en uthållig avkastning på synligt eget kapital på minst 5 procent. Avkastningen blev 12,38 procent. Det betyder att bolaget uppnådde de finansiella målen för året.

Vännäs Fastigheter AB

Vännäs Fastigheter AB omsatte knappt 73 mkr med ett resultat på 16 mkr före skatt och bokslutsdispositioner. Balansomslutningen ökade med drygt 44 mkr till knappt 612 mkr, där externa räntebärande lån uppgick till 419 mkr. Skillnaden mellan årsbudget och årsutfall beror på att såväl intäkter som kostnader var högre än budgeterat. Intäkterna ökade främst på grund av ökningen av privatbostäder och äldreboendeplatser.

Fastighetstjänster i Vännäs AB

Årets resultat före skatt och bokslutsdispositioner för Fastighetstjänster i Vännäs AB blev 6,8 mkr. Affärsområdet fastighetsförvaltning stod för merparten av detta, 5,6 mkr. Lokalvårdsverksamheten bidrog med knappt 1,2 mkr. Skillnaden mellan budget och utfall inom fastighetsförvaltning består främst av ökade intäkter till följd av extra försäljning av tjänster.

Älvdala Fastigheter AB

Årets resultat före skatt och bokslutsdispositioner för Älvdala Fastigheter AB blev samma som föregående år, knappt 0,1 tkr. Det ekonomiska utfallet i Älvdala Fastigheter AB avvek inte nämnvärt från budget.

MEDARBETARE

Kommunen uppnådde målen inom fyra av sex områden inom perspektivet medarbetare. För målet ”heltidsanställning” nåddes målen delvis. Målindikatorn om sjukfrånvaro är inte uppnådd.

Medarbetarenkäten 2022 visade fortsatt goda resultat. Medarbetarbetarenkäten genomförs vartannat år. Svarsfrekvensen var hög, 89,9 procent. Det tidigare måttet nöjd medarbetarindex (NMI) har ersatts med frågan ”Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera din arbetsgivare till andra?”. Av 886 medarbetare svarade 43 procent att de sannolikt skulle göra det och benämns därför som “ambassadörer”, 30,8 procent benämns som “passiva” och 25,8 procent som “kritiker”.

Medarbetare trivs

87 procent av medarbetarna i Vännäs kommun trivs och känner trygghet och tillit i sin arbetsgemenskap. 89 procent uppger att de känner stort engagemang i sitt arbete, att arbetet känns betydelsefullt och de har möjlighet att påverka beslut och hur arbetsuppgifter ska utföras.

Enkäten visar dock att det finns områden som kan förbättras, till exempel kunskap hos varje medarbetare om vilka arbetsinsatser som påverkar den egna lönen, men fler än tidigare (45,5 procent) uppger att de fått en tydlig motivering till sin senaste lön. Det finns medarbetare som uppger att de under det senaste året blivit utsatta för kränkande särbehandling av chef eller arbetskamrater (5,2 procent), vilket är färre än vid förra medarbetarenkäten. När det gäller utsatthet från brukare/elev är talet 19,8 procent, något fler än 2020. Fler än tidigare, 64 procent, uppger att de fått det stöd de behövt av sin arbetsgivare, vilket är en klar förbättring. Resultaten visar att det är fortsatt viktigt att synliggöra och stoppa beteenden som skadar kommunens medarbetare.

Förvaltningarna har under 2022 genomfört de aktiviteter som ingår i den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Bra ledare och ett gott ledarskap

Medarbetarna uppger att de har en chef som håller vad den lovar och följer upp överenskommelser (68,5 procent). Ungefär lika många, 68,6 procent, tycker att chefen visar omtanke och bryr sig om sina medarbetare och att chefen får medarbetarna att arbeta mot gemensamma mål och visioner. 64,1 procent tycker att chefen inspirerar medarbetarna till att göra ett bra arbete. Att chefen ger beröm och uppskattning för ett bra arbete uppges av mer än hälften av medarbetarna (57,2 procent).

Kommunen startade ett ledarprogram för nya chefer under året tillsammans med Umeåregionens kranskommuner. Syftet är att höja grundkompetensen hos nya chefer i kommunen.

Fortfarande upplever män i större omfattning än kvinnor i ledarposition att de har förutsättningar att utöva ett gott ledarskap i Vännäs. Det beror till stor del på att fler kvinnor än män arbetar som chef i verksamheter med stora medarbetargrupper, vilket påverkar förutsättningarna för ett gott ledarskap.

Ledardagar och seminarier för ledare har skett både fysiskt och digitalt under året.

Jämställda arbetsplatser

Kommunen hade under 2022 ungefär lika många tillsvidareanställda som förra året, totalt 1 029, motsvarande 914 årsarbeten*, en ökning med två medarbetare sedan 2021. Andelen heltidsanställda minskade till 69,1 procent (–1,7 procentenheter). Lägst andel heltidsanställda finns inom vård- och omsorgsförvaltningen med 47,8 procent, vilket är oförändrat sedan 2021.

Målet att 70 procent av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning uppnåddes delvis 2022 genom att andelen ökat med 1,5 procentenheter till 67,6 procent jämfört med 2021.

*Ett årsarbete motsvarar 1 980 timmar beräknat utifrån genomsnittlig arbetstid per vecka på 40 timmar.

Antal medarbetare 2021

Andel heltidsanställda kvinnor och män

Kvinnors andel av männens lön

Målet om utjämnade löneskillnader mellan kvinnor och män är uppnått. Det fanns under 2022 ingen löneskillnad mellan kvinnor och män beroende på kön. Kvinnor tjänade 100,1 procent av männens medellön. Det finns fortsatta löneskillnader på omkring 1 500 kronor i medellön per månad mellan kvinnor och män i åldersgruppen 50 år och äldre. Kommunen gör varje år en lönekartläggning för att bevaka löneskillnader på grund av kön. Inga sådana löneskillnader framkom i årets kartläggning.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron 2022 var densamma som 2021, 7,4 procent. De högsta sjuktalen hade barn- och utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen.

Kvinnors sjukfrånvaro 2022 (8,4 procent) var avsevärt högre än mäns (4,7 procent), vilket i stort sett motsvarar förra årets resultat. Högst sjukfrånvarotid hade medarbetare 50 år eller äldre (5,8 procent) och medarbetare 29 år eller yngre (5,7 procent). Långtidsfrånvaron var högst inom vård- och omsorgsförvaltningen och lägst inom kommunstyrelseförvaltningen.

Långtidsfrånvaron, alltså sjukfrånvaro mer än 59 dagar, minskade påtagligt sedan 2021 med 4,3 procentenheter och slutade på 36,9 procent. En orsak är att kommunen bedrivit ett fokuserat och aktivt rehabiliteringsarbete där hr-avdelningen fick extra resurser av kommunstyrelsen under 2021 och 2022, vilket gett utrymme för ett ökat stöd till cheferna.

Återkommande korttidsfrånvaro har följts upp med samtal med berörda medarbetare, där tidiga och förebyggande insatser liksom återkommande uppföljningar har gett god effekt. Fler medarbetare har kunnat återgå i arbete tidigare på hel- eller deltid. Förebyggande insatser via företagshälsovården har i huvudsak handlat om lagstadgade eller medicinska kontroller och vaccinationer. Övriga förebyggande insatser har varit samtalsstöd och/eller psykologkontakt för enskilda medarbetare.

Orsakerna till sjuktalen domineras av luftvägsinfektioner följt av fysiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Pandemin har fortsatt påverka sjuktalet negativt under året, bland annat genom att medarbetare stannat hemma vid lindriga förkylningssymtom enligt rekommendationerna.

Kostnaden för sjukfrånvaro ökade med 2 mkr till 23 mkr 2022.

Under året har förskolorna fortsatt driva ett projekt med särskilt fokus på förebyggande insatser, uppföljning och rehabiliteringsplan för återgång i arbete tillsammans med rektorer och rehab-handläggare.

Sjukfrånvaro

Framtidsbedömning

Arbetskraftsbehovet kommer generellt att vara stort i Sverige under många år framåt. Drygt 500 000 medarbetare ska ersättas och nya rekryteras på grund av pensionsavgångar i kommuner och regioner. Den demografiska utvecklingen innebär att gruppen pensionärer ökar, medan färre ungdomar går ut gymnasiet och kommer in på arbetsmarknaden.

De närmaste åren väntas pensionsavgångarna successivt öka i Vännäs kommun, vilket framgår i nedanstående tabell. Den vanligaste pensioneringsåldern är för närvarande 65 år, men det finns möjlighet att fortsätta arbeta till 69 år från och med 2023, vilket väntas öka medarbetares vilja att arbeta längre än till 65 år.

Pensionsavgångar Vännäs kommun

De grupper som påverkas är bland annat vårdbiträden, undersköterskor, boendehandledare, lärare, förskollärare och ledare.

Konkurrensen om arbetskraft har gjort det svårt att rekrytera medarbetare inom vissa yrkesgrupper. Det gäller bland annat grupperna ovan men även socionomer, sjuksköterskor och chefer med erfarenhet. Konkurrensen om dessa yrkesgrupper är stor i regionen och ökar. Det innebär att kommunen behöver stärka arbetet med sitt arbetsgivarvarumärke. Viktiga delar handlar om arbetsmiljö, karriärmöjligheter och att även göra lönejämförelser för att erbjuda marknadsmässiga löner. Att få fler medarbetare att arbeta heltid är också viktigt för kommunens arbetskraftsförsörjning och även ur ett jämställdhetsperspektiv.

En annan viktig faktor är chefers förutsättningar i arbetet, med fokus på minskade medarbetargrupper. Vännäs kommun behöver se över alla möjligheter att tillvarata kompetensen hos den tillgängliga arbetskraften och bredda rekryteringsbasen med sikte på större mångfald.

MEDBORGARE

Vännäs kommuns mål inom perspektivet medborgare bedöms sammantaget som delvis uppnått. Kommunfullmäktige har antagit tre mål inom perspektivet medborgare, där två av målen uppnåddes delvis och det tredje hade en låg, ej godkänd resultatnivå. 

Medborgarna trivs i Vännäs kommun.

Det senaste resultatet från SCB:s medborgarundersökning visar att medborgarna trivs. Medborgarundersökningen görs vartannat år och det senaste resultatet är från hösten 2021.

Över 90 procent tycker att kommunen är en bra plats att leva och bo på och 70 procent kan rekommendera andra att flytta hit. Ett skäl är att kommunen upplevs som en trygg plats. Även möjligheterna till arbete eller utbildning får goda resultat i undersökningen.

Svaren i undersökningen kan delas upp utifrån ålder, kön och bostadsplats. Allra nöjdast är invånarna som är äldre än 65 år, som är mest positiva nästan oavsett fråga. Kvinnor är något nöjdare än män men skillnaden är liten. Vissa svar skiljer sig även mellan de som bor i Vännäs tätort och de som bor på landsbygden. Exempelvis är de som bor på landsbygden å ena sidan mindre nöjda med tillgången till kollektivtrafik, å andra sidan tryggare. När det gäller trivseln sammantaget är det ingen tydlig skillnad mellan tätorts- och landsbygdsbor.

Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god.

Den senaste servicemätningen om god telefon- och e-post-kultur visade att kommunen som helhet behöver förbättra bemötande och tillgänglighet. Jämfört med 2021 har resultatet förbättrats, men det finns fortfarande förbättringsbehov.

Medborgarundersökningen mäter också medborgarnas möjlighet till inflytande och delaktighet. Vännäs kommuns resultat inom det området är nära snittet för riket. De flesta medborgare tycker inte att de har tillräckliga möjligheter att påverka verksamheterna, delta i arbetet med utveckling av kommunen eller påverka innehållet i politiska beslut. Exempel på arenor för medborgarinflytande är brukarråd, medborgardialoger och andra samråd.

Ungefär hälften av medborgarna tycker att kommunen informerar på ett bra sätt vid större förändringar i kommunen, som byggprojekt och nya planer för samhället.

Möjligheterna att vara delaktig i kommunens verksamheter påverkades av pandemin då det inte gick att genomföra fysiska medborgardialoger. Flera av kommunens receptioner var stängda under pandemin, och medborgarhusets entré och reception fortsatte vara stängd under året på grund av ombyggnation.

Pandemin har påskyndat och ökat den digitala kommunikationen med medborgarna. För de flesta invånare har det inneburit ökade möjligheter att uträtta ärenden och komma i kontakt med kommunen, exempelvis genom olika e-tjänster. För grupper som är mindre digitaliserade har omställningen i stället begränsat deras möjligheter att komma i kontakt med kommunen. Det är därför viktigt att fortsätta den digitala utvecklingen och samtidigt erbjuda en god service för digitalt svaga grupper.

Kommunen genomför medborgardialoger bland annat kring vissa detaljplaner och andra strategiskt viktiga planer. Dialoger med barn och unga sker bland annat genom att skolornas elevråd involveras i olika frågor.

Medborgarna erbjuds en effektiv och tillgänglig välfärd genom digitala tjänster och information.

Intresset är fortsatt stort för att använda e-tjänsteportalen för att ansöka om kommunala tjänster. Många verksamheter har bidragit till utvecklingen av digitala tjänster. I nuläget finns ett 100-tal tjänster i e-tjänsteportalen och nya tjänster tillkommer kontinuerligt.

Kommunens webbplats vannas.se lever upp till lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och får högsta bedömning i mätningen Tillgänglighetsbarometern.

Nämndernas indikatorer inom området handlar bland annat om att medborgare ska nyttja digitala tjänster i stället för andra kanaler. Uppföljningen visar nämnderna inte fullt ut uppnått målen inom området.

SAMHÄLLSUTVECKLING

Vännäs kommuns mål inom perspektivet samhällsutveckling bedömdes sammantaget som delvis uppnått. Kommunfullmäktige har antagit tre mål inom perspektivet samhällsutveckling, där alla tre målen nådde delvis uppfylld målnivå. 

Det ska finnas goda förutsättningar för att leva, bo och verka i Vännäs kommun.

Vännäs befolkning minskade 2022, för första gången på länge. Den 31 december 2022 bodde 8 963 personer i Vännäs kommun, vilket var 91 färre än 2021. Minskningen beror främst på en utflyttning inom det egna länet med 70 personer, men kommunen hade även ett födelseunderskott på 22 personer. Under åren 2017–2021 ökade befolkningen med 278 personer.

Folkmängd

Samarbetet inom Umeåregionen fortsätter utvecklas, vilket stärker förutsättningarna för både de enskilda kommunerna och hela Umeåregionen. Regionen ska fortsätta vara attraktiv för medborgare och företag. Därför har en regional samverkan för kompetensförsörjning startat under året.

Regionen har också deltagit i olika marknads- och etableringsinsatser som Business Arena Stockholm, något som Vännäs kommun skulle haft svårt att delta i på egen hand. Under året avslutades det stora näringslivsprojektet NIS 6.0 och det nya projektet ”Attrahera flera” fick extern finansiering. Projektet startar i början av 2023 och handlar om att öka attraktionskraften för både kompetens, företag och samhället i stort.

Vännäs kommun är en pendlingskommun där pendlingen både från och till kommunen är stor. Knappt 2 000 invånare arbetspendlar till Umeå kommun och drygt 900 invånare från andra kommuner, främst Umeå, arbetspendlar till Vännäs kommun.

Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet.

Resultatet i den senaste medborgarundersökningen visar att medborgarna generellt är nöjda med kommunens verksamhet. Särskilt goda resultat får barnomsorgen och skolan, där kommunens resultat är klart bättre än rikets. Runt 90 procent är nöjda med förskolan och grundskolan, vilket kan jämföras med att 75 procent är nöjda med grundskolan på nationell nivå. Även kommunens verksamhet för personer med funktionsnedsättning får bättre omdömen än det nationella genomsnittet.

Inom några områden får Vännäs kommun sämre resultat än rikssnittet. Det handlar framför allt om skötsel av den offentliga miljön som gator, cykelvägar och idrottsanläggningar. Det finns inga större skillnader mellan olika gruppers bedömningar av kommunens verksamhet.

Nämnderna nådde inte sina egna kvalitetsmål fullt ut.

Vännäs kommun har ett väl utvecklat näringsliv och företagande.

Trots pandemin har näringslivet fortsatt att utvecklas positivt, vilket bland annat syns i olika mätningar och jämförelser. Varje år delar Syna ut priset Bästa Tillväxt till den kommun i varje län där företagen växer bäst. Syna granskar boksluten från alla svenska aktiebolag, och utmärkelsen går till den kommun som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Vännäs vann priset 2021, och 2022 hamnade Vännäs på andra plats i länet.

Det stora regionala näringslivsprojektet NIS 6.0 fortsatte och avslutades i slutet av året. Det övergripande målet är att förbättra näringslivsklimatet och bidra till en attraktiv region med fler konkurrenskraftiga och växande företag. Projektet involverar i högre grad än tidigare samarbete och samverkan mellan kranskommunerna och Umeå kommun. Genom projektet kan små och medelstora företag i kranskommunerna få konsultstöd och möjlighet att delta i gemensamma aktiviteter som främjar entreprenörskap och tillväxt.

Vännäshandlarnas ekonomiska förening är ett samarbete mellan Vännäs kommun, fastighetsägare och näringsidkare och ska verka för ett levande centrum. Föreningen har anordnat en rad aktiviteter under året, exempelvis skyltsöndagen.

Vännäs kommun träffar regelbundet LRF:s kommungrupp för dialog om aktuella frågor och utvecklingsområden. Under året har dialogen bland annat handlat om markfrågor och den nya upphandlingen av mat till kommunens offentliga kök.

Intresset för att främja lokal matproduktion ökar i samhället i stort, inte minst i kölvattnet av pandemin. Projektet MatSam, som Vännäs är projektledare för, har fortsatt sitt arbete, vilket lett till ökade kontaktytor mellan mindre livsmedelsproducenter och exempelvis matbutiker. Även detta projekt avslutades under året. Inom länet pågår en dialog om hur arbetet ska fortsätta med att öka den lokala matproduktionen och främja den regionala livsmedelsstrategin.

Kommunen fortsätter att ha ett gott företagsklimat. Vännäs hamnade på plats 102 i Svenskt Näringslivs rankning, vilket dock var en försämring med tio platser sedan 2021. Det innebär samtidigt en sjätteplats i länet och alldeles nära Nordmaling på plats 100. Företagarnas sammanfattande omdöme av näringslivsklimatet i Vännäs är 3,73 (av 5), vilket är både högre än genomsnittet i Sverige (3,43) och i Västerbotten (3,45). De tre viktigaste åtgärderna som näringslivet föreslår för att förbättra näringslivsklimatet är fler bostäder, bättre dialog mellan kommun och näringsliv samt lägre kommunala avgifter.

Kommunen har varit delaktig i flera processer för att marknadsföra och lyfta platsen. Bland annat kan nämnas arbetet i centrum där kommunen tillsammans med företagare och Vännäs Fastigheter AB gjort åtgärder för att skapa ett attraktivare och trevligare centrum där medborgare och företag trivs. Det handlar om allt från att måla om hus till klottersanering och utsmyckning. Arbetet är nära sammankopplat med centrumplanen.