Förväntad utveckling

Förväntad utveckling

Krisberedskap

Sverige är i ett nytt läge säkerhetsmässigt och kommunerna har en viktig roll i totalförsvaret. Förberedelser pågår och en del av det arbetet är att analysera hur verksamheterna ska prioriteras i händelse av kris och/eller krig. Kommunen behöver investera i skalskydd de närmaste åren och besluta om hur olika roller ska säkerhetsklassas. Varje förvaltning ska också besluta om krigsorganisation.

Digitalisering, informations- och it-säkerhet

Utveckling med hjälp av digitalisering är en av de viktigaste processerna i alla verksamheter. Förutom att digitala tjänster möter företags och medborgares ökade förväntningar på att kunna göra sina ärenden enkelt och smidigt, är digitaliseringen en del av lösningen för att klara kommunens utmaningar vad gäller ekonomi, kvalitet, befolkningsutveckling, verksamhetsstöd och kompetensförsörjning. Även om kommunen tagit viktiga steg de senaste åren behöver mer resurser avsättas för att nå de långsiktiga målen i nationella och regionala styrdokument.

Ökad digitalisering, teknikberoende och förändrade hotbilder ställer krav på kommunens informations- och it-säkerhet. Kommunen behöver förstärka både den organisatoriska och den tekniska säkerheten utifrån risker, hotbild och behov.

Ökad inflation riskerar leda till större ekonomiska klyftor

Hushållen påverkas av den höga inflationen och de ekonomiska klyftorna i samhället väntas öka, vilket bland annat kan få till följd att fler hushåll blir beroende av försörjningsstöd. Inflationen väntas de närmaste åren stabiliseras på en högre nivå än Riksbankens mål på 2 procent. Den höga inflationen har redan gett effekt genom minskade investeringar i samhället. Ökade bygg- och materialkostnader påverkar redan utrymmet för kommunens nuvarande och kommande investeringar.

Ekonomi och kvalitet

Att hålla fokus på kvaliteten i verksamheterna och hur den utvecklas blir viktigt, särskilt i ett läge där alla verksamheter behöver ställa om till tuffare ekonomiska förutsättningar. Vännäs kommun har i flera år arbetat systematiskt med att hitta nya sätt att säkerställa en god och transparent ekonomistyrning och ge bra underlag för förtroendevalda att göra prioriteringar mellan olika verksamheter. De senaste åren har prislappsmodellen använts som modell för budgetering. Modellen utgår från standardkostnad och kopplar till kända volymförändringar, till skillnad från budget på budget-modellen, där föregående års budget räknas upp enligt index.

Attraktivitet och hållbar tillväxt

Det är fortsatt viktigt att förbättra bilden av kommunen och ta vara på den tillväxt och positiva kraft som redan sker i dag. Samarbetet med föreningar och företag behöver fortsätta utvecklas, särskilt i ett läge där kommunen måste prioritera sina resurser. Det är viktigt att fortsätta underlätta för medborgare att bosätta sig såväl på landsbygden som i tätorterna, och kunna leva och verka i hela kommunen. Att kunna erbjuda tomter för såväl husbyggande som näringslivsetableringar är avgörande för kommunens fortsatta utveckling.

Ökad obalans på arbetsmarknaden

Vännäs och övriga Västerbotten har mycket låg arbetslöshet och stora behov av arbetskraft inom många områden. Samtidigt finns det grupper av långtidsarbetslösa som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, bland annat nyanlända som delvis saknar utbildning. Kommunen och Arbetsförmedlingen behöver gemensamt fortsätta arbetet med att överbrygga glappet och hitta lösningar för att fler individer som står långt från arbetsmarknaden ska kunna uppnå egen försörjning.

Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare

Såväl kommunorganisationen som företagen i Vännäs har svårt att rekrytera personal redan i dag. Förutom att Liljaskolans utbildningar behöver anpassas till arbetsmarknadens behov är det viktigt att utveckla Vännäs arbetsgivarvarumärke, exempelvis när det gäller arbetsmiljö, heltidsfrågan och sjukfrånvaro.

Hållbarhet

Allt fler medborgare, företag och organisationer sätter hållbarhet och klimat i fokus och förväntar sig att kommunen är en föregångare i arbetet med hållbarhet, exempelvis när det gäller att minska koldioxidutsläppen.