I början på år 2020 fanns tydliga signaler på att konjunkturen mattades av. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, räknade då med att Sverige skulle gå in i en mild lågkonjunktur mot slutet av år 2020 och att den skulle fortsätta under år 2021. Vid den tiden kunde ingen förutspå den samhällskris orsakad av spridningen av viruset covid-19 som kort senare eskalerade i Sverige under mars 2020. Covidkrisen orsakade en omedelbar och kraftig konjunkturnedgång under våren, för kommunen innebar detta initialt kraftigt försämrade skatteunderlagsprognoser för innevarande år och de närmsta åren. Staten tog beslut om en rad åtgärder för att lindra de negativa effekterna av pandemin och har slutligen bidragit med stora resurser till kommuner och regioner. Resurser både i form av en ökning av de generella statsbidragen, för Kalix kommuns del 29,9 mkr år 2020, samt att staten lovade att stå för alla merkostnader för covid-19 inom hälso- och sjukvården, äldre- och funktionshinderomsorgen. Dessutom har staten från pandemins utbrott till sista juli ansvarat för kommunernas och regionernas hela kostnader för sjukfrånvaro, och även därefter har ersättningar utbetalats under återstoden av året, men då med vissa begränsningar. Åtgärderna innebar att resultatprognoserna svängt ordentligt redan mellan tertial 1 och tertial 2, från ett förmodat minusresultat till ett prognostiserat plusresultat. Även prognoserna gällande pandemins konsekvenser för skatteintäkterna minskade under hösten och har fortsatt förbättras in på början av år 2021, men dock från ett mycket lågt utgångsläge.
Redan i höstens ekonomirapport från SKR presenterades bilden att kommunerna generellt kommer att göra höga, positiva resultat år 2020. Anledningarna till detta är att staten har tillfört sektorn stora belopp i form av extra statsbidrag samtidigt som det har varit en låg kostnadsutveckling. Det har varit liten efterfråga på viss kommunal service, exempelvis utifrån att föräldrar har varit hemma och inte använt barnomsorgen i samma utsträckning, dagliga verksamheter inom äldreomsorgen haft begränsad verksamhet och så vidare. Detta har gjort att personal inom dessa områden kunnat täcka en högre sjukfrånvaro än normalt.
Åren framöver syns demografins påverkan samtidigt som statsbidragen inte kommer att ligga på samma höga nivå som år 2020. Statens finanser är nu svagare och framöver kan inte kommunerna räkna med samma tillförsel av statsbidrag. En annan möjlighet, jämfört med hur krisen nu hanterats, hade kunnat vara att staten under lågkonjunkturer garanterar en viss ökning av intäkterna, så att om skatteintäkterna viker kan staten fylla på upp till en viss nivå. I och med att kommunernas och regionernas ekonomi är en del av den offentliga sektorns finanser, skulle detta också skapa stabilitet i de totala offentliga finanserna. Under år 2020 hade detta troligen gett en lägre ökning av statsbidragen, samtidigt som planeringsförutsättningarna för kommuner och regioner skulle ha blivit stabilare på längre sikt.
Årets höga resultat gör att kommunerna kan öka likviditeten och därmed minska lånebehovet något. Det finns ett stort investeringsbehov i sektorn. Resultatet gör det också möjligt att avsätta pengar till resultatutjämningsreserven (RUR), som utifrån vissa krav kan användas för att täcka upp eventuella negativa balanskravsresultat framöver.
Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen för hela riket låg år 2020 på 20,72, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Skattesatsen i Kalix kommun är oförändrad och ligger på 22,55. Övertorneå har den lägsta kommunalskatten av länets 14 kommuner med 21,75 procent, medan Arjeplog och Pajala har den högsta med 23,50 procent. Länssnittet ligger på 22,57 procent, vilket är oförändrat då inga kommuner i Norrbotten ändrat sin skattesats sedan föregående år. Tillsammans med regionskatten, för Kalix, uppgick den totala skatten för 2020 till 33,89 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående års totala skattesats. Genomsnittet i landet är 33,16 procent (32,19 procent år 2019). Dorotea har den högsta totala skattesatsen med 35,15 procent medan Österåker har landets lägsta skatt, 29,18 procent.
Skattesats i procent | 2020 | 2019 | 2018 |
---|---|---|---|
Hela riket | 20,72 | 20,70 | 20,74 |
Norrbottens län | 22,57 | 22,57 | 22,57 |
Arjeplog | 23,50 | 23,50 | 23,50 |
Arvidsjaur | 22,80 | 22,80 | 22,80 |
Boden | 22,60 | 22,60 | 22,60 |
Gällivare | 22,55 | 22,55 | 22,55 |
Haparanda | 22,50 | 22,50 | 22,50 |
Jokkmokk | 22,95 | 22,95 | 22,95 |
Kalix | 22,55 | 22,55 | 22,55 |
Kiruna | 23,05 | 23,05 | 23,05 |
Luleå | 22,50 | 22,50 | 22,50 |
Pajala | 23,50 | 23,50 | 23,50 |
Piteå | 22,25 | 22,25 | 22,25 |
Älvsbyn | 22,45 | 22,45 | 22,45 |
Överkalix | 22,80 | 22,80 | 22,80 |
Övertorneå | 21,75 | 21,75 | 21,75 |
Viktigaste faktorn för utvecklingen av skatteunderlaget och kommunens skatteintäkter är antalet arbetade timmar. Prognoser visar att skatteunderlagstillväxten var den lägsta på tio år under år 2020 på grund av den kraftiga konjunkturnedgången när pandemin drabbade samhället. Permitteringslönerna motverkade effekten något. Konjunkturåterhämtningen startade under hösten 2020, men den har återigen bromsats in av andra och tredje vågen smittspridning, men andra halvåret 2021 bör arbetade timmar börja växa starkare igen.
Procent respektive procentenheter
Källa. Skatteverket
Arbetslösheten ökar upp till 9,5 procent under år 2021, men en uppgång av antalet arbetade timmar kommer sedan att ske fram till år 2024 när arbetsmarknaden uppnår balans återigen. SKR räknar med en persistens inom arbetsmarknaden som innebär att vi får en högre arbetslöshet, när balans återigen uppnås, på 7,5 procent. Persistens i arbetsmarknaden innebär att många inte återkommer i arbete. Detta är viktigt för kommunernas skatteintäkter. I bilden nedan räknar SKR med en ökning av skatteunderlaget, men dock kommer det inte att nå upp till den ökning som förelåg år 2018 med 4 procent. Högre arbetslöshet leder i längden till högre försörjningsstöd och andra sociala insatser.
Källa. Skatteverket och SKR.
Skatteunderlaget utgörs av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst för kommunens medborgare. Skattekraften beräknas som skatteunderlag i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång. I Kalix har den genomsnittliga skattekraften för taxeringsåret 2020 ökat med 3 645 kr (7 239 kr) till 207 397 kr (203 758 kr) per invånare, vilket är 94 procent (95 procent) av riksmedelvärdet 221 097 kr (215 492 kr). Variationerna mellan kommunernas skatteunderlag är stora. I Norrbotten har Kiruna och Gällivare de högsta skattekrafterna på 246 109 kr respektive 251 659 kr per invånare. Detta motsvarar 114 procent respektive 111 procent av riksmedelvärdet för de två kommunerna. Högst skattekraft i landet finns i Danderyd, vars skattekraft uppgår till 394 680 kr för år 2020, vilket är 179 procent av riksmedelvärdet för taxeringen 2020.
(Siffror i parentes för jämförelse med år 2019.)
Året har fört med sig lägre invandring och lägre födslotal. Demografin är en utmaning i Sverige, bilden nedan visar hur invånarna i arbetsför ålder ökar procentuellt mycket mindre än grupperna med barn och unga respektive 80+. Detta kommer att leda till ett ökat gap mellan det demografiska trycket och antalet arbetade timmar.
Förändringar i procent i olika åldersgrupper, år 2029 jämfört med 2019
Källa: SCB april 2020 och SKR
För kommunens ekonomi har befolkningsutvecklingen en avgörande betydelse. Kommunens skatteintäkter och statsbidrag bygger i hög grad på hur stor befolkningen i kommunen är. Från 1980 har kommunen haft en vikande befolkningsutveckling. Födelsenettot har sedan babyboomen under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet haft en negativ utveckling medan flyttnettot fram till och med år 2017 varit positivt. Åren 2018 och 2019 har det varit negativt för att återigen vända till ett positivt, om än svagt, flyttnetto med 2 personer.
Invånarantalet var vid årsskiftet 15 812 personer. Det är 74 (172) färre än föregående år. Under året flyttade 611 (581) personer till Kalix och antalet utflyttade uppgick till 609 (692), vilket är 83 färre än under 2019. Flyttnettot slutar på +2 personer, vilket skall jämföras med –111 personer för år 2019. Flyttströmmarna till och från kommunen skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Under 2020 föddes 147 barn, vilket är 6 fler än under 2019. Under året avled 226 personer, vilket är 20 fler än föregående år.
År | Befolkning |
---|---|
1950 | 20 030 |
1955 | 20 060 |
1960 | 19 618 |
1965 | 18 299 |
1970 | 18 199 |
1975 | 18 687 |
1980 | 19 599 |
1985 | 19 335 |
1990 | 19 241 |
1995 | 18 963 |
2000 | 17 995 |
2005 | 17 483 |
2010 | 16 740 |
2015 | 16 248 |
2020 | 15 812 |
Ålder | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
---|---|---|---|---|---|
0–9 | 1 438 | 1 431 | 1 440 | 1 459 | 1 444 |
10–19 | 1 613 | 1 629 | 1 684 | 1 700 | 1 722 |
20–29 | 1 508 | 1 556 | 1 646 | 1 686 | 1 696 |
30–39 | 1 614 | 1 555 | 1 499 | 1 429 | 1 401 |
40–49 | 1 671 | 1 734 | 1 802 | 1 912 | 1 970 |
50–59 | 2 226 | 2 246 | 2 266 | 2 224 | 2 262 |
60–69 | 2 262 | 2 272 | 2 328 | 2 420 | 2 435 |
70–79 | 2 196 | 2 222 | 2 183 | 2 142 | 2 117 |
80– | 1 284 | 1 241 | 1 210 | 1 197 | 1 176 |
Totalt | 15 812 | 15 886 | 16 058 | 16 169 | 16 223 |
2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | |
---|---|---|---|---|---|
Antal födda | 147 | 141 | 132 | 144 | 116 |
Antal döda | 226 | 206 | 235 | 233 | 217 |
Födelseöverskott | – 79 | – 65 | – 103 | – 89 | – 101 |
Antal inflyttade | 611 | 581 | 619 | 767 | 661 |
Antal utflyttade | 609 | 692 | 629 | 735 | 586 |
Flyttningsnetto | 2 | – 111 | – 10 | +32 | +75 |
Justering | 3 | 4 | 2 | 3 | 0 |
Befolkningsförändring | – 74 | – 172 | – 111 | – 54 | – 25 |
2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | |
---|---|---|---|---|---|
0–9 år | 28 | – 9 | +12 | +27 | |
10–24 år | – 61 | – 69 | – 39 | – 25 | |
25–64 år | 53 | – 20 | +57 | +28 | |
65–69 år | – 1 | 5 | – 10 | +4 | |
70 år och uppåt | – 17 | – 18 | – 8 | – 2 | |
Totalt | 2 | – 111 | – 10 | 32 |
I Kalix kommuns budgetprocess ingår ett omvärldsbevakningsmoment där varje nämnd beskriver hur omvärlden förändras gällande de respektive verksamheterna och vilka hot/möjligheter respektive styrkor/svagheter som finns, exempelvis möjlig samverkan med andra kommuner, regionen eller annan aktör, digitalisering och ny teknik.
Demografin är en utmaning, generellt i hela landet blir vi allt fler yngre och äldre, och allt färre i arbetsför ålder som kan försörja behovet av barnomsorg, skolor och äldreomsorg. I Norrbotten och Kalix ökar främst den äldre befolkningen. I åldersspannet 20–49 år har kommunen 52 färre invånare än förra året, medan gruppen 70 år och äldre har ökat med 17 invånare. De senaste tre åren har gruppen 20–49 år minskat med totalt 234 invånare och 70 år och äldre ökat med 141 invånare.
Eftersom antalet äldre i kommunen ökar och då framför allt äldre äldre, det vill säga invånare 80+ (87 fler sedan tre år bakåt), så kommer vi att se ett ökat behov av insatser inom socialnämndens områden såsom hemtjänst, hemsjukvård och så vidare.
Utvecklingen går i allt större utsträckning mot att äldre sjuka vårdas i det egna hemmet. Om denna utveckling fortsätter, kommer de mest svårt sjuka äldre i högre utsträckning än i dagsläget att bo på vård- och omsorgsboenden. Inom äldreomsorgen är införande av ny teknologi en faktor som kan bidra till att öka kvaliteten såväl som effektiviteten. Inom det särskilda boendet har Sbo:s (Statens Bostadsomvandling AB) och kommunens satsning på ett alternativt boende för äldre, i form av 15 nya lägenheter på Studenten 1, hjälpt till med att tillse det kortsiktiga behovet. En utredning avseende särskilda boenden i Kalix är levererad till socialnämnden i slutet av 2020. Utredningen är nu på remiss och väntas bli färdigställd för beslut under 2021. Det beslutet kommer att påverka socialförvaltningen och framtidens satsningar inom äldreomsorgen.
Individ- och familjeomsorgens kostnadsutveckling påverkas i väldigt hög grad av kostnader för placeringar. Antalet ärenden där det förekommer våld ökar, som i sin tur medför ökat antal placeringar. Det är en fortsatt hög andel grova våldsbrott och en ökad mängd droger i omlopp, vilket påverkar antalet ärenden på både barn och unga samt vuxen. Antal våldsrelaterade ärenden var år 2019 15 ärenden och år 2020 en ökning till 28 ärenden. Bostadsbristen bidrar till att vuxna med funktionshinder, missbruk och psykisk ohälsa, vilka är berättigade till boende, i perioder behöver placeras längre tid. Försörjningsstödet ökar och det är många som har svårigheter att betala sin hyra/el. Förvaltningen ser att våldet i samhället ökar och anmälningar kommer in om prostitution och ”sugardating”. Det man uppmärksammat i större städer sprider sig även till Kalix.
Det finns enligt socialförvaltningen en tydlig trend gällande en annan målgrupp inom stöd och omsorg. Det är ungdomar med delvis annorlunda problematik som kan innefatta en komplexitet avseende psykisk sjukdom och missbruk eller beroende av alkohol och narkotika. Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har vuxna personer som omfattas av lagen, rätt till bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad. Det är här stora förändringar syns. Antalet myndighetsbeslut har ökat under de senaste två åren (2018–2019).
Arbetslösheten i Kalix är lägre än riket, men den har ökat under året och särskilt ungdomsarbetslösheten ligger högt i jämförelse med länet. En av de risker som kommunen generellt ser på lång sikt är ändock att klara kompetensförsörjningen både inom de kommunala verksamheterna och övriga näringslivet. Det finns en framarbetad kompetensförsörjningsplan och det övergripande personalpolitiska programmet utgör grunden för Kalix kommun som arbetsgivare. Inom läraryrken, sjuksköterskor och socionomer finns det problem med att rekrytera behörig personal. Gällande läraryrken kan kommunen inte konkurrera med lönerna hos statlig verksamhet, folkhögskolor, friskolor samt kringliggande kommuner. I Lärarförbundets senaste rankning hamnar Kalix på plats 228 gällande lönenivåer. I en färsk rapport från Svenskt Näringsliv beskrivs ett matchningsproblem där gymnasieskolans utbud inte matchar arbetsmarknadens behov. Det stora problemet anses vara att kommunerna inte tar ansvar för att erbjuda ett bra utbud av yrkesutbildningar. I Kalix finns ett brett programutbud som trots det, enligt företagarorganisationer, inte matchar behovet. Med anledning av det vikande elevunderlaget finns idag inte förutsättningar att öka antalet program och eller inriktningar, möjligen att förändra inriktningar i befintligt utbud. Skolchefen har ett uppdrag att se över hur samverkan med Haparanda kan utökas. Inom ramen för naturbruksprogrammet finns uppdraget att utöka med inriktningen hästhållning.
Gällande kommunens fastighetsbestånd finns en underhållsskuld, detta är också ett vanligt scenario i kommunsektorn. Många fastigheter byggdes på 60- och 70-talen och underhållet har hållits igen, särskilt i början på 90-talets och under 00-talets finanskriser. Gällande fritidsanläggningarna i kommunen är en ständig frågeställning huruvida tillgången på idrottsanläggningar är tillräcklig och många krav/önskemål på upprustning, tillbyggnad och modernisering finns.
VA, gator och vägar bedöms kräva en vardera investeringsram om 20 mkr årligen för att upprätthålla service och följa underhållsplaner. Persontrafiken med tåg mellan Haparanda och Luleå startar under år 2021, och behov finns att kommunen är aktiv gentemot Trafikverket i frågan om att upprusta stationen i Morjärv. Medel finns avsatta från och med budgetår 2021 med 2 700 tkr för persontrafik med tåget, kostnadsutvecklingen framöver i är dagsläget svårbedömd gällande detta.
Den digitala utvecklingen är en mycket stor möjlighet men också utmaning, att ställa om verksamheterna i den takt som krävs för att tillgodose medborgarnas behov av digitala tjänster, lättillgänglig information via rätt plattformar och vid rätt tidpunkt.
Finanspolicyn utgör ett övergripande ramverk som reglerar och styr Kalix kommuns finansverksamhet. Här finns beskrivet hur de olika riskerna kopplade till finansiering; ränterisk, refinansieringsrisk, valutarisk samt godkända motparter såväl vid upplåning såsom placering av överskottslikviditet, ska godkännas och hanteras av Kalix kommun. Policyn utgår från kommunallagens 2 § 11 kapitel som anger att kommunen ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 3 § bestämmer vidare att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för medelsförvaltningen och 4 § fastställer att kommunfullmäktige utöver § 3 ska besluta om riktlinjer för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelserna. I riktlinjerna ska det anges hur medlen ska förvaltas. Tillåten risk vid placering av medlen ska då fastställas. Det ska också anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen ska ske.
Risken för att räntekostnaderna gällande kommunens långfristiga lån ska öka är för närvarande begränsad. Ränteläget är lågt och förväntningen är att det kommer att förbli så under en tid framåt, men med försiktiga höjningar under de kommande åren. Gällande kommunens finansiella tillgångar, placeringen av framtida pensionsmedel, så följer placeringarna kommunens policy och riktlinje på området vilken tillåter en exponering mot aktiemarknaden. Normalfördelningen är 40 procent mot aktier och 60 procent placerade i räntebärande instrument. Här finns en risk för nedgång av värdet på grund av volatilitet på aktiemarknaden. Covidkrisens utbrott i början på år 2020 påverkade finansmarknaden väldigt starkt och värdet på placeringarna gick ner med 14 procent, en nedgång som dock återhämtade sig redan under sommaren. Detta är dock alltid en påtaglig risk när exponering mot aktiemarknaden sker och med den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning från och med år 2019 så påverkar såväl värdenedgångar som uppgångar kommunens resultaträkning även i form av orealiserade förluster eller vinster. I kommunens balanskravsutredning exkluderas dock dessa, vilket innebär att ett negativt resultat på grund av en nedgång på aktiemarknaden normalt inte behöver återställas inom tre år.
Kommunens totala engagemang i borgensåtaganden uppgår per 2020-12-31 till 797,9 mkr, vilket är en minskning med 13,2 mkr jämfört med föregående år. Det kommunala bolaget Stiftelsen Kalixbo har amorterat 12 mkr under året.
Kommunfullmäktige har beslutat om en borgenspolicy, förutom den mer övergripande finanspolicyn, där det framgår vilka förutsättningar som ska uppfyllas för att en kommunal borgen ska beviljas. Det är också kommunfullmäktige som fattar dessa beslut.
Tillsammans med pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgår kommunens samlade ansvarsförbindelser till 1 220,8 mkr. Föregående år uppgick de totala ansvarsförbindelserna till 1 254,3 mkr. Pensionsförpliktelserna som inte upptagits i balansräkningen uppgår till 422,9 mkr inklusive löneskatt. Motsvarande förpliktelse för 2019 var 443,2 mkr. Minskningen beror på att pensioner plockats ut samt att diskonteringsräntan legat fast.
Riskbedömning
Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte någon obligatorisk eller tvingande verksamhet för kommunen. Ibland blir kommunen efterfrågad som säkerställare på grund av sin breda förankring i samhällsekonomin. Stöd i form av borgen får endast ges för sådan verksamhet som kommunen kompetensenligt skulle kunna bedriva i egen regi. Kommunal borgen ska emellertid tillämpas restriktivt, ett borgensåtagande innebär alltid ett risktagande. Kommunens beslut att ingå ett borgensåtagande ska alltid föregås av en noggrann analys/bedömning av den risk som borgensåtagandet medför för kommunen.
Vid tecknande av kommunal borgen bör kommunen, om möjligt, kräva säkerhet från låntagaren/gäldenären för hela eller delar av borgensåtagandet.
Stora borgensåtaganden betyder en viss finansiell risk. Kalix kommun har infriat borgensåtaganden tidigare år, senast i oktober år 2018 när kommunen infriade borgensåtagandet på 14,7 mkr till Kalix Golf AB i samband med bolagets konkurs.
Borgensåtagandena till de kommunägda bolagen Kalix Industrihotell AB, Stiftelsen Kalixbostäder och Kalix Nya Centrum KB (KNC) uppgår till 744,3 mkr. Det innebär att 93 procent av borgensåtagandena är säkerheter för lån i kommunens egna bolag. Borgensåtagandet till Kalix Industrihotell AB (KIAB) uppgår till 158,2 mkr, till Stiftelsen Kalixbostäder till 444,0 mkr och till Kalix Nya Centrum KB till 142,1 mkr. Borgensåtagandena till de egna bolagen har minskat med 12 mkr, vilket har skett genom amortering av stiftelsen. KNC har en hög skuldsättning och finansiella poster påverkar bolagets resultat kraftigt negativt. Då bolagets skuldsättning är oförändrad under 2020 och förmodligen även i ett längre perspektiv poängterar KNC i sin rapportering att det är viktigt att jobba med affärsutveckling i syfte att om möjligt skapa större intäkter.
Av de totala borgensåtagandena avser 0,4 mkr åtaganden för egnahem. Det är en minskning av riskexponeringen till privatpersoner sedan föregående år med 72 tkr. Det kommunala förlustansvaret utgör 40 procent av de beviljade krediterna för egnahem. Borgensåtagandena till bostadsrättsföreningarna uppgår till 46,0 mkr. År 2019 uppgick åtagandet till 46,9 mkr. De övriga borgensåtagandena avser säkerheter för lån till föreningar och övriga bolag med 7,3 mkr. Kommunen har för närvarande borgensåtaganden gentemot en förening respektive ett övrigt bolag och fördelningen är 50 tkr respektive 7,25 mkr (KF 2015-10-05 § 181). Till övriga bolag fanns även ett ytterligare beslut på maximalt 14,5 mkr (KF 2016-06-20 § 100) som ej blivit nyttjat och därmed sades upp av kommunfullmäktige under året (KF 2020-09-28).
Kalix kommun har tecknat en kapitaltäckningsgaranti för Kalix Industrihotell AB samt för Kalix Nya Centrum KB. Kommunen förbinder sig att svara för att det egna kapitalet i Kalix Industrihotell AB samt för Kalix Nya Centrum KB uppgår till minst bolagets registrerade aktiekapital respektive insatskapital på balansdagen. Kommunen har även tecknat en garantiförbindelse med Kalix Industrihotell AB samt med Kalix Nya Centrum KB där kommunen förbinder sig att vid varje tillfälle köpa bolagets fastigheter till det bokförda värdet eller ovillkorligen tillskjuta kapital så att värdet på fastigheterna och det tillskjutna kapitalet tillsammans uppgår till fastigheternas bokförda värde.
Med valutarisk avses risken att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat och/eller kassaflöden på ett negativt sätt. Risken uppstår vid upplåning eller placering i utländsk valuta. Valutamarknaden har många aktörer, valutaaffärerna har låga transaktionskostnader och prisinformationen är ögonblicklig. I och med att priset på en marknad bestäms av utbud och efterfrågan är det svårt att förutse åt vilket håll priset förändras. Teoretiskt är det alltid lika stor chans att en rörlig växelkurs går upp som ned.
Lån upptas i svenska kronor i kommunkoncernen. År 2018 exponerades kommunen ändå för en betydande valutakursrisk, då Kalix Golf AB fortfarande hade sina lån i japanska YEN, genom det borgensåtagande Kalix kommun hade gentemot bolaget. Under 2018, fram till att borgensåtagandet infriades per 2018-10-31 på grund av Kalix Golf AB:s konkurs, så ökade borgensåtagandet med 1,6 mkr på grund av växelkursförändringar.
Näringslivet i Kalix är differentierat och liknar på många sätt den moderna storstaden med en relativt jämn fördelning mellan tillverkande företag, företagsstödjande tjänster och ortstjänster. Näringslivet är i tillväxt och ligger i topp i länet i beviljade investeringsstöd. Detta speglas även i andra sammanhang där enskilda Kalixföretag hävdar sig väl i olika jämförelser och ett antal företag har under de senaste åren prisats för sina framgångar. Antalet aktiva aktiebolag har de senaste fem åren ökat med cirka 10 procent. Tillväxten i näringslivet sker med en relativt jämn fördelning mellan branscherna och bidrar till en differentierad arbetsmarknad som efterfrågar alla typer av kompetenser på alla nivåer. Sammantaget bidrar detta till kommunens stora attraktivitet som boendeort.
Källa: Bisnode
Största privata arbetsgivare | Verksamhet | Antal anställda | |||
---|---|---|---|---|---|
Partbyggen i Kalix AB | Tillverkning av prefabricerade badrum | 200 | - | 499 | anställda |
Billerud Korsnäs AB | Tillverkning av kraftpapper och kraftpapp | 200 | - | 499 | anställda |
Humana Assistans AB | Öppna sociala insatser för personer med funktionshinder | 100 | - | 199 | anställda |
Byggmästare SA Englund AB | Byggande av bostadshus och andra byggnader | 100 | - | 199 | anställda |
Kalix Tele 24 AB | Callcenterverksamhet | 100 | - | 199 | anställda |
Medhelp AB | Annan allmän öppen hälso- och sjukvård, ej primärvård | 50 | - | 99 | anställda |
AnVa Components AB | Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon och motorer | 50 | - | 99 | anställda |
Den öppna arbetslösheten i Norrbotten som andel av den registerbaserade arbetskraften i åldern 16–64 år, uppgick 2020 till 3,5 procent, 4 422 personer vid årets slut, vilket är en ökning med 9,7 procent sedan förra årsskiftet. Andelen öppet arbetslösa i riket som helhet uppgår till 4,6 procent, vilket innebär att andelen öppet arbetslösa i Norrbotten är lägre än riket. Det är fler män än kvinnor som är arbetslösa i Norrbotten, både till antal men också som andel av den registerbaserade arbetskraften per kön. Förhållandet är detsamma för riket.
I december 2020 uppgick antalet personer i olika program med aktivitetsstöd i Norrbotten till 4 206 personer (+11,7 procent år 2020), vilket motsvarar 3,4 procent av den registerbaserade arbetskraften. Motsvarande siffra för riket är 4,2 procent.
Lägst öppen arbetslöshet i länet har Gällivare med 2,0 procent, följt av Kiruna som har 2,4 procent. Högst öppen arbetslöshet har Haparanda med 5,8 procent samt Arvidsjaur och Älvsbyn med vardera 4,9 procent.
Andel öppet arbetslösa, andel av den registerbaserade arbetskraften 16–64 år i Kalix, per december 2020 var 4,2 procent, vilket kan jämföras med 3,8 procent för år 2019. Antalet öppet arbetslösa i Kalix var i december 2020 321 personer, 104 kvinnor och 217 män, vilket är 35 personer fler än samma period föregående år.
Antalet personer som deltog i program uppgick till 249 stycken, 89 kvinnor och 160 män, vilket är en ökning med 32 personer sedan 2019.
Den öppna arbetslösheten i Kalix på 4,2 procent ligger högre än Norrbotten som har 3,5 procent men under genomsnittet för riket som har 4,6 procent. Arbetslösheten inklusive åtgärder i Kalix (7,4 procent) ligger över länsgenomsnittet (6,9 procent) och under riksgenomsnittet (8,8 procent).
År | % i Kalix | % i riket |
---|---|---|
2020 | 4,2 | 4,6 |
2019 | 3,0 | 3,7 |
2018 | 2,9 | 3,8 |
2017 | 3,1 | 4,0 |
2016 | 3,7 | 4,0 |
2015 | 3,7 | 4,1 |
2014 | 3,4 | 4,3 |
2013 | 4,5 | 4,5 |
2012 | 4,8 | 4,6 |
2011 | 5,0 | 4,6 |
2010 | 5,6 | 4,9 |
Antalet öppet arbetslösa ungdomar i Kalix, 18–24 år, ökade med 15 personer under året och uppgick i december 2020 till 54 personer, vilket motsvarar 6,4 procent av åldersgruppen. I Norrbotten är motsvarande siffra 4,1 procent medan den för riket uppgår till 4,8 procent. Älvsbyn har högst andel öppet arbetslösa ungdomar i länet med 8,2 procent medan Gällivare har lägst med 2,2 procent.
Antalet arbetssökande ungdomar i programåtgärder i Kalix ökade från 42 till 53 stycken och uppgick därmed till 6,3 procent av den registerbaserade arbetskraften. Övertorneå och Haparanda har högsta andelen ungdomar i programåtgärder i länet med 10,5 procent respektive 10,1 procent.
Antalet arbetslösa ungdomar i Kalix inklusive de som finns i åtgärdsprogram med aktivitetsstöd uppgick till 107 (+26 sedan 31 december 2019) personer i december 2020.
Enligt den senaste statistiken som avser 2019 pendlade 744 personer in till kommunen för att arbeta, vilket ska jämföras med 816 personer året innan. 1 213 personer reste ut till en annan kommun för att arbeta, vilket ska jämföras med 1 263 året innan. Av de som pendlar in till kommunen är 63 procent män och 37 procent kvinnor medan 68 procent av utpendlarna är män och 32 procent kvinnor.
Efter beslut i fullmäktige i juni 2014 har studerande vid universitet möjlighet att få resekostnaden subventionerad med 100 procent vid dagpendling. Motsvarande gäller även studenter vid folkhögskola för utbildningar som inte kan erbjudas på hemorten. Syftet är att uppmuntra fler Kalixbor att studera på universitet/högskola och därmed öka kommunens konkurrenskraft. Under 2020 såldes 81 stycken (2019: 149 stycken) 40-resors busskort via Luleå tekniska universitet för pendling mellan Kalix, Sangis, Töre och till Luleå. Därutöver har 13 (2019: 48) bidrag betalats ut för andra studier än vid Luleå tekniska universitet. Antalet busskort och bidrag har minskat mycket under år 2020, vilket bör ha att göra med pandemins restriktioner. Innan år 2018 ökade dock resandet stadigt årligen.
Begreppet folkhälsa omfattar alla människor i Kalix kommun. Innebörden är att alla ska ha goda förutsättningar att vara friska och må bra. Det avser inte bara den fysiska hälsan, utan även psykisk och social hälsa. Att få möjlighet att uppnå och bibehålla en god hälsa är en mänsklig rättighet. Det systematiska folkhälsoarbetet är viktigt för att förbättra folkhälsan i kommunen. Att en politisk vilja finns för att arbeta systematiskt, att kunskap finns om vilka miljöer och faktorer som påverkar befolkningens hälsa. Att beslut om och att man använder metoder utifrån känd kunskap. Att kunskap finns om hur befolkningen ser ut och kompenseras för ojämlika förutsättningar för god hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer är många – kön, arv, ålder, sociala nätverk, inflytande, barns vuxenkontakt, relationer, socialt stöd, levnadsvanor, levnads- och arbetsvillkor, natur, miljö, ekonomi, kultur med mera.
Hälsoutmaningar i Kalix kommun är bland annat högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, fetma och låg fysisk aktivitet bland vuxna. Positivt för Kalix kommun är bland annat att det är tryggt att gå ut själv, mindre vanligt med våldsbrott, lägre alkoholriskbruk än riket, bättre fysiskt välbefinnande, färre som har provat röka cigaretter bland unga och hög andel i årskurs 9 som klarar kunskapsproven. Att jobba för att en god och jämlik hälsa skapas i och av kommunen är viktigt.
Kalix kommun har goda förutsättningar för en god hälsa då kommunen har blivit årets friluftskommun i Norrbotten vid flera tillfällen. Under 2019 blev Kalix kommun ännu en gång årets friluftskommun i Norrbotten, tvåa i landet. Det finns även ett starkt föreningsliv som är tillitsskapande och ökar delaktigheten i samhället. Det bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete med fokus på riskfaktorer och friskmiljöer inom förvaltningar och politikerområden. Kommunen arbetar med ett gemensamt folkhälsoråd, tillsammans med kommunerna i Östra Norrbotten samt Pajala. Folkhälsoarbetet utgår från kommunens förutsättningar, behov och ekonomi. En god folkhälsa i Kalix kommun innebär inte enbart att kommuninnevånarnas hälsa är så god som möjligt, utan även att de förebyggande friskvårdsinsatserna blir rättvist och jämlikt fördelade. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till förbättrat välbefinnande och ökad möjlighet att kunna bevara funktionsförmågorna när vi blir äldre. Det ger skydd mot många av våra vanligaste sjukdomar och bidrar till att undvika övervikt och fetma.
FoK (fritids- och kulturnämnden/-förvaltningen) bedriver en verksamhet som bidrar till att höja kommunens attraktionskraft, ge ökad livskvalité, utveckla kreativitet, integration och samhällsengagemang. Uppdraget är att öka Kalix kommuns attraktivitet genom att erbjuda förutsättningar för ett rikt kultur-, fritids- och idrottsliv. Detta i sin tur bidrar till utveckling och tillväxt. FoK ska stärka Kalix kommuns identitet som en kultur-, fritids- och idrottskommun. Därmed attraheras boende, inflyttare och besökare. Fritid och kultur har blivit en konkurrensfaktor när människor väljer var man vill bosätta sig. Människors krav på utbud av spännande fritid och kultur kommer att öka. Mångfald och mångetnicitet är viktigt för utveckling av både fritid, kultur och det civila samhället.
FoK är pådrivare och samordnare för kommunens folkhälsoarbete och arbetar ständigt med att öka tillgängligheten för fritid och kultur. Särskilt barn- och ungdomsfrågorna lyfts och gör barns och ungas livsvillkor till en prioriterad fråga i Kalix. Genom att samverka internt och externt nås målet att alla barn och unga ska kunna växa till hela människor. Människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa. Viktigt att ha en god hälsa långt in i ålderdomen. Ett helhetsperspektiv ska finnas med vad gäller ålder, kön, nationalitet med mera.
Allmänna friskvårdssatsningar sker i olika former inom kultur, fritid, idrott och friluftsliv. Förebyggande insatser är väl så viktiga. Det är minst lika viktigt att se till att vi inte blir sjuka som att få bra behandling när vi drabbas. I Kalix kommun finns ett rikt utbud av idrotts- och fritidsaktiviteter, upplevelser och rekreation under alla årstider. Friluftsliv, rekreation och folkhälsa går hand i hand. Kalix kommun är ännu en gång årets friluftskommun i Norrbotten, tvåa i landet. Ett bra rörligt friluftsliv bidrar i allra högsta grad till folkhälsan. För att stärka människors fritids- och kulturaktiviteter samverkar FoK med kommunens andra förvaltningar, ideella föreningar, organisationer, entreprenörer och privatpersoner. Något som verkligen stärker folkhälsan är kommunens preventiva arbete för en drogfri framtid. FoK är en part i Kalix kommuns brottsförebyggande råd, där planeras och genomförs förebyggande insatser för alla boende i Kalix kommun.
Motion, träning, matvanor, fysisk och psykosocial miljö, kultur och upplevelser har stor betydelse för hälsa och livskvalité. Målgrupperna i folkhälsoarbetet är framför allt barn och unga men ett helhetsperspektiv ska även gälla. Levnadsvanor under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. En satsning som vänder sig till medborgare i samhället är Fritidsbanken, en samverkan med socialförvaltningen, där sport- och fritidsutrustning kan lånas kostnadsfritt är fortsatt uppskattad. Det kan ses som en värdefull satsning för folkhälsan på bred front.
Kommunen har särskilda friskvårdserbjudanden för sina anställda i form av gymkort, fritt bad samt andra kostnadsfria evenemang, till exempel Strandruset och Lilla Midnattssolstrampen. Kulturella evenemang som Kulturnatta och Sommarfesten är viktiga delar i friskvårdsarbetet.
Vid sidan av ett naturligt och oåterkalleligt fokus på barn och unga är äldre en målgrupp som fortfarande är i allt större behov av riktade insatser.
Fritidsgården Frizon i Kalix jobbar målmedvetet med jämlikhet, integration och jämställdhet. Aktiviteterna är öppna för alla ungdomar från 13 år upp till 20 år. Målet är att alla ska kunna delta i alla aktiviteter. Alla besökare är lika välkomna överallt och om ett kön är överrepresenterat i en aktivitet så jobbas det aktivt för att jämna ut skillnaden. Under 2019 hade Frizon en jämn könsfördelning på sina besökare. Att ha tillgång till många aktiviteter skapar skyddsfaktorer. Dessa hindrar ungdomen från att hamna snett. Verksamheten i fritidsgården Frizon handlar mycket om prevention. Bemötandet från personalen till besökarna är viktigt. Alla ska hälsas på när de kommer och tilltalas med namn.
Skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga och det pågår fortlöpande ett systematiskt utvecklingsarbete med att höja samtliga elevers måluppfyllelse. Inom CMAR-projektet sker även riktade insatser med att minska skillnaden mellan flickors och pojkars resultat.
Vid sammanställning av skolsköterskornas hälsosamtal som årligen genomförs med elever i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasieskolan ser skolan en försämring vad gäller flickors psykiska hälsa i årskurs 7 och gymnasiet årskurs 1. Samtidigt uppger många tjejer en ökad stress och nedstämdhet, försämrad sömn och kostvanor. Samma trend kan också utläsas för pojkar, dock inte lika markant. För pojkar ökar övervikt och fetma i gymnasieåldern tydligt. Skolans elevhälsa arbetar med flera hälsofrämjande och förebyggande insatser för att komma tillrätta med identifierade områden i samverkan med Region Norrbotten och LTU ”Hälsoskolan”. Andra förebyggande och främjande insatser som elevhälsan själv ansvarar för är PAX, ABC, föräldrastöd för nyanlända, Värsta bästa nätet, mindfulness, kost och sömn. Elevhälsan har även genomfört utbildningssatsningar för NPF-säkrad skola samt utbildning gällande psykisk ohälsa för pedagoger. Tobaksfri duo är en återkommande insats. Elevhälsan har en hälsoinspiratör som arbetar brett med att få elever att röra sig mer men också öka elevers och personals kunskap och medvetenhet inom området ergonomi. Samtliga hälsofrämjande och förebyggande insatser antas ha en stor betydelse för skolresultat och för ungdomars mående.
Inom socialnämndens område pågår arbetssätt som pekar på förebyggande främjande av folkhälsan. Det arbetas med Senior alert, vilket är förebyggande vad gäller näringstillstånd, munhälsa, fall och trycksår. Inom äldreomsorgen erbjuds brukare munhälsobedömning som är en mycket viktig del i välmående och nutrition. En röd tråd inom socialnämnden är vardagsträning som det arbetas med både inom äldreomsorgen och stöd och omsorg. Där är genomförandeplan ett viktigt verktyg som ska upprättas och följas upp tillsammans med brukaren. Aktiviteter kan vara träning i vardagen men även i grupp på särskilt boende och även kulturella inslag. Det görs även i samarbete med andra aktörer. Måltider och nutrition är en viktig del i folkhälsa, den goda måltiden. Inom stöd- och omsorgsområdet jobbar vi med en aktiv vardag och ett hälsosammare/mer rörligt liv. Det kan vara friskvård för brukare, flera gånger i veckan, schemalagda dagliga promenader samt en sundare kosthållning genom att äta gemensamma måltider. Det har även etablerats ett visningsrum där välfärdsteknik finns för medarbetare och medborgare att bekanta sig med. Där finns välfärdsteknik som kan användas i preventivt arbete. I visningsrummet har även grupper av medborgare haft rörelse och sittgympa. Välfärdstekniken kan också förebygga ensamhet och öka tryggheten för individer. GPS-larm finns till exempel att tillgå som ger en ökad trygghet vid promenader.
Det har även startats den nya boendeformen för äldre, Tallkronan för 65+. Där har vi byggt upp innehållet utifrån en förstudie som bygger på att bevara och ta till vara det friska som utgår från evidensbaserade metoder. En värdinna som i grunden är leg fysioterapeut arbetar där och skapar aktiviteter utifrån att främja folkhälsan tillsammans med de boende.
Det har även erbjudits informationsträffar till föräldrar med personal från socialtjänsten, polisen, skolan och BUP kring barn och unga. Tre träffar med olika innehåll per grupp och ABC-träffar med föräldrar.
Bekymringssamtal – I ett tidigt skede fånga upp ungdomar som befinner sig i riskmiljöer. Gemensamt möte tillsammans med polisen.
Medling – Undvika fortsatt brottslighet – Polisinfo till personer som gripits för brott om möjlighet till medling. Medling är ett frivilligt möte mellan en ung person under 21 år som begått brott och den som blivit utsatt för brottet. Sker på neutral plats och leds av en opartisk person. Behandlare ansvarar för att informera om medlingsverksamheten, förmedla medlingsärenden samt i de fall det är möjligt utföra medling vid brott.
Familjerådgivning – En förebyggande insats och en självständig verksamhet utan myndighetsutövning. Med familjerådgivning avses verksamhet med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer.
SMADIT – Erbjuda personer med förmodad beroendeproblematik snabbt stöd. Polisen skickar omgående rapport när en person gripits för rattfylleri. IFO kallar snabbt in personen för samtal.
Rådgivande samtal via öppenvården – I ett tidigt skede erbjuda personer som önskar stöd och rådgivning gällande missbruk och medberoende.
Ungdomsmottagningen – I ett tidigt skede fånga upp ungdomar med olika svårigheter. Mottagning två gånger/vecka tillsammans med regionen.
Familjecentralen – Samverkan som medför att i ett tidigt skede fånga upp familjer med olika behov av stöd. Hjälpa familjer att få rätt stöd av rätt aktör.
Norrbus – Samverka och fördela ansvaret samt erbjuda rätt stöd tidigt.
Fältvandringar – Fånga upp ungdomar i riskmiljöer. Riskkvällar kan vara skollov, sommarfesten.
För personal inom räddningstjänsten finns lagkrav på fysisk arbetsförmåga. Den heltidsanställda brandpersonalen har schemalagd fysisk träning under sin ordinarie arbetstid. Deltidsanställd brandpersonal erbjuds möjligheter att upprätthålla sin fysiska arbetsförmåga genom att träna på fritiden i den träningslokal som finns på räddningstjänsten. Den fysiska statusen på samtlig operativ räddningspersonal kontrolleras två gånger per år av egna utbildade testledare samt att samtlig personal genomgår årliga hälsokontroller
Driftledare park har arbetat med frågorna inom området styrning och ledning där följande aktiviteter planeras: Riktad medborgardialog mot flickor/kvinnor (aktuellt vid bland annat anläggning av skatepark) samt aktiviteter för att skapa trygghet i det offentliga rummet. De verksamheter inom samhällsbyggnadsförvaltningen som har praktikplatser arbetar för att rikta dessa mot det kön som är underrepresenterat.
Trygghets- och preventionssamordnaren och fritids- och kulturförvaltningen har utarbetat ett förslag på en kommunövergripande ANDT(Alkohol-Narkotika-Dopning-Tobak)-plan. Kalix kommun är en part i Östra Norrbottens folkhälsoråd som under hösten 2019 gemensamt antagit en handlingsplan ANDT. Implementeringsarbetet med att verkställa planen påbörjades och fortgår. Även riktade insatser till föräldrar har genomförts samt en antilangningskampanj gemensamt med polisen.
Under våren 2020 genomfördes föreläsning och dialog för medarbetare inom kommunen samt kommunmedborgare av Pelle Olsson som skrivit ”8 myter om cannabis”.
Inför skolavslutningen har vi även tagit ett gemensamt tag med föreningar som hyr ut lokaler att tänka sig för och inte hyra ut till ungdomar inför examen.
Vi har under hösten utbildat pedagoger, elevhälsan och annan personal på högstadieskolorna (kommunal- och privatskola) samt gymnasieskolan gemensamt med övriga kommuner i Östra Norrbotten, om Cannabis och metoder att bemöta olika resonemang.
Under hela året har vi olika utskick med information och tänk på, till föräldrar via Schoolsoft och via våra sociala kanaler.
Pensioner har en central roll i kommunens ekonomi.
Kommunen tillämpar blandmodellen, vilket innebär att pensioner intjänade före år 1998 utbetalas löpande och redovisas i resultaträkningen. För Kalix kommuns del innebar det en kostnad på drygt 27,7 mkr exklusive löneskatt år 2020. Utanför balansräkningen ligger ansvarsförbindelsen avseende pensionsförpliktelser som intjänats före år 1998 och ej ännu utbetalts. Den beräknas enligt RIPS – Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning; det vill säga den av SKL antagna beräkningsmodellen för pensionsförpliktelser, och uppgick per balansdagen till 340,3 mkr exklusive löneskatt.
Pensionsavgiften för den avgiftsbestämda ålderspensionen (4,5 procent på lönesumman) redovisas det år som avgiften avser, det vill säga för det år som den pensionsgrundande lönen som ligger till grund för beräkningen är intjänad. Förmånsbestämd del för inkomster över tak redovisas också löpande i resultaträkningen i form av en pensionsförsäkringsavgift. Löneskatt 24,26 procent tillkommer till båda dessa poster.
Slutligen har kommunen en avsättning i balansräkningen som uppgår till 56,1 mkr år 2020, denna minskar i takt med utbetalningar men räknas upp årligen och därmed finns det en finansiell kostnad redovisad i resultaträkningen gällande denna balanspost.
Total pensionsförpliktelse i balansräkningen, (mkr) | 2020 | 2019 | 2018 |
---|---|---|---|
Avsättning inklusive särskild löneskatt (pensioner intjänade från och med 1998) | 56,1 | 57,5 | 59,2 |
Ansvarsförbindelse inklusive särskild löneskatt (pensioner intjänade till och med 1997) | 422,9 | 443,2 | 454,5 |
Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring | 88,9 | 82,5 | 57,3 |
Pensionsförpliktelse som tryggats genom pensionsstiftelse | 0 | 0 | 0 |
Summa pensionsförpliktelse | 567,9 | 583,2 | 571,0 |
Förvaltade pensionsmedel – marknadsvärde | 2020 | 2019 | 2018 |
Totalt pensionsförsäkringskapital | 88,9 | 82,5 | 57,3 |
varav överskottsmedel | 6,6 | 6,0 | 5,7 |
Totalt kapital pensionsstiftelse | 0 | 0 | 0 |
Finansiella placeringar avseende pensionsmedel (egna förvaltade pensionsmedel) | 53,7 | 51,5 | 45,1 |
Summa förvaltade pensionsmedel | 142,6 | 134,0 | 102,4 |
Finansiering | 2020 | 2019 | 2018 |
Återlånade medel | 425,3 | 449,2 | 468,6 |
Konsolideringsgrad | 0,25 | 0,23 | 0,18 |
Beräkningar och underlag till ovan utförs av Skandikon respektive KPA.
Anskaffningsvärde 2020 | Marknadsvärde 2020 | Avkastning 2020 | Anskaffningsvärde 2019 | Marknadsvärde 2019 | Avkastning 2019 | |
---|---|---|---|---|---|---|
Aktier svenska | 7,9 | 14,4 | 6,5 | 7,9 | 15,0 | 7,1 |
Utländska placeringar | 4,4 | 10,4 | 6,0 | 4,4 | 10,3 | 5,9 |
Summa aktier | 12,3 | 24,8 | 12,5 | 12,3 | 25,3 | 13,0 |
Obligationer | 23,3 | 24,5 | 1,2 | 19,6 | 20,8 | 1,2 |
Kort placering | 4,4 | 4,4 | 0,0 | 5,5 | 5,4 | – 0,1 |
Summa räntebärande | 27,7 | 28,9 | 1,2 | 25,1 | 26,2 | 1,1 |
Summa aktier och räntebärande fondandelar | 40,0 | 53,7 | 13,7 | 37,4 | 51,5 | 14,1 |
Kommunen gav i slutet av år 2000 Öhmans kapitalförvaltning AB i uppdrag att placera 20 mkr i pensionsmedel för att skapa långsiktig värdetillväxt. Marknadsvärdet på innehavet uppgick till 53,7 mkr vid årsskiftet. Avkastningen under året uppgick till 4,37 procent.
De placerade pensionsmedlen har klassificerats som en finansiell anläggningstillgång eftersom innehavet enligt kommunfullmäktiges beslut har ett långsiktigt perspektiv. Placeringar av pensionsmedel tas numera upp till marknadsvärdet på balansdagen. De placerade pensionsmedlen har i balansräkningen därför redovisats till marknadsvärdet 53,7 mkr. De orealiserade vinsterna uppgår till 13,7 mkr på balansdagen. Redovisningsprinciperna har ändrats från och med 1 januari 2019. Före detta datum togs placeringar av pensionsmedel upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Den 31 december 2018 uppgick detta värdet till 36,1 mkr.
Fullmäktige beslutade för budgetåret 2020 om ett utgiftstak på 99,7 procent, vilket baseras på beräknade skatteintäkter och utjämning. I utgiftstaket inräknas samtliga verksamheters nettokostnader.
Som kompensation för löneökningar finns en lönepott på 18 450 tkr som fördelas ut till nämnderna/styrelse. Budgeten innehåller ingen kompensation för allmän prisstegring. Minskning av låneskulden sker via likviditeten.
Särskilda anslag har tilldelats socialnämnden med 100 tkr samt till fritids- och kulturnämnden med 50 tkr.
Ramförändring har skett för kommunstyrelsen med 161 tkr; utbildningsnämnden –1 597 tkr; samhällsbyggnadsnämnden +447 tkr; fritids- och kulturnämnden med –1 401 tkr samt att socialförvaltningen har en ramminskning med 1 313 tkr. Ramförändringarna innehåller en centralisering av budgeten för mobiltelefonikostnader till IT-enheten under kommunstyrelsen, en kompensation till köpande nämnder av kost på grund av en uppräkning av kostpriset med totalt 3 000 tkr samt en flytt av budget för internhyra från kommunstyrelsen till fritids- och kulturnämnden. Samtliga nämnder har också effektiviseringskrav inkluderade i ramförändringarna.
Den totala investeringsbudgeten 2020 exklusive externfinansiering uppgår till 55 400 tkr fördelat enligt följande; samhällsbyggnadsnämnden 43 400 tkr; utbildningsnämnden 3 000 tkr; socialnämnden 3 000 tkr; kommunstyrelsen 3 000 tkr samt fritids- och kulturnämnden med 3 000 tkr. Utöver detta har VA-försörjning tilldelats 15 000 tkr. Investeringarna i VA kan lånefinansieras om det föreligger likviditetsbehov enligt beslut i kommunfullmäktige.
Årets redovisade resultat enligt resultaträkningen visar ett överskott på 48,9 mkr. Det justerade balanskravsresultatet (se vidare kapitel 2.7) visar ett överskott på 45,2 mkr, vilket medför att kommunallagens balanskrav uppfylls eftersom intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen har inga tidigare underskott att återställa. Årets redovisade resultat innebär att kommunfullmäktiges antagna utgiftstak 99,7 procent (100,8 procent inklusive tilläggsbudgeten på 12 mkr som kommunfullmäktige beslutade om i juni 2020) uppnås då årets nettoutgifter slutar på 95,5 procent (96 procent om balanskravsresultatet används) i förhållande till redovisade skatteintäkter och bidrag.
År | Mkr |
---|---|
2020 | 48,9 |
2019 | 28,3 |
2018 | 6,9 |
2017 | 74,9 |
2016 | 33,7 |
År 2013 fattades beslut i kommunfullmäktige (KF § 155-156 2013-09-16) om införandet av en resultatutjämningsreserv (RUR) och avsättning för åren 2010, 2011 och 2012. Beslutet för de tre åren visar att det fanns 10 mkr som kunde avsättas. Resultatet år 2013 medgav ingen avsättning till RUR medan resultatet 2014 innebar att 7,3 mkr togs i anspråk. Det var möjligt eftersom kommunallagen stipulerar att medel från RUR får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Ett sätt för att ta reda på var det enskilda året befinner sig i konjunkturcykeln är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 15:7 understeg det årliga värdet för 2014 det tioåriga genomsnittet, vilket gjorde det möjligt att använda dessa medel för att täcka underskottet. Det positiva resultatet år 2015 medgav dock inga nya reserveringar till RUR.
Möjligheten till avsättning begränsas av 1 procents- respektive 2 procents-regeln. Detta innebär att en reservering till resultatutjämningsreserven endast får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringarna som överstiger 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen och pensionsförpliktelser, ska gränsen istället uppgå till 2 procent av ovan nämnda poster.
För Kalix kommun gäller 1 procents-regeln. Detta innebar att 22,7 mkr var aktuella för avsättning 2016 men enligt KF-beslut § 156 2013-09-16 maximerades reserven till 20 mkr. Det medförde att ytterligare 17,3 mkr avsattes för 2016. Under år 2017 tog kommunfullmäktige beslut (2017-00938) om att maximera resultatutjämningsreserven till 4 procent av skatteintäkter och bidrag. För år 2017 uppgick denna summa till 40,9 mkr och det årets resultat medförde därmed att ytterligare 20,9 mkr avsattes. År 2018 skedde ingen avsättning då resultatet inte översteg 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, medan en 1 mkr avsattes år 2019.
Årets balanskravsresultat uppgår till 46,7 mkr, vilket utgör 4,3 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Därmed är 35,8 mkr möjliga att avsätta enligt kommunallagens restriktion. Enligt de lokala föreskrifterna i KF-beslutet från år 2017 är den maximala summan som kan avsättas i Kalix kommun per år 2020 43,5 mkr. Vid ingången av år 2020 uppgick resultatutjämningsreserven till 41,9 mkr. Detta medför därmed en möjlig total avsättning till RUR med 1,5 mkr för år 2020.
% | |
---|---|
Skatter | 56,6 |
Statsbidrag | 28,1 |
Räntor | 0,1 |
Försäljning | 4,3 |
Taxor, avgifter | 6,3 |
Hyror, arrenden | 1,8 |
Bidrag, övriga | 2,6 |
Övriga intäkter | 0,2 |
% | |
---|---|
Personal | 60,8 |
Avskrivning | 4,9 |
Räntor | 0,2 |
Material | 1,5 |
Bidrag | 3,2 |
Entreprenader | 6,8 |
Lokaler | 3,2 |
Förbrukningsmaterial | 4,3 |
Kommunikation | 2,0 |
Leasing | 0,8 |
Bränsle, energi och vatten | 1,9 |
Köp av huvudverksamhet | 6,5 |
Övrigt | 3,9 |
Resultat per 2020-12-31, de största budgetavvikelserna inom respektive nämnd redovisas i löpande text nedan. Siffror inom parentes är totalen för motsvarande post föregående år.
Kommunstyrelsens resultat per delåret är 12,7 mkr (7,0 mkr) i överskott mot budget. De största budgetavvikelserna återfinns gällande krisledningsnämndens budget med 7,4 mkr, centrala lönepotten med 2,5 mkr, kommunstyrelsens verksamhetsbudget och KS till förfogande 0,9 mkr samt näringslivsenheten och staben med totalt 0,8 mkr vardera. Övriga verksamheters budgetavvikelser adderar sammanlagt till cirka +0,3 mkr.
Utbildningsnämnden har en positiv budgetavvikelse på 7,6 mkr (6,2 mkr). De olika huvudgrupperna bidrar enligt följande; Grundskola 7,8 mkr, Gymnasiet –0,3 mkr och Vux/Komvux har en budget i balans. Inom huvudgruppen Grundskola uppgår resultatet för förskola och fritids till +6,1 mkr, varav fritids redovisar 0,5 mkr och förskolor 5,6 mkr i överskott. Vissa förskoleenheter har haft lediga platser under året och som en konsekvens delas inte all budget ut till enheterna utan blir kvar centralt. Kraftigt reducerat barnantal till följd av covid-19 har möjliggjort att bedriva verksamheten i flera enheter utan vikarier trots hög sjukfrånvaro hos personalen. Bidrag från Skolverket, Migrationsverket och statlig ersättning för sjuklönekostnader för perioden april–december bidrar till överskottet inom barnomsorgen. Resultatet för grundskolan (årskurs 1–9) uppgår till –0,9 mkr. Behov av den behovsbedömda resursen som använts för att möta de utmaningar skolorna ställs inför ökar och ger ett underskott om cirka 3,7 mkr. Antalet elever som enligt lag ska erbjudas svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiehandledning ökar och ger ett underskott om 0,7 mkr. Ersättning för sjuklöner och överskott på interkommunala ersättningar inom grundskolan bidrar till ett slutligen mindre totalt underskott.
Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett utfall i balans (–3,5 mkr) med budget. Teknisk försörjning (exklusive VA och renhållning) redovisar ett underskott på 2,5 mkr. Underskottet består av underskottstäckning för regionaltrafiken med 2,1 mkr, vinterväghållningen gör ett underskott på 0,5 mkr, vilket delvis beror på indexuppräkningar under den fyraåriga avtalsperioden samt att avdelningen under våren har haft ökade kostnader för åtgärder för att förhindra översvämningar på grund av förra vinterns väderförhållanden. Inför den kommande upphandlingen 2021 ser förvaltningen att kvalitetskraven måste sänkas då ingen utökad budgetram finns. Vatten och avlopp (VA, taxefinansierad) visar ett underskott på 1,0 mkr. Fastighetsavdelningen redovisar ett överskott på 2,2 mkr. De verksamheter som redovisar överskott, totalt sett, är kost- och lokalvårdsenheten med 1,3 mkr och bostadsanpassningen med 1,6 mkr. Den kompensation som getts till kost- och lokalvårdsenheten för en budget i balans inför 2020 verkar, vid ett normalår, täcka de kostnader verksamheten har. Det överskott som redovisas i år härrörs till covid-19, svårigheter med upphandling av höghöjdsstädning samt vakanser i det nyinrättade resursteamet.
Fritids- och kulturnämnden har ett underskott med 2,0 mkr (0,1 mkr). Ett större underskott återfinns under enheten Fritid med 2,5 mkr, vilket delvis balanseras av överskott på de andra enheterna. Underskottet beror sedan tidigare på ökade verksamhetskostnader samt att service och tillgänglighet i anläggningar har medfört att kostnaderna har ökat. Enheten har också drabbats av minskade intäkter på grund av att bokningarna minskade och sedan uteblev i samband med stängning av anläggningar efter att covid-19 eskalerade under mars. Sportcity kunde hålla öppet några höstmånader men stängdes återigen i november när andra vågen av smittspridning kom. Folkets hus och Folkets hus café har naturligtvis kraftigt minskade intäkter, men även kostnaderna har kunnat hållas nere på grund av utebliven verksamhet.
Socialnämnden visar vid slutet på året ett överskott om 0,3 mkr (–4,0 mkr) mot budget. Resultatet är i hög grad påverkat av den pandemi som pågått under större delen av året. Äldreomsorgen – ordinärt boende inklusive korttidsenheten har ett budgetunderskott om cirka 7,4 mkr. I jämförelse med föregående år ser vi att antalet hushåll inom hemtjänsten har ökat något, men att det framför allt är den genomsnittliga tiden per hushåll per månad som ökat. Insatserna i hemmen är mer omfattande. Arbetsmiljön för hemtjänsten har under en längre tid varit ansträngd. För att minska stressen och belastningen bland personalen har det varit nödvändigt att införa mer tid för färdtid och dokumentation. Äldreomsorgens särskilda boenden visar för året ett positivt resultat mot budget, 1,1 mkr, vilket delvis relaterar till de ersättningar som erhållits för sjuklönekostnaderna. Individ- och familjeomsorgens resultat överstiger budget med 3,9 mkr. Placeringskostnaderna står för ett budgetunderskott om 7,1 mkr. Inom barn och unga ser socialnämnden fortsatt att barn är i långa placeringar, ungdomar i svår problematik i placeringar samt våld i familjer där barn blir utsatta. Individ- och familjeomsorgen har arbetat hårt för att minska beroendet av inhyrd bemanning och i jämförelse med föregående år har kostnaderna minskat med cirka 1,7 mkr, även om de fortfarande ligger över budget. Detta kompenseras av att personalbudgeten lämnar ett överskott. Arbetsmarknadsenheten inklusive ferieverksamheten visar ett överskott mot budget med 3,2 mkr, vilket delvis är ett resultat av vakanta tjänster, men även att medfinansiering från arbetsförmedling för extratjänster överstiger budget. Överskottet kompenserar för försörjningsstödets underskott som för året uppgår till 2,7 mkr. Ökningen av kostnader ligger inom grupperna arbetslösa utan ersättning/otillräcklig ersättning/aktivitetsstöd, arbetshinder/sociala skäl och gruppen sjukskrivna ingen ersättning. Integrationens verksamhet har ett överskott om 1,7 mkr, vilket bland annat relaterar till erhållna ersättningar avseende 2019, men även till minskade kostnader. Kommunen har för 2020 att ta emot 25 nyanlända enligt kommuntalet. Ingen har anvisats. Stöd och omsorg om personer med funktionshinder lämnar för året ett budgetöverskott om 6,6 mkr, vilket främst härrör från den dagliga verksamheten samt personlig assistans. Inom den dagliga verksamheten/sysselsättningen är överskottet delvis ett resultat av omorganisation till ett gemensamt geografiskt område och god samordning av resurser. Pandemin, samhällssmittan av covid-19, har begränsat möjligheterna att utveckla den företagsförlagda verksamheten, vilket påverkat behovet av personella resurser. Oro för att smittas av covid-19 har medfört att ett antal brukare valt att pausa sin dagliga verksamhet och därmed har behov av vikarier ej funnits i samma utsträckning. Inom personlig assistans LSS (exklusive SFB beslut) har antal ärenden, såväl i kommunal som privat regi, minskat.
Merkostnaderna, framför allt i form av inköp av skyddsmaterial, utgör cirka 3,9 mkr för förvaltningen. Regeringen har tillskjutit medel i syfte att stötta kommunerna. I förvaltningens resultat utgör detta stöd 2,2 mkr. Under december uppgick inköpen till cirka 1,2 mkr och för dessa kostnader finns ett förslag från regeringen att även de kan återsökas. Den ersättningen är per bokslutstillfället ej intäktsförd då beslut inte tagits av regeringen. Utöver detta har kostnaderna för sjukfrånvaron ökat med 4,2 mkr i jämförelse med föregående år. För perioden april–december har statligt stöd med 6,3 mkr erhållits. Därutöver har förvaltningen fått cirka 0,4 mkr i form av stöd för olika ändamål i syfte att dämpa effekterna av pandemin, till exempel trauma-bidrag.
Totalt har nämnderna en positiv budgetavvikelse med 18,6 mkr (5,8 mkr) per 31 december 2020.
Pensioner med mera uppvisar ett positivt utfall i förhållande till budget med 5,3 mkr. I resultatet ingår denna periods förändring av semesterlöneskulden, som bokförs här för hela kommunen, vilket innebär en negativ resultatpåverkan med 4,7 mkr (0,2 mkr). En ökning av semesterlöneskulden innebär att de anställda inte tagit ut all sin semester under år 2020, en av anledningarna kan vara stor sjukfrånvaro under året. Pensionsutbetalningarna gällande pensioner intjänade före år 1998 har en negativ budgetavvikelse med 2,9 mkr medan avräkning av personalomkostnadspålägget (PO-pålägget) som debiteras förvaltningarna gentemot de verkliga kostnaderna innebär en positiv resultatpåverkan gällande samtliga ingående poster. Den största avvikelsen återfinns gällande den förmånsbestämda ålderspensionen (FÅP) där kostnaderna är låga under år 2020 och skillnaden mellan debiterat PO-pålägg enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) rekommendation och verkligt utfall är 4,7 mkr. Förändringen av pensionsskulden har en negativ budgetavvikelse för perioden med 0,2 mkr exklusive de finansiella posterna som bokförs inom finansnettot.
Avskrivningarna, exklusive finansiell leasing som ingår i nämndernas resultat, har ett utfall som överstiger budget med 0,7 mkr och en nedskrivning av en anläggningstillgång påverkar resultatet ytterligare negativt med 0,9 mkr.
Skatteintäkter och generella statsbidrag har en positiv budgetavvikelse på 27,9 mkr per den sista december, slutavräkningarna är periodiserade enligt SKR:s senaste prognos i cirkulär 20:58 från den 21 december 2020 och belastar resultatet. Under året har riksdagsbeslut fattats om extra statsbidrag av engångskaraktär till kommunsektorn för att dämpa de negativa effekterna av den pågående coronakrisen på skatteintäkterna. För Kalix del handlar det om 29,9 mkr för helåret.
Finansnettot (hänförligt till den centrala budgeten, nämndernas del exkluderas här) uppgår till +1,4 mkr (+5,6 mkr). Budgetavvikelsen är positiv med 7,4 mkr och beror främst på låga räntekostnader samt att finansplaceringarna per balansdagen totalt uppvisar vinst som bokförts med 2,3 mkr. Dock har svängningar skett, först i form av en kraftig nedgång av värdet på upp till –14 procent i samband med aktiemarknadens fall när coronakrisen eskalerade, en nedgång som fanns med i prognosen per 30 april – men som sedan återhämtat sig redan per delårsbokslutet 31 augusti.
Totalt resultat för Kalix kommun är positivt med 48,9 mkr (28,3 mkr) per den 31 december 2020. Detta innebär en positiv budgetavvikelse för perioden med 57,7 mkr då budgeterat resultat för perioden är –8,8 mkr inklusive krisledningsnämndens tilläggsbudget på 12 mkr.
I 2020 års resultat har den definitiva slutavräkningen för 2019 och en preliminär slutavräkning för 2020 bokförts enligt rekommendation R2 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). När det gäller den definitiva slutavräkningen för 2019 så uppgick den till –674 kronor per invånare den 1.11.2018. Den preliminära avräkningen som gjordes vid bokslutet år 2019 uppgick till –430 kronor per invånare. Av den anledningen har mellanskillnaden, –244 kronor per invånare, redovisats i 2020 års resultat. Det motsvarar en minskad skatteintäkt på 3,9 mkr. Den preliminära slutavräkningen för 2020 beräknas bli –715 kronor per invånare den 1.11.2019, vilket är –11,4 mkr totalt. Det är SKR:s decemberprognos som ska användas vid bedömningen av 2020 års slutavräkning.
2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | |
---|---|---|---|---|---|
Skatteintäkter | 781,4 | 796,2 | 775,7 | 768,1 | 742,7 |
Statsbidrag | 304,9 | 252,3 | 259,2 | 253,3 | 249,1 |
År 2020 uppgår nettokostnaderna inklusive finansnettot till 95,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Nyckeltalet är viktigt eftersom det visar sambandet mellan intäkts- och kostnadsutvecklingen för den löpande verksamheten över åren. Skatteintäkterna och statsbidragen är den största inkomstkällan och används för att finansiera verksamheternas kostnader och räntekostnader, för att skapa utrymme för att egenfinansiera investeringar och skapa en långsiktigt stabil ekonomi.
2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | |
---|---|---|---|---|---|
Nettokostnader | 95,5 | 97,8 | 99,0 | 92,7 | 96,1 |
Finansnetto | – 0,1 | – 0,5 | 0,2 | 5,2 | 0,5 |
Finansnetto består främst av räntekostnader, realiserade och orealiserade realisationsvinster och förluster samt övriga finansiella intäkter och kostnader och uppgår till +0,7 mkr år 2020 inklusive nämnderna, vilket är 4,2 mkr lägre än år 2019. De finansiella kostnaderna uppgår till 3,8 mkr, varav 1,7 mkr avser räntekostnader för de långfristiga lånen. De finansiella intäkterna uppgår till 4,6 mkr, varav 0,4 mkr är orealiserade vinster i värdepapper och 1,9 mkr är realiserade vinster i värdepapper. År 2019 förbättrade orealiserade vinster i värdepapper finansnettot med 7,5 mkr.
Likviditet är ett mått på kortsiktig betalningsförmåga, det är viktigt för att kunna betala skulderna i rätt tid när de förfaller. Kassalikviditeten utgör förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive förråd) och kortfristiga skulder. Det är bra att ligga runt 100 procent. Kassalikviditeten har minskat under de två föregående åren men ökade under år 2020 och är 108,4 procent per balansdagen. Likviditeten har stärkts via tillfälliga generella statsbidrag som har utbetalats under året, men kommunen har även upptagit ett lån för första gången på flera år på grund av en ackumulerad investeringsmängd utifrån möjligheten att överföra investeringsmedel mellan åren och det försenade bygget av flerbostadshus på Tor 8.
Ett annat mått för att beskriva likviditeten är betalningsberedskapen. Betalningsberedskapen för 2020 var 59 dagar. De likvida medlen, det vill säga tillgångarna i kassa, bank och på plusgiro, hade ökat per balansdagen med 68,1 mkr till 215,3 mkr för kommunen och för koncernen i helhet var ökningen 62,4 mkr.
Likviditet | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
---|---|---|---|---|---|
Likvida medel, mkr | 215,3 | 147,2 | 143,8 | 174,2 | 139,4 |
Betalningsberedskap, dagar | 59,0 | 40,5 | 39,5 | 49,4 | 40,2 |
Kassalikviditet, % | 108,4 | 90,4 | 93,2 | 104,2 | 91,8 |
Enligt 8 kap. 1 § LKBR ska kommunens in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas i kassaflödesanalysen. Rådet för kommunal redovisning har under november 2018 utfärdat rekommendation R13 som gäller kassaflödesanalysen och rådet rekommenderar att redovisa betalningsflöden i en kassaflödesrapport uppdelat på löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Rapporten utmynnar sedan i förändringen av likvida medel. Kassaflödesrapporten visar hur verksamhetens investeringar är finansierade. De likvida medlen ökade med 68,1 mkr under året.
2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | |
---|---|---|---|---|---|
Medel från den löpande verksamheten | 138,4 | 100,6 | 66,3 | 131,6 | 106,4 |
Medel från investeringsverksamheten | – 104,6 | – 90,2 | – 83,8 | – 90,9 | – 83,9 |
Medel från finansieringsverksamheten | 34,3 | – 7,0 | – 12,9 | – 5,9 | – 6,0 |
Årets kassaflöde | 68,1 | 3,4 | – 30,4 | 34,8 | 16,5 |
Avtalstidpunkt | Typ av avtal | Löptid | Anskaffningsvärde | Årets avskrivningar | Ackumulerade avskrivningar | Redovisat restvärde, UB |
---|---|---|---|---|---|---|
2016 | Jordbrukstraktor | 5 år | 0,56 | 0,08 | 0,38 | 0,10 |
2018 | Personbilar | 3 år | 2,88 | 0,55 | 1,21 | 1,12 |
2019 | Personbilar | 3 år | 12,98 | 2,45 | 0,72 | 9,81 |
2020 | Personbilar | 3 år | 3,38 | 0,32 | 0 | 3,06 |
2019 | Ismaskin | 1 år | 0,29 | 0,06 | 0,07 | 0,16 |
2019 | Wille lastmaskin | 5 år | 0,88 | 0,14 | 0,15 | 0,59 |
2020 | Ljungby lastmaskin | 5 år | 1,10 | 0,03 | 0 | 1,07 |
Summa |
Leasing- och hyreskostnader som belastat resultaträkningen | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
---|---|---|---|---|---|
Medicinsk utrustning och tekniska hjälpmedel | 4,6 | 5,2 | 3,4 | 4,5 | 5,4 |
Bilar | 2,6 | 1,3 | 0,7 | 2,6 | 2,9 |
Kontorsmaskiner, kopieringsutrustning | 3,6 | 4,1 | 4,4 | 2,8 | 3,1 |
Övrigt | 2,4 | 1,2 | 2,1 | 3,3 | 3,1 |
Summa hyror och operationella leasingavtal | 13,2 | 11,8 | 10,6 | 13,2 | 14,5 |
Kommunen redovisar hyresavtal och operationella leasingavtal i resultaträkningen. Leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas som operationella leasingavtal även om de uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. Alla leasingavtal ingångna efter 2016-01-01 av fordon redovisas dock som finansiell leasing. Under året har 13,2 mkr i hyreskostnader belastat resultatet. Det är bland annat tekniska hjälpmedel och kontorsmaskiner (datorer och kopieringsmaskiner).
Personbilar och servicebilar har under 2020 utökats med ett anskaffningsvärde på 3 mkr. Kostnaderna redovisas hos nämnderna som avropat bilarna och löptiden är 3 år. Leasingavtal på en lastmaskin på 5 år ingicks under år 2020.
I balansräkningen uppgår avsättningar för pensioner inklusive löneskatt till 56,1 mkr. Avsättningen för återställande av deponin ianspråktogs i sin helhet under år 2019. Inga andra avsättningar redovisas i balansräkningen för kommunen. Gällande koncernföretagen så redovisar de 10,1 mkr i övriga avsättningar, varav Stiftelsen Kalixbostäders avsättning uppgår till 10,0 mkr och består av skatter.
Med långfristiga skulder avses skulder som har en löptid som överstiger ett år. Kommunens banklån uppgår till 306,5 mkr. Under året har ett nytt lån upptagits med 36 mkr för att finansiera bygget av lägenheterna på Tor 8. För hela kommunkoncernen uppgår banklånen till 1 051,5 mkr.
Skulden för finansiella leasingavtal för personbilar uppgår till 15,7 mkr och för maskiner och övrigt till 3,8 mkr i balansräkningen. 3,6 mkr för bilar respektive 0,7 mkr för maskiner och övrigt är omförda från långfristig skuld till kortfristig del av leasingskuld.
Statliga investeringsbidrag och anslutningsavgifter redovisas också som långfristig skuld under tiden upplösning sker, 55,0 mkr uppgår denna post till i balansräkningen.
Genomsnittsräntan för kommunens lån (inklusive räntesäkringar) uppgår år 2020 till 0,59 procent (0,94 procent år 2019). Kommunen har inga skulder i utländsk valuta.
Soliditeten är det egna kapitalet i förhållande till det totala kapitalet och visar kommunens långsiktiga finansiella styrka. Soliditeten är förknippad med skuldsättningsgraden. Om finansiering sker med större delen lånade medel minskar soliditeten och skuldsättningsgraden ökar. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. En alltför låg soliditet minskar utrymmet för ytterligare upplåning och en på sikt vikande soliditet kan få till följd att kommunen måste höja skatter och avgifter eller minska sina verksamhetskostnader.
Alltsedan de goda resultaten åren 2016 och 2017 har soliditeten förbättrats. År 2019 låg den på 48,9 procent. I paritet med detta har skuldsättningsgraden minskat stegvis. År 2020 ligger soliditeten kvar på samma nivå som 2019. Resultatet år 2020 var positivt med 48,9 mkr och förbättrade det egna kapitalet, samtidigt som de långfristiga skulderna ökade och därmed ökade på skuldsättningsgraden.
2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | |
---|---|---|---|---|---|
Soliditet | 48,9 | 48,9 | 47,3 | 46,9 | 43,1 |
Skuldsättningsgrad | 96,3 | 95,7 | 100,3 | 100,1 | 117,1 |
Soliditet definieras som eget kapital dividerat med tillgångar.
Skuldsättningsgrad definieras som skulder dividerat med eget kapital.
För år 2020 uppgick den totala investeringsbudgeten till 183,2 mkr inklusive överflyttningar av ej nyttjade investeringsmedel från tidigare år i enlighet med kommunens riktlinjer för investeringar samt särskilda beslut om tilläggsanslag. Huvuddelen av kommunens investeringsbudget ligger under samhällsbyggnadsnämnden som tilldelats 164,5 mkr, kommunstyrelsen hade en budget på 6,0 mkr, utbildningsnämnden 3,7 mkr, fritids- och kulturnämnden 3,9 mkr och socialnämnden 5,0 mkr.
Under året uppgick nettoinvesteringarna i anläggningstillgångar till 95,2 mkr exklusive finansiell leasing, året innan var motsvarande total 76,5 mkr. I tabellen nedan inkluderas finansiell leasing.
2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | |
---|---|---|---|---|---|
Nettoinvesteringar, mkr | 99,7 | 90,6 | 83,3 | 64,5 | 64,6 |
Investeringsobjekt | mkr |
---|---|
Bostadsbyggande (Tor 8) | 32,0 |
Resecentrum | 8,1 |
Furuhedsskolan Hus F | 4,7 |
Fordon finansiell leasing | 4,4 |
Upprustning fritidsanläggningar | 4,4 |
Komponentbyten utvändiga | 2,9 |
Norra Parkgatan VA, dagvatten | 2,2 |
Taxefinansierade verksamheten vatten och avlopp (VA) visar ett underskott på 1,0 mkr. Detta innebär att VA-taxan har en kostnadstäckningsgrad på 97,4 procent. Underskottet beror främst på elkostnader för avloppspumpstationer (–0,4 mkr) samt reparationer och underhåll av avloppsreningsverk (–0,5 mkr). På grund av fara för leveransproblem kopplat till covid-19 har ett större lager kemikalier även köpts in till vattenverk.
Resultaträkning VA-enheten 2020, tkr | Budget | Resultat | Återstår |
---|---|---|---|
Verksamhetens intäkter | 45 574 | 44 740 | 834 |
Verksamhetens kostnader | – 29 452 | – 29 786 | 334 |
Avskrivningar | – 12 676 | – 12 706 | 30 |
Verksamhetens nettokostnader | 3 446 | 2 248 | 1 198 |
Skatteintäkter | |||
Generella statsbidrag och utjämning | |||
Finansiella intäkter | 0 | 87 | – 87 |
Finansiella kostnader | – 77 | – 60 | – 17 |
Internränta | – 3 196 | – 3 256 | 60 |
Resultat efter finansiella poster | 173 | – 981 | 1 154 |
Extraordinära poster | |||
Årets resultat | 173 | – 981 | 1 154 |
Balansräkning VA-enheten, tkr | 2020 | 2019 | 2018 |
---|---|---|---|
TILLGÅNGAR | |||
Anläggningstillgångar | |||
Immateriella anläggningstillgångar | |||
Materiella anläggningstillgångar | |||
Mark, byggnader och tekniska anläggningar | 380 568 | 377 297 | 375 463 |
Maskiner och inventarier | 4 239 | 4 239 | 4 239 |
Övriga materiella anläggningstillgångar | |||
Summa anskaffningsvärde | 384 807 | 381 536 | 379 702 |
Ackumulerade avskrivningar | |||
Immateriella anläggningstillgångar | |||
Materiella anläggningstillgångar | |||
Mark, byggnader och tekniska anläggningar | |||
Maskiner och inventarier | – 238 944 | – 227 238 | – 215 131 |
Övriga materiella anläggningstillgångar | – 3 815 | – 3 779 | – 3 732 |
Summa ackumulerade avskrivningar | – 242 759 | – 231 017 | – 218 863 |
Finansiella anläggningstillgångar | |||
Summa anläggningstillgångar | 142 048 | 150 519 | 160 839 |
Bidrag till infrastruktur | |||
Omsättningstillgångar | |||
Förråd med mera | |||
Kundfordringar VA | 3 007 | 2 720 | 2 931 |
Kortfristiga placeringar | |||
Kassa och bank | |||
Summa omsättningstillgångar | 3 007 | 2 720 | 2 931 |
SUMMA TILLGÅNGAR | 145 055 | 153 239 | 163 770 |
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER | |||
Eget kapital | |||
IB eget kapital | – 15 867 | – 15 543 | – 11 991 |
Årets resultat | – 981 | – 324 | – 3 552 |
Eget kapital | – 16 848 | – 15 867 | – 15 543 |
Avsättningar | |||
Skulder | |||
Långfristiga skulder | |||
Kortfristiga skulder Kalix kommun, leverantörsskulder med flera | 161 903 | 169 106 | 179 313 |
Summa skulder | 161 903 | 169 106 | 179 313 |
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER | 145 055 | 153 239 | 163 770 |