Följande kapitel beskriver händelser av väsentlig betydelse som inträffat under helåret 2020 eller efter dess slut, men innan helårsrapporten upprättas.
Prognosmakare har fått revidera sina bedömningar ofta under år 2020. Det har varit oerhört mycket svårare än vanligt att förutsäga vad framtiden innebär. Det enda man med säkerhet kunnat säga under året är att ingen vet. Ovissheten har gällt såväl den fortsatta smittspridningen av covid-19 och dess konsekvenser gällande människors liv och hälsa som makroekonomin. Vilka efterdyningar det blir till fullo av den efterfrågekollaps som vi upplevde under våren 2020 har varit väldigt osäkra och kan ännu inte sammanfattas då en tredje smittspridningsvåg är i annalkande när denna text skrivs. Nya restriktioner kommer löpande för att minska smittspridningen och öka sjukvårdens chanser att klara det stora trycket av covidpatienter. Sammanfattningsvis antas att den första pandemifasen gav en kraftig initial chock för världsekonomin, men att en relativt snabb återhämtning följer när väl de restriktioner som införts, för att begränsa smittan, hävs. Hushållens konsumtion måste stärkas både i världen och i Sverige och tillförsikten om framtiden måste fortsätta att öka.
Inför år 2020 var kommunsektorn inställd på en inbromsande konjunktur som prognostiserades att successivt försvagas under kommande år. Det demografiska trycket i Sverige är högt, i vår norra landsände i form av en åldrande befolkning, medan andra delar av Sverige även har många barn och unga i sin befolkning. Investeringsbehoven identifieras som stora med bland annat en stor andel äldre fastigheter som är relativt dåligt underhållna, förutom de investeringsbehov som de demografiska förutsättningarna skapar.
I början på året och fortfarande under de två första månaderna kunde förmodligen inte någon förutse vidden av den nu pågående pandemin, som snabbt eskalerade och orsakade en dramatisk konjunkturkollaps under månaderna mars, april och maj med en extremt snabb nedgång i produktion och sysselsättning i världsekonomin.
Den globala konjunkturkollapsen är på flera sätt unik. Först och främst är det inhemska tjänstesektorer och hushållens konsumtion som har drabbats, framför allt på grund av de restriktioner som beslutats för att dämpa smittspridningen. Den kris som eskalerade under våren 2020 har inte sitt motstycke i de historiska industri-, struktur- eller finanskriserna, vilket under året har försvårat arbetet med att prognostisera effekterna.
Skillnaderna inom den krisdrabbade tjänstesektorn är samtidigt stora. Rese-, hotell- och restaurangbranschen samt rekreation och personliga tjänster har upplevt stora fall; så stora ras som 60–90 procent har återgetts på företags- och branschnivå under den period som pandemin eskalerade. Inom handeln syntes under våren en skillnad mellan daglig- respektive sällanköpshandeln. Under mars bunkrade konsumenterna och livsmedelshandeln erfor en stor försäljningsökning under denna period. Totalt sett uppvisade då sällanköpshandeln istället en mycket vikande försäljning, men också här finns stora skillnader mellan segment och företag.
Kommuner och regioner fick snabbt ställa om till nya förutsättningar gällande hur de levererar välfärd till medborgarna. Det har inneburit stora påfrestningar på framför allt verksamheterna inom vård och omsorg. De verksamheter som allra tydligast berörs av coronaviruset inom kommunerna är självfallet äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen. En hög sjukfrånvaro har ökat behoven av personal och stora ansträngningar har krävts för att klara bemanningen. Dessutom har kommunerna merkostnader för omställning av lokaler, ett utökat antal korttidsplatser och skyddsutrustning. Även inom gymnasieskolan som bedrivit undervisningen digitalt från april och fram till skolavslutningen i juni samt i slutet på höstterminen och in på början av år 2021 har påfrestningar funnits utifrån den snabba omställningen som genomfördes. Många andra områden såsom exempelvis kultur och idrott har påverkats utifrån inställda evenemang och aktiviteter på grund av de restriktioner som finns för att förhindra smittspridning. Förbudet mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med olika antal utifrån olika restriktioner, men hela tiden ett litet antal deltagare, slår också direkt mot den kommunala ekonomin. Konserter, teaterföreställningar och olika idrottsevenemang ställs in och biljettintäkter uteblir. I en del av kommunerna har intäkterna för dessa verksamheter mer än halverats. Generellt har pandemin också gjort att den digitala omställningen i kommunsektorn snabbats på oerhört med bland annat en mycket direkt övergång till digitala möten och utbildningar samt nya arbetssätt som möjliggjort distansarbete hemifrån.
Kommunens krisledningsstab sammankallades under ledning av säkerhetschefen i mitten på mars. Då infördes snabbt dagliga möten som pågick under perioden mitten av mars till mitten av juni, med därpå följande veckovisa möten hela sommaren och under större delen av hösten och vintern. Mötesstrukturen innebar en effektiv samordning av samtliga förvaltningars arbete med att förebygga smittspridning inom kommunens verksamheter och i samhället. Socialförvaltningen och kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska har naturligtvis haft en central roll i krisarbetet. Utbildningsförvaltningen har också påverkats i hög grad genom att digital undervisning bedrivits inom gymnasieskolan under stora delar av året samt bland annat genom beslutet om en tidigarelagd avslutning av vårterminen för Innanbäckens skola, vilket också blev en riksnyhet. Kost- och lokalvårdsorganisationen inom samhällsbyggnadsförvaltningen har ställt om sin verksamhet för att förebygga smittspridning och fritids- och kulturförvaltningen har hanterat stängningen av en rad fritidsanläggningar. Säkerhetsenheten har samordnat volontärarbetare för att handla dagligvaror till riskgrupper. Informationsenheten har haft en viktig roll gällande såväl intern information inom organisationen som extern samhällsinformation. Kalixpodden och Kalix-TV som sänds på onsdagar via kalix.se har nått många lyssnare och tittare.
I slutet på mars aktiverades även krisledningsnämnden. Krisledningsnämnden har tagit en rad beslut såsom att köpa platser för evakueringsboende, restauranglunch till gymnasieelever, presentkort till anställda samt att inrätta en ungdomsfond. Medel till satsningarna fattade kommunfullmäktige beslut om juni i form av en tilläggsbudget på 12 mkr. Under hösten har kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fattat beslut om extra stöd till föreningslivet samt en julgåva till anställda och familjer som lever på försörjningsstöd och/eller existensminimum.
Regionerna har drabbats hårt av coronakrisen i ett redan ansträngt ekonomiskt läge. Regionernas insatser har koncentrerats på att ta hand om eller förbereda för ett stort antal patienter med covid-19 och delar av övrig sjukvård har gått på sparlåga. Till följd av detta byggs nu en potentiellt omfattande vårdskuld upp.
Regeringen, tillsammans med samarbetspartier, har agerat med en rad olika åtgärder mot samhällets olika sektorer för att minska de negativa effekterna av samhällskrisen som orsakats av coronavirusets spridning. Staten beslutade att stå för ersättningen under de första 14 sjukdagarna under fyra månader, något som är en stor besparing som handlar om miljardbelopp för kommunerna. Detta beslut har sedan förlängts för resten av året och in på år 2021, men med större begränsningar. Ytterligare 18,7 miljarder har tilldelats kommunsektorn under 2020 utifrån riksdagsbeslut i februari och juni 2020, vilket har inneburit 29,9 mkr extra i statsbidrag av engångskaraktär till Kalix kommun. Regeringen aviserade också 5 miljarder som statsbidrag till regioner och kommuner för ekonomiskt stöd till verksamheter inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst till följd av sjukdomen covid-19 (förordningen 2020:193), där ett ansökningsförfarande skett och där bidragets fördelning handläggs av Socialstyrelsen under hösten och vintern 2020. Kalix kommun har fått 4,2 mkr (91,4 procent av godkänt belopp) utbetalt hänförligt till kostnader fram till och med den 31 augusti. Kostnaderna finns inom socialförvaltningens verksamhet, bland annat i form av inköpt skyddsmaterial, och under kommunstyrelsen finns kostnader för övriga anpassningar i verksamheterna som rör lokaler. Bidrag har beviljats genom beslut den 15 februari 2021 för perioden september till november med 1,6 mkr samt 0,4 mkr för de återstående 8,6 procent för den föregående perioden. Upplupna intäkter är bokförda för den andra ansökningsomgången, se not 2. Beslut om att kommunerna även ska få ansöka om ersättningar för merkostnader gällande december 2020 har tagits, men ännu finns inga närmre anvisningar publicerade av Socialstyrelsen för denna tredje ansökningsomgång.
Den offentliga sektorns finansiella sparande kommer att vara negativt utifrån de krispaket som regeringen levererat under året.
Utsikterna för det kommunala skatteunderlaget försvagades under våren markant, med anledning av fallande sysselsättning och sjunkande inkomster i samhället. SKR räknade i våras med att den underliggande ökningstakten i år blir den lägsta sedan 1990-talskrisens bottenår 1993. Den reala utvecklingen, där vi bara har jämförbara data från och med 2002, beräknades bli den svagaste på mer än 15 år. Jämfört med den prognos SKR presenterade i april (cirkulär 20:20) räknade SKR dock redan i augusti (cirkulär 20:32) med en väsentligt högre skatteunderlagstillväxt 2019 och 2020 men lägre 2021. Upprevideringarna berodde på en anpassning till det preliminära beskattningsutfall som Skatteverket presenterat och att lönesumman bedöms öka mer i år än enligt deras prognos i april. När ytterligare ett halvår passerat har utvecklingen fortsatt i samma riktning som kunde skönjas efter sommaren. Prognosen som SKR presenterar i februari 2021 är ännu högre för tillväxten gällande år 2020, men detta kommer att påverka resultatet först år 2021 i och med att slutjustering av skatteavräkningen för år 2020 sker per 31 december 2021. Men överlag kommer det att ta tid för ekonomin att återhämta sig från den stora smäll covidkrisen orsakat, exempelvis kommer andelen arbetslösa under flera år framöver vara större jämfört med de senaste åren.