Förvaltningsberättelse

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Coronapandemin¹ har på kort tid fått omfattande effekter på hälsa, levnadsförhållanden, utbildning och ekonomi. Osäkerheten är dock stor kring utvecklingen och de slutliga effekterna av pandemin är svåra att överblicka.

På grund av den osäkra situationen har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) valt att delvis göra ett scenario istället för den sedvanliga prognosen. En följd av pandemin är en extremt snabb nedgång i världsekonomin med fallande produktion och sysselsättning. Nedgången har varit större än vad som antogs i våras. Mycket ser ut att ha stabiliserats, såväl i Sverige som i omvärlden, jämfört med den dramatiska konjunkturkollapsen under perioden mars–maj. Den globala utvecklingen är osäker och utsikterna för konjunkturen är särdeles osäkra med anledning av coronapandemin.

Den svenska ekonomin, som försvagades redan 2019, krymper 2020 till följd av sjunkande inhemsk efterfrågan och fallande export. Konjunkturbotten tycks vara passerad och aktiviteten i den svenska ekonomin förväntas nu stiga.

BNP procentuell förändring år 2019–2023

Ekonomin befinner sig i en recession, det vill säga krymper. Hittills är det inte tillverkningsindustrin som drabbats hårdast, utan framför allt hushållens konsumtion inom tjänstesektorn. Till skillnad mot tidigare lågkonjunkturer beror inte denna recession på faktorer som utlöst tidigare kriser som industrikris, strukturkris eller finanskris, utan det handlar om en efterfrågekris. Om utvecklingen inte bryts kan den övergå i finanskris.

Minskningen av BNP som inleddes 2019 förstärktes kraftigt andra kvartalet 2020, BNP minskade med drygt 8 procent. Störst nedgång, förutom för hushållens konsumtion, gäller exporten. Från och med tredje kvartalet 2020 förväntas en snabb och betydande återgång, då sysselsättning och produktion förväntas vända upp. Utvecklingen påverkar såväl kommunens skatteintäkter som kostnader negativt. Lågkonjunkturen förväntas bestå till 2023.

Den svenska ekonomin är starkt beroende av omvärlden och risken för en svagare omvärldskonjunktur är uppenbar. Därtill kommer risker och utmaningar som fanns före pandemin, som till exempel brexit.

De statliga krispaketen tillsammans med andra effekter av krisen innebär att statens finansiella sparande kommer att vara negativt i flera år.

Löneutvecklingen anses särskilt svårbedömd, även på kort sikt. Den kraftiga konjunkturnedgången gör det rimligt med löneökningar på en lägre nivå än vad som tidigare antagits. Löneökningarna i början av 2020 låg högre än 2019. Samtidigt pausas avtalsrörelsen 2020, som omfattar en stor del av arbetsmarknaden, vilket ökar osäkerheten.

Flera år med låg inflation är att vänta. Såväl KPIF- som KPI-inflationen beräknas bli 0,5 procent 2020. Samtidigt kan de stora stimulanser som vidtas världen över ge impuls till ökad inflation.

Befolkning

År 2019 uppgick Sveriges befolkning till drygt 10,3 miljoner. Befolkningsökningen har växlat ned till en lägre nivå jämfört med de senaste åren. De närmaste åren förväntas befolkningen i Sverige öka med cirka 1 procent per år, vilket motsvarar knappt 100 000 personer årligen. Minskad dödlighet, fler födda och fler som invandrar än utvandrar leder till en äldre befolkning och fler utrikes födda.

Efter att Sjöbo kommun under 2000-talet hade en positiv befolkningsökning mattades ökningstakten av från och med 2008, och 2010 redovisades en minskning. Därefter har invånarantalet åter ökat.

Befolkningen i Sjöbo uppgick 2019 till 19 226, en ökning med 73 personer. Under 2018 och 2019 avtog befolkningsökningen och ökade med 0,4 procent årligen, att jämföra med rekordåret 2017 då ökningen var 1,7 procent. Befolkningen har till och med september 2020 ökat med 153 personer till totalt 19 378.

Befolkningsökningen i Sjöbo de närmaste åren på 0,2 till 0,3 procent förväntas stiga till 0,9 procent 2023. I Sjöbo avviker utvecklingen från den historiska trenden och befolkningen förväntas öka i lägre takt än i riket.

Befolkningsutveckling Sjöbo kommun 2010–2023

Liten tillgång till mark för flerfamiljsfastigheter samtidigt som lågkonjunkturen gör att byggandet av villor förväntas avta, resulterar i lägre inflyttning som i sin tur innebär lägre födelsetal. Från och med 2023 beräknas inflyttningen i kvarteret Bränneriet påbörjas. Här planeras det för 400 bostäder som byggs under en åttaårsperiod.

Det finns förutsättningar för en högre befolkningstillväxt framöver, men det ställer krav på ökat byggande och framför allt tillgång till mark för flerfamiljsfastigheter, vilket i princip saknas.

För perioden 2021–2023 prognostiseras en ökning av befolkningen med i genomsnitt 100 personer årligen. Med undantag för åldersgruppen 0–5 år ökar samtliga åldersgrupper. Störst ökning av antalet personer svarar de äldre (+65 år) för, medan gymnasieungdomarna står för den största procentuella ökningen (+12 procent). Befolkningen i Sjöbo förväntas uppgå till 19 450 personer den sista december 2021.

Utvecklingen i kommunerna

Utvecklingen för det kommunala skatteunderlaget försvagas markant med anledning av fallande sysselsättning och sjunkande inkomster i samhället både 2020 och följande år. Antalet arbetade timmar började minska redan 2019 och 2020 beräknas ett fall på ytterligare 5,5 procent. Antalet arbetade timmar är basen i kommunernas skatteunderlag. Den minskade sysselsättningen motverkas av omfattande utbetalningar av permitteringslön, men lönesumman ökar ändå nästan inte alls.

Effekten blir att skatteunderlaget ökar ytterst långsamt 2020, med 2,4 procent. Skatteunderlagets långsamma ökning innebär en real urholkning av skatteintäkterna per invånare. Nivån på höjningarna av de generella statsbidragen som riksdagen beslutat om 2020 och som aviserats i budgetpropositionen är historisk. Därtill har kompensation utlovats för vissa merkostnader till följd av pandemin. De beslutade och föreslagna statsbidragen kompenserar för de lägre skatteintäkterna.

Utvecklingen för det kommunala skatteunderlaget försvagas markant med anledning av fallande sysselsättning och sjunkande inkomster i samhället både 2020 och följande år. Nominellt blir skatteunderlagets ökning måttlig 2021. Åren därefter antas skatteunderlagets ökningstakt stegras, i och med en fortsatt konjunkturåterhämtning. Antalet arbetade timmar började minska redan 2019 och 2020 beräknas ett fall på ytterligare cirka 4 procent. Den minskade sysselsättningen gör att hela summan av utbetalda löner i riket blir lägre 2020 än året innan, något som inte inträffat sedan 1990-talskrisen. Antalet arbetade timmar är basen i kommunernas skatteunderlag.

Skatteunderlagets långsamma ökning innebär en real urholkning av skatteintäkterna per invånare. De beslutade och föreslagna statsbidragen för 2020 och 2021 ser ut att matcha de lägre skatteintäkterna.

Realt beräknas en relativt stark tillväxt i skatteunderlaget från och med 2021, mycket beroende på antagandet om måttliga pris- och löneökningar för den kommunala sektorn.

Kommunerna är i början av en period med mycket stora krav på omställning. Utvecklingen av skatteunderlaget blir betydligt svagare än de senaste åren. Tillsammans med stora behovsökningar väntas det leda till allt sämre resultat i kommunsektorn.

Kommunerna står inför utmaningar både vad gäller verksamhet och ekonomi. Det ställer stora krav på intern styrning, ökat fokus på effektivisering och även på samverkan med exempelvis regionen och andra kommuner. Kommunerna gick in i 2020 med en ansträngd ekonomi med en försämrad konjunktur kombinerad med ett högt demografiskt tryck. Därtill kom coronapandemin, som fått stor påverkan på såväl verksamheten som på de ekonomiska förutsättningarna.

Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa relativt snabbt till följd av de ökande krav som den snabbt växande befolkningen ställer. Det är framför allt i de yngre och äldre åldrarna som befolkningen ökar, det vill säga de grupper som föranleder de högsta kostnaderna i kommunen för barnomsorg, skola respektive äldreomsorg. Kostnaderna har dock även tidigare ökat utöver vad befolkningsstrukturen föranlett. Befolkningsökningen motsvaras inte av en lika stor tillväxt av skatteunderlaget. Fram till 2023 beräknas ett gap uppstå mellan intäkter och kostnader för Sjöbos del på cirka 20 mnkr, om verksamheten fortsätter utvecklas som hittills.

Sammantaget står kommunen inför ännu större ekonomiska utmaningar än vad som tidigare varit möjliga att förutspå, som lågkonjunktur, ökad arbetslöshet och ökande välfärdsbehov. Effekterna av pandemin för Sjöbos del har hitintills varit hanterbara, men det krävs beredskap för att situationen kan förvärras.

Arbete

Redan 2019 präglades svensk arbetsmarknad av ett minskat antal arbetade timmar och ökad arbetslöshet. För 2020 beräknas arbetslösheten öka med 2 procentenheter till knappt 9 procent. Nedgången bedöms vara störst i den privata tjänstesektorn som svarar för hälften av all sysselsättning i Sverige. Trots ett relativt positivt scenario beräknas det att dröja innan arbetsmarknaden är i balans igen.

Löne- och prisutveckling

Den kraftiga konjunkturnedgången gör det rimligt med löneökningar på en lägre nivå än vad som tidigare antagits. Löneökningarna i början av 2020 låg högre än 2019. Samtidigt pausas avtalsrörelsen 2020, som omfattar en stor del av arbetsmarknaden, vilket ökar osäkerheten.

Flera år med låg inflation är att vänta. KPIF²-inflationen beräknas bli 0,5 procent 2020 för att 2021 öka till 1,2 procent och därefter börja närma sig 2 procent 2023. Samtidigt kan de stora stimulanser som vidtas världen över ge en impuls till inflationen.

Det extremt låga ränteläget förväntas hålla i sig och bestå under åtminstone tre år till. Den svenska kronan har stärkts något i förhållande till dollarn.

Vård och omsorg

Den negativa kostnadsutvecklingen i individ- och familjeomsorgen avstannade något 2019, men har åter tagit fart 2020. Trots ytterligare tillskott på 1,0 mnkr bedöms verksamheten inte klara budgeten 2020. Ännu snabbare kostnadsutveckling de senaste fem åren har verksamheten för personer med funktionsnedsättning haft. Även denna verksamhet har fått tillskott 2020, dels för ett nytt boende, dels för att hantera ökade kostnader. Tillskottet är större än underskottet 2019 och nu bedöms det vara möjligt att bedriva verksamheten med en budget i balans.

Det finns en oro för mer generösa boendebeslut, framför allt när det gäller personer med allvarlig psykisk ohälsa, samtidigt som beslut om sysselsättning och boendestöd ökar.

Den åldrande befolkningen innebär delvis andra behov än vad verksamheten mött tidigare. Behovet av platser på särskilt boende har minskat med vakanser som följd. Merparten av ansökningarna om särskilt boende handlar om personer med demenssjukdom. Här finns flera utmaningar, eftersom boendemiljöerna inte är anpassade efter målgruppens kognitiva svårigheter. Personer med demenssjukdom kan också vara förhållandevis unga, det vill säga i 70-årsåldern, och fortfarande mycket kroppsligt rörliga, vilket befintliga boenden inte är anpassade för.

Antalet beviljade hemtjänsttimmar ökar generellt. Kunder med mer än 80 timmars hemtjänstinsatser har kartlagts och det har beslutats att de ska erbjudas särskilt boende vid uppföljningen av insatser.

Den verksamhet som tydligast påverkas av coronapandemin är äldreomsorgen och i viss mån funktionshinderomsorgen. För äldreomsorgen innebär det framför allt kostnadsökningar för personal, skyddsutrustning och eventuell omställning till fler korttidsplatser.

Än så länge är det för tidigt att avgöra hur individ- och familjeomsorgen har påverkats av coronaviruset. Det finns risk för att våld i nära relationer ökar, att det blir svårare att rekrytera nya familjehem och för att barn och ungdomar som är placerade på SiS-institution (Statens institutionsstyrelse) eller HVB (Hem för vård och boende) blir kvar längre i kostsamma placeringar, även sedan vårdbehovet upphört.

I Sverige har det ekonomiska biståndet legat på ungefär samma nivå sedan 2010. År 2018 och 2019 skedde dock en mer påtaglig ökning på 4–5 procent per år. En orsak är att riksnormen höjts med 2 procent. Ett ökat antal nyanlända bidrog till kostnadsökningen. Här avviker kostnadsutvecklingen i Sjöbo som åren 2018 och 2019 innebar en ökning på 13–15 procent.

Det ekonomiska biståndet förväntas öka till följd av den stigande arbetslösheten. I första hand är det personer som inte är kvalificerade för den inkomstbaserade arbetslöshetsersättningen som gör att kostnaderna ökar. Sedan mars gäller dock nya, tillfälliga villkor för a-kassan som innebär att det är lättare att kvalificera sig till försäkringen. Dessutom har beloppet höjts. Åtgärderna bidrar till att motverka kostnadshöjningen för det ekonomiska biståndet.

Det är ytterst viktigt att bland annat Arbetsförmedlingen har kapacitet att hantera en ökad belastning när det gäller de tillkommande arbetslösa.

Utbildning

Ett fortsatt arbete med att skapa bättre resultat i skolan är prioriterat för Sjöbo kommun. Ett beslut om en ny skolorganisation är fattat, där förutsättningarna för skolorna att nå högre måluppfyllelse stärks. Det återspeglas bland annat i resurstilldelningen. Förändringen genomförs läsåret 2020/2021. Resultaten för skolverksamheten har sedan toppnoteringen 2016 varit högre än eller i paritet med rikets resultat, vilket innebär att 75–80 procent av eleverna lämnat skolan med fullständiga betyg. Nivån i de kommunala skolorna har försämrats jämfört med 2019 när det gäller årskurs nio. Däremot redovisas förbättrade resultat för årskurs sex.

Det är oroande att de kommunala skolenheterna återkommande redovisar underskott, här pågår ett analysarbete för att säkerställa rimligheten i den ekonomiska tilldelningen.

Kostnadsökningarna beroende på coronaviruset är än så länge begränsade. Gymnasieskolan har ställt om till distansundervisning. Det kan framöver komma att uppstå kostnader när undervisningsmoment som inte kunnat genomföras våren 2020 ska tas igen.

Betydande avtal och regeländringar

Översynen av lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta kan resultera i en överflyttning av kostnader till kommunen. Utredningen föreslår att lagen träder i kraft 1 januari 2022 och anger att kommunernas kostnader kommer att öka med 300–400 miljoner kronor per år. Likaså finns farhågor kring generösare domar när det gäller rätten till särskilt boende enligt socialtjänstlagen och till gruppbostad eller bostad med särskild service enligt LSS.

Den offentliga utredningen god och nära vård är på remiss. Utredningen innebär att det ställs ytterligare krav på att vård, omsorg och behandling ska ges i den egna bostaden och detta blir en stor utmaning inför framtiden. Hälso- och sjukvårdsavtalet vars utvecklingsdel enligt planen skulle vara avslutad 2020 har förlängts då förväntad utveckling inte uppnåtts.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Omvärldsrisk

Effekterna av coronapandemin är fortsatt osäkra men såväl personalförsörjningen som kostnader och intäkter påverkas. Under våren bekräftades någon enstaka person smittad inom vård och omsorg. Situationen hanterades och resulterade inte i någon smittspridning. Kundernas oro och den fysiska distansering som Folkhälsomyndigheten har rekommenderat i kombination med beslut om att stänga mötesplatser för att minska smittspridning har ökat ensamhetskänslor. Med hjälp av digital teknik försöker personalen att underlätta kontakten mellan kunder och närstående. Effekterna av isoleringen kan innebära behov av andra åtgärder under hösten.

Det finns risker förknippade med reducerade skatteintäkter till följd av ökad arbetslöshet vid en konjunkturnedgång. En positiv utveckling på arbetsmarknaden med ett ökande antal arbetade timmar är viktig för skatteunderlaget och kommunens utveckling. När antalet arbetade timmar ökar skapas reformutrymme i den kommunala ekonomin. En annan påtaglig risk är reducerade statsbidrag. Eftersom de beror av politiska beslut på nationell nivå är förändringar svåra att förutse.

Verksamhetsrisk

Att säkra personalförsörjningen för framtiden och attrahera kompetenta medarbetare till verksamheterna kräver aktiva insatser. Pensionsavgångar, personalomsättning och ökande sjukfrånvaro i kombination med växande kommunal verksamhet och brist på utbildad personal innebär att konkurrensen om arbetskraften ökar. Det är därför av största vikt att kunna behålla redan anställd personal, genom bland annat arbetsmiljöåtgärder som främjar närvaron och minskar sjukfrånvaron samt förlänger arbetslivet. De hälsofrämjande åtgärderna måste fortsätta att stå i centrum för att arbetsmiljön ska kunna förbättras. Det är ett viktigt inslag i konkurrensen om arbetskraften framöver. Ett betydelsefullt led i arbetet är att identifiera hinder och framgångsfaktorer när det gäller ett hållbart arbetsliv.

Det är svårt att rekrytera till många av de kommunala yrkena. Särskilt svårt är det att rekrytera till tjänster som kräver legitimation (sjuksköterskor, fysioterapeuter, lärare och så vidare), men även rekrytering av specialister (ingenjörer och ekonomer) blir en allt större utmaning. Eftersom antalet äldre och yngre i kommunal tjänst ökar år för år finns det behov av nyrekrytering. För att klara kompetensförsörjningen på sikt måste arbetsgivaren även se över möjligheten att vidareutbilda befintlig personal.

Kvalitetsaspekten är viktig när Sjöboborna ska erbjudas en bra samhällsservice. Det är viktigt att framöver stärka resultaten i skolan och uppnå målen i kvalitetsregistren för vård och omsorg. Åtgärder genomförs för att förbättra resultaten och stärka måluppfyllelsen totalt för kommunen.

Åldrade anläggningar och byggnader i kommunen medför risk för att underhåll och investeringar måste tidigareläggas i förhållande till planerna. Det gäller såväl vatten och avlopp som kultur- och fritidsanläggningar. Även ändamålsenliga särskilda boenden inom äldreomsorgen kan behövas. Tidigarelagda utgifter leder till att likviditeten urholkas och lånebehov uppstår på sikt. Investeringarna påverkar även resultaträkningen som belastas med ökade räntekostnader, avskrivningar och hyror.

Hållbarhet

För att möta utmaningar som består i att klara av att hantera den åldrande befolkningen samtidigt som antalet förskole- och skolbarn ökar krävs ekonomisk uthållighet och framförhållning. Från och med 2020 har kommunens målstyrning beaktat Agenda 2030 för att kunna erbjuda goda livsvillkor för Sjöboborna. År 2020 slutförs arbetet med hållbarhetsprogrammet.

Finansiella risker

Kommunfullmäktiges finanspolicy, kommunstyrelsens finansiella riktlinjer och bolagens finansiella riktlinjer innehåller riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten i den kommunala koncernen och kommunen. De är framför allt exponerade för finansiella risker som ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk, valutarisk, kredit- och likviditetsrisk samt marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar. Riskmandatet är utformat för att minimera riskerna.