Förvaltningsberättelse

Resultat och ekonomisk ställning

Finansiell analys av åren 2021–2023

2020 års budget som fastställdes i september 2019 med justeringar i november 2019 utgör underlag för 2021 års budget.

Vid bedömning av utvecklingen 2021 används budgeten 2020 som underlag för de angivna värdena om inget annat anges. I balansräkningen för 2021 justeras ingående värden utefter senaste helårsutfallet (2019) och avseende tilläggsbudgeteringar 2020.

Kompensation för pris- och löneökningar

Budgetåret 2021 beräknas verksamheternas kompensation för pris- och löneökningar bli 1,9 procent när det gäller kostnader för entreprenader, 1,2 procent för övriga kostnader, 0,3 procent för hyror och 2,1 procent (från och med april) för löneökningar. Dessutom lämnas kompensation för den helårseffekt som uppstår 2021, eftersom lönerna i budgeten 2020 höjdes från och med april 2020.

Personalomkostnadspålägget (PO-pålägget), som finansierar arbetsgivaravgifter, försäkringar, pensioner med mera, är oförändrat 40,15 procent i budget 2021.

Sammantaget beräknas pris- och lönekompensationen för 2021 till 22,8 mnkr. Av dessa fördelas 22,3 mnkr till verksamheterna. All kompensation för löneökningar fördelas till verksamheterna 2021, utom ett centralt strukturanslag för 2020 års lönerevision som beräknas till 0,5 mnkr (helår).

Vid beräkning av kommunbidragen tas hänsyn till att kapitaltjänstkostnaderna förändras till följd av ändrade avskrivningar och intern ränta, med undantag för verksamheter vars budget baseras på invånarantal samt för teknisk avgiftsfinansierad verksamhet. För alla verksamheter, utom teknisk skattefinansierad och exploateringsverksamhet, beräknas kapitalkostnader med utgångspunkt från att investeringar i genomsnitt aktiveras den 31 juli. För teknisk skattefinansierad verksamhet och exploateringsverksamhet beräknas kapitalkostnader från att de aktiveras den 31 december. Internräntan 2021 är sänkt till 1,25 procent. Internränta beräknas även på investeringsinkomster i form av anslutningsavgifter.

Resursfördelningsmodell

En resursfördelningsmodell tillämpas för äldreomsorgsverksamheten, förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten och gymnasieskolan. Resursfördelningen till verksamheterna baseras på befolkningsprognosen för olika åldersklasser.

För teknisk verksamhet finns en resursfördelningsmodell som baseras på förändringen av antalet kvadratmeter gata och cykelled som tekniska nämnden ansvarar för.

Efter en prognostiserad befolkningsförändring minskas kommunbidraget för förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten med -0,4 mnkr. Eftersom efterfrågan på förskola för åldersklassen 1–5 år har ökat från 92,6 till 93,5 procent, ökar ersättningsnivåerna i resursfördelningsmodellen, vilket ökar kommunbidraget med 1,3 mnkr.

För äldreomsorgen utökas kommunbidraget med 6,8 mnkr enligt befolkningsförändringar.

I gymnasieskolan minskar kommunbidraget med 2,2 mnkr, eftersom antalet invånare i åldern 16–18 år minskar.

Förändringen av antalet kvadratmeter gator och gång- och cykelleder är liten, vilket innebär att resurserna inte förändras 2021. En detaljerad sammanställning av resursfördelningsmodellen finns på sidan 79.

De delar av resursfördelningsmodellen som baseras på invånarantal i olika åldersgrupper innefattar alla kostnader, det vill säga även lokal- och kapitalkostnader. Någon särskild kompensation för dessa typer av kostnader tillkommer inte. Ökning eller minskning av kostnaderna medför inte justering av resursfördelningen. Undantaget är delmodellen för teknisk verksamhet, som inte inkluderar kapitalkostnader.

Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv

Det finns tre delar i lagen kring kommunens ekonomi. Dels ställs krav på mål för god ekonomisk hushållning, vilket redovisas i ett separat avsnitt. Dels finns det lagregler kring balanskrav som ställer krav på att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott inom tre år och att kommunfullmäktige i en plan ska ange hur det ska ske. Kommunfullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att inte återställa hela eller delar av ett underskott. Det ska då tydligt specificeras i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen.

Kommunen budgeterar 2021 med ett resultat om 14,3 mnkr, vilket innebär att det lagstadgade balanskravet uppfylls.

Balanskravsutredning

Den tredje delen i lagen är möjligheten att ha en resultatutjämningsreserv. En sådan medger att kommunen på ett genomtänkt sätt kan reservera en del av överskottet i goda tider för att kunna täcka upp om och när skatteintäkterna minskar i en lågkonjunktur. Med lagen som grund har kommunen riktlinjer för resultatutjämningsreserven. De både begränsar hur stort årligt belopp som reservationen får omfatta och hur stor den totala reserven får vara.

Resultatutjämningsreserven är 77,4 mnkr och reglerna begränsar storleken till 9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den förväntade utvecklingen av rikets skatteunderlag gör att det bedöms vara möjligt att använda resultatutjämningsreserven 2020–2024 enligt nuvarande regelverk. Det kräver dock att kommunen budgeterar med ett negativt resultat innan medel från resultatutjämningsreserven tagits i anspråk. Efter disponering av resultatutjämningsreserven ska resultatet vara positivt. En svårighet med att använda resultatutjämningsreserven är att det endast är en kortsiktig åtgärd som inte löser långsiktiga obalanser.

Resultatutjämningsreserv, RUR

Resultat och kapacitet

Både 2016 och 2017 var resultaten cirka 23 mnkr, det vill säga väsentligt bättre än resultatet 2018 på –2,7 mnkr. Resultatet 2019 innebar en återgång till resultat som var högre än det ekonomiska målet om lägst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. I budget 2020 budgeterades ett resultat om 1,4 procent av skatteintäkterna. Ökningen av resultatnivån gjordes både för att öka marginalerna i kommunens ekonomi och för att kunna finansiera investeringar. Budget 2021 innebär ett resultat om 1,3 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att jämfört med budget 2020 ökar nettokostnaderna något mer än skatteintäkterna inklusive utjämningen.

Resultaten 2022 och 2023 innebär att målet inte klaras dessa år. För att efterleva lagen, som kräver en ekonomi i balans, finns effektiviseringar inlagda dessa år.

Det går även att beskriva utvecklingen genom att ställa nettokostnaderna i relation till skatteintäkter inklusive utjämning. Trots ett resultat betydligt över målet 2019 var nyckeltalet nästan 100 procent (99,6 procent). Det berodde på att största delen av resultatet skapades av överskott inom finansiella poster. I budget 2020 räknas med betydligt lägre överskott på finansiella poster.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning

En nivå över 100 procent innebär att verksamheten behöver finansieras med överskott i finansnettot. År 2021 finns ett positivt resultat om 14,3 mnkr. En stor del av överskottet skapas genom att finansnettot är positivt med 9,0 mnkr. Resultatet innebär dock att nettokostnaderna understiger skatteintäkter och generella statsbidrag (99,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag). Planen för 2022 och 2023 innebär att resultatnivån försämras betydligt så att verksamhetens nettokostnader överstiger skatteintäkter och generella statsbidrag.

Pris- och lönekompensation
Intäkterna används bland annat till pris- och lönekompensation till verksamheterna på totalt 22,3 mnkr, vilket inkluderar förändrade kapitalkostnader och upplösning av investeringsbidrag. Därtill kommer att 0,5 mnkr finns i en central lönepott för löneökningar 2020, som även inkluderar eventuell ersättning till enskilda skolor och förskolor i det fall fördelningen medför ökad skol- och förskolepeng.

Omförhandling av hyror minskade kommunbidragen 2020 med sammanlagt 2,0 mnkr.

Resursfördelningsmodellen
För de verksamheter som ingår i resursfördelningsmodellen utökas kommunbidraget med 5,5 mnkr (se sidan 79). En förändrad befolkning i aktuella åldersklasser ökar kommunbidragen med 4,2 mnkr. Resursfördelningsmodellen inkluderar även en ökning med 1,3 mnkr, eftersom efterfrågan på förskoleplatser ökat.

Kommunövergripande verksamhet
Det skapas en utvecklingspott om 2,0 mnkr, som verksamheterna kan söka från om de vill utveckla och effektivisera sin verksamhet. Potten planeras att minskas med 1,0 mnkr år 2023.

Resurserna till färdtjänst ökas med 0,5 mnkr. Säkerhetsorganisationen behöver stärkas, därför utökas kommunbidraget med 0,3 mnkr. För att möta ökade programkostnader utökas IT-budgeten med 0,5 mnkr. Handläggningen av alkoholtillstånd stärks med 0,3 mnkr. För att förbättra möjligheten till E-arkivering ökas kommunbidraget med 0,1 mnkr. Infrastruktur och kollektivtrafik är viktiga frågor för att utveckla kommunen. Därför görs en satsning med 0,6 mnkr.

Politisk verksamhet
Överförmyndarverksamheten stärks med 0,2 mnkr. Revisionen stärks med 0,05 mnkr. Även kommunbidraget för politiska pensioner utökas med 0,05 mnkr.

Individ- och familjeomsorg
Tidigare har det funnits ett statsbidrag för personalförstärkningar i individ- och familjeomsorgen. Det finns inte längre. Kommunbidraget ökar med 1,0 mnkr som kompensation och som en kvalitetssatsning. För att klara ökad belastning i form av ökat försörjningsstöd samt fler och dyrare placeringar utökas kommunbidraget med ytterligare 4,0 mnkr.

Verksamhet för personer med funktionsnedsättning
Ett nytt LSS-boende 2023 finns med i planen.

Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och integrationsverksamhet.
Kommunbidraget utökas med 0,9 mnkr för att förbättra stödet till enskilda i form av arbetsmarknadsåtgärder.

Turism- och fritidsverksamhet
Föreningslivet gör en betydande insats för folkhälsan. För att utöka föreningsstödet utökas kommunbidraget med 0,2 mnkr.

Kulturverksamhet
Föreningslivet gör en betydande insats för folkhälsan. För att utöka föreningsstödet utökas kommunbidraget med 0,1 mnkr.

Miljö- och hälsoskydd
Sjöbo kommun ansöker tillsammans med Eslövs och Lunds kommuner till UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) om att göra Vombsjösänkan till ett biosfärområde. Kostnaderna för kandidaturen är 1,7 mnkr per år i tre år, varav 0,5 mnkr är Sjöbo kommuns årliga kostnad. För att Sjöbo ska kunna kandidera utökas kommunbidraget med 0,5 mnkr.

Kommunbidraget utökas med 0,1 mnkr för att inrätta en samverkansgrupp som ska arbeta fram lokala miljömål enligt FN:s agenda 2030 – globala mål för hållbar utveckling.

Plan- och byggverksamhet
Behoven av nya detaljplaner, förtätning av tätorten och uppdatering av detaljplaner medför att ett omtag behöver göras med den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Sjöbo tätort. En översyn av planen görs för att man ska kunna beakta förändringar och utveckling som tätorten behöver. För att göra om FÖP utökas kommunbidraget med 0,2 mnkr 2021. När arbetet inte längre pågår (2023) minskas resurserna med motsvarande belopp.

För att förbättra kunskapsunderlaget när det gäller kulturmiljö och byggnader görs en inventering. För den utökas kommunbidraget med 0,1 mnkr. När inventeringen är klar (2024) kvarstår inte längre resurserna.

Exploatering
Verksamheten utökas med 1,0 mnkr för att proaktivt kunna arbeta med exploatering, bland annat genom att ta fram detaljplaner.

Pensionskostnader
Personalomkostnadspålägget beräknas inte fullt ut täcka pensionskostnaderna. Därför utökas finansieringsverksamheten netto med 2,0 mnkr.

Anslag till kommunstyrelsens förfogande
Anslaget till kommunstyrelsens förfogande ökas med 0,6 mnkr till 3,0 mnkr.

Krav på effektiviseringar
Den långsiktiga befolkningsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen i samhället ställer krav på effektiviseringar. Därför behöver verksamheterna effektivisera motsvarande en procent. Helt undantagna är verksamheten för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorgen, förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten, gymnasieskolan och räddningstjänsten. Äldreomsorgen förväntas effektivisera med 0,4 mnkr, vilket motsvarar 0,2 procent av kommunbidraget.

I planen för de kommande åren förväntas nettokostnaderna öka beroende på pris- och löneökningar. I planen beaktas prognostiserad befolkningsutveckling för de verksamheter som ingår i resursfördelningsmodellen. Även ökade driftkostnader orsakade av planerade investeringar i form av avskrivningar beaktas.

Avskrivningar

Trenden har varit att investeringarna överstiger avskrivningarna, vilket bidrar till att avskrivningarna ökar år för år. Avskrivningarna fortsätter att stiga. Särskiljandet av exploateringsverksamheten från och med 2021 bidrar till att skattefinansierade investeringar minskar mellan 2020 och 2021. Minskningen motsvarar avskrivningarna inom exploateringsverksamheten. Därefter beräknas avskrivningarna stiga väsentligt.

I den avgiftsfinansierade verksamheten ökar avskrivningarna. En hög investeringsnivå (46,4 mnkr exklusive anslutningsavgifter) 2020 gör att va-verksamheten har högre avskrivningskostnader 2021. Till det kommer nyinvesteringar 2021, vilket framför allt påverkar 2022. En del av investeringarna gäller anslutningar till kommunalt va. De finansieras delvis av anslutningsavgifter.

Skatteintäkter

Skatteintäkterna är beräknade i enlighet med Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) skatteunderlagsprognos från oktober 2020. Budgeterade skatteintäkter beräknas utifrån den i juni av kommunfullmäktige fastställda oförändrade skattesatsen om 20,92 kr.

Inkomstutjämningen och skatteintäkterna påverkas av invånarantalet den 1 november året innan. För 2021–2023 används befolkningsprognosens antal invånare som underlag för beräkningen. Generella statsbidrag och utjämning för 2021 baseras på invånarantalet den 1 januari 2020. I diagrammet nedan inkluderas regelförändringar som påverkar skatteunderlaget.

Årlig förändring av skatteunderlaget i %

Prognosen för taxeringsutfallet 2021 visar en tillväxt av det kommunala skatteunderlaget med 1,5 procent, vilket är betydligt sämre än genomsnittet de tio senaste åren (2012–2021), som är 4,0 procent. Skatteunderlaget beräknas öka med 3,5–3,9 procent per år perioden 2022–2023, vilket är ungefär som genomsnittet. Den låga ökningen 2021 kommer sig bland annat av att inkomster från sjukpenning återgår till mer normala nivåer och att arbetslöshetsersättningarna inte ökar lika kraftigt som 2020, när ”coronaåtgärder” fasas ut. Till det kommer att indexeringen av pensionsinkomster blir mindre än 2020.

Skatteunderlagets utveckling de närmaste åren påverkas av flera regelförändringar vars effekter på kommunens skatteintäkter regleras genom höjningar och sänkningar av det generella statsbidraget. Noterbart är den låga skatteunderlagstillväxten 2020 som starkt påverkats av regelförändringar, främst möjligheten för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag att avsätta 100 procent av 2019 års vinst upp till en miljon kronor till periodiseringsfond.

Kommunalekonomisk utjämning

Beräkningarna av både inkomst- och kostnadsutjämningen bygger på SKR:s prognos för bidragsåret 2021, vilken utgår från den senast föreslagna budgetpropositionen.

År 2019 fick Sjöbo kommun 233,8 mnkr i inkomstutjämning och 2020 ökade bidraget till 245,0 mnkr. Prognosen för 2021 är att inkomstutjämningen minskar med 7,6 mnkr. Prognosen för 2020 bygger på att medelskattekraften i Sjöbo är 88,1 procent av rikets, knappt 1 procent högre än medelskattekraften i budget 2020.

Under många år har skattekraftsunderlaget ökat snabbare i Sjöbo än i riket i genomsnitt. Utvecklingen bröts inkomståret 2016. Prognosen är att 2021-2023 kommer skattekraftsunderlaget fortsätta att öka snabbare i Sjöbo än i riket i genomsnitt. Det innebär att ökningstakten i inkomstutjämningen blir lägre och kommunen istället får högre ökningstakt när det gäller skatteintäkterna. År 2022 prognostiseras inkomstutjämningen öka med 2,4 mnkr. Ökningen beräknas bli drygt 5,3 mnkr 2023.

Avgiften för kostnadsutjämningen beräknas 2021 minska med 1,2 mnkr i förhållande till 2020. Det motsvarar en minskning av avgiften med 62 kr per invånare 1 januari 2020. Det är delmodellerna gymnasieskola och äldreomsorg som framförallt gör att avgiften minskar. Både 16–18-åringar samt båda åldersgrupperna 65–79 år och 90 år och äldre i äldreomsorgen ökar snabbare än genomsnittet i riket. Störst negativ inverkan på kostnadsutjämningen finns inom delområdet barnomsorg där antalet barn i åldern 1-5 år minskat i Sjöbo mellan 1 januari 2019 och 1 januari 2020.

Sammantaget innebär det att Sjöbos avgift i kostnadsutjämningen minskar. Utjämningssystemet är relativt i förhållande till andra kommuner. Systemet bygger bland annat på antalet invånare i olika åldrar, dels i kommunen, dels i riket som helhet. Ökar eller minskar kommunen procentuellt mer än riket som helhet påverkas utjämningen.

Regleringsbidraget påverkas av statens anslag för kommunalekonomisk utjämning. Regleringen mellan stat och kommuner, för bland annat ändringar i skatteregler, brukar gå via regleringsbidraget eller regleringsavgiften. Regeringens tidigare satsning om 10 mdkr (välfärdsmiljarderna) till kommuner och landsting inkluderas i generella statsbidrag. Där fanns en del som baserades på antalet asylsökande (3,0 mnkr 2020), men den delen är utfasad och uppgår till 0 kr 2021. När satsningen 2021 helt baseras på invånarantalet beräknas statsbidraget vara 13,2 mnkr.

Regeringen aviserade i januari 2020 en höjning av de generella statsbidragen med 5 miljarder kronor för 2020 i vårändringsbudgeten. Efter förslag från oppositionen beslutade riksdagen den 19 februari om ett nytt anslag, Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden, om 2,5 mdkr för 2020. I 2020 års vårändringsbudget föreslog regeringen att ytterligare 15 mdkr tillförs kommunsektorn i generella statsbidrag 2020. Från och med 2021 är ökningen 12,5 mdkr i form av ett permanent tillskott till kommunsektorn. För Sjöbo innebär det ytterligare 16,3 mnkr i statsbidrag. I budgetpropositionen har regeringen föreslagit ytterligare 10 mdkr till kommuner och regioner. Sjöbos andel beräknas vara 12,9 mnkr.

Regeringen har föreslagit att enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag får göra högre avsättningar till periodiseringsfond. Det påverkar det kommunala skatteunderlaget 2019. SKR räknar med att kommunerna kompenseras 2020, det år det påverkar kommunernas ekonomi. Vidare utgår SKR från att den ökade avsättningen upplöses kommande år, vilket ökar kommunernas skatteunderlag. I prognosen gör SKR antagandet att de ökade skatteintäkterna 2021 och framöver regleras genom att regeringen minskar regleringsposten motsvarande 10 kr per invånare. För Sjöbos del motsvarar det 0,2 mnkr.

Totalt förbättras regleringsposten från +1 105 kr till +2 977 kr per invånare. Bidraget sjunker något åren därpå. År 2021 beräknas regleringsbidraget totalt till 57,7 mnkr, vilket är 36,3 mnkr bättre än budget 2020.

Utjämningsavgiften för LSS minskar jämfört med 2020 med 1,4 mnkr. Minskningen är till stor del en följd av att antalet vuxna i bostad med särskild service ökade när en ny gruppbostad togs i bruk 2019. I modellen för utjämning ger det teoretiskt högre kostnader för Sjöbo som sedan kompenseras via utjämningen. Utjämningen 2021 baseras på antalsuppgifter den 1 oktober 2019.

Sjöbo kommuns intäkter av fastighetsavgiften beräknas öka med 8,7 mnkr 2021 och uppgår till 51,5 mnkr. Prognosen påverkas till stor del av en taxering av småhus som ska göras 2021. Totalt beräknas taxeringen innebära 7,8 mnkr i ökade intäkter 2021. År 2020 ska en taxering av småhus på lantbruk göras, vilket endast i liten omfattning påverkat prognosen.

Finansnetto

Sedan 2014 har kommunen inga långfristiga skulder till kreditinstitut (eventuell leasing inte inräknad). Därför är de finansiella kostnaderna låga och består till stor del av ränta på pensionsskuld och bankkostnader. Någon upplåning är inte heller planerad 2021–2023. Behov av säkerhetsmarginaler gör dock att en låneram tillskapas för att kunna hantera snabba skiftningar i likviditeten. År 2019 var finansnettot +23,0 mnkr. En stor del av förklaringen till det stora överskottet var orealiserade vinster och återföring av tidigare års orealiserade förluster i värdepapper, sammanlagt 7,9 mnkr.

De stora investeringsvolymerna 2020 finansieras via minskad likviditet, vilket påverkar ränteintäkterna. Det låga ränteläget medför också små möjligheter för kommunen att få avkastning på likviditeten. I samband med att hyrorna förhandlades om med AB Sjöbohem inför 2020, sänktes den budgeterade utdelningen från AB Sjöbohem med 2,0 mnkr.

Finansnettot beräknas vara 9,0 mnkr år 2021, vilket är oförändrat jämfört med 2020. En stor del av det positiva finansnettot kommer av att utdelningen från bolagen beräknas till 4,0 mnkr, fördelat med 1,0 mnkr på AB Sjöbohem och 3,0 mnkr på Sjöbo Elnät AB.

Investeringsvolym

Kommunen har en hög investeringsnivå som ökar avskrivningarna år för år. År 2019 investerades för drygt 53 mnkr och år 2020 beräknas investeringarna uppgå till 77,1 mnkr.

Den stora skillnaden inom avgiftsfinansierad verksamhet mellan 2019 och 2020 beror till stor del på att budgeterade utgifter (21,2 mnkr) för att säkra dricksvattenförsörjningen i Äsperöd förts från 2019 till 2020.

År 2021 planeras investeringar för 70,9 mnkr. Det är viktigt att kommunen kan fortsätta utvecklas. Därför finns investeringsmedel avseende exploateringsverksamhet uppgående till 19,1 mnkr 2021. Exploateringen av ytterligare 17 bostäder på Sjöbo Väst påbörjas. Till det kommer exploatering av Bränneriet.

Avgiftsfinansierad verksamhet planerar för 25,6 mnkr i investeringar 2021. Åren därpå ligger investeringarna på samma nivå. Större projekt 2021 är bland annat utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp i Hemmestorps Eke. Till det kommer modernisering av avloppsreningsverk och vattenverk i Lövestad. En stor del av de totala investeringarna finns inom nämndens ram för mindre investeringar.

Inom skattefinansierad verksamhet planeras för investeringar om 26,2 mnkr vilket är i nivå med 2020. Kommande år planeras för ytterligare något högre investeringsnivå.

Större investeringar inom skattefinansierad verksamhet innefattar bland annat utbyte av fordon på Malenagymnasiet och centrala investeringsmedel för digitalisering.

Investeringar

Talen i diagrammet ovan inkluderar tilläggsbudgeteringar och investeringsprojekt som ombudgeterats till 2020, eftersom de inte färdigställts enligt plan.

Planerade investeringar under planperioden bedöms kunna finansieras med egna medel.

Risk – kontroll

Soliditet

Soliditeten är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan i kommunen. En soliditet på 100 procent anger att kommunen endast finansieras med eget kapital. När lånade medel tillförs minskar soliditeten och vid 0 procent har kommunen inget eget kapital, utan endast lånat kapital.

I balansräkningen 2021 har justering gjorts för utfallet 2019, vilket bidrar till att soliditeten ökar (2 procent) mellan 2020 och 2021. En viss minskning finns 2022 och 2023 på grund av höga investeringsnivåer och nollresultat. Det är svårt att upprätthålla en hög soliditet när investeringsnivån är hög, eftersom det kräver höga positiva resultat.

Ökade avskrivningar och bankmedel medger egenfinansiering av investeringar. Ingen lånefinansiering planeras.

Kommunen har enligt budget 2021 en hög soliditet jämfört med de flesta andra kommuner, om man tar hänsyn till hela pensionsåtagandet. Endast nio kommuner hade högre soliditet än Sjöbo 2019. I en jämförelse bör dock beaktas att Sjöbo kommun har valt att ha sina verksamhetsfastigheter i AB Sjöbohem. Hade fastigheterna kvarstått i kommunen hade en del varit lånefinansierade, vilket medfört lägre soliditet.

Finansiering av investeringar

2021 års investeringar finansieras genom egna medel som skapats under året samt minskad likviditet. Siffrorna inkluderar om- och tilläggsbudgeterade investeringar 2020.

Självfinansieringsgrad

Nyckeltalet mäts som kassaflöde från den löpande verksamheten i förhållande till nettoinvesteringarna. En stor del av kassaflödet skapas av positiva resultat och avskrivningar. Inget av åren 2020-2023 är kassaflödet tillräckligt stort för att finansiera nettoinvesteringarna. Hittills har det inte inneburit att investeringar lånefinansierats och enligt planerna fram till 2023 kommer inte investeringarna under perioden att behöva lånefinansieras. Istället minskar likviditeten eller kapitalplaceringarna.

Skuldsättning

Kommunen har inga skulder till kreditinstitut (exklusive eventuell leasingfinansiering). Budgeten och planerna för 2022–2023 innebär inga förändringar i det avseendet. Däremot finns det skulder i form av långfristiga, förutbetalda intäkter och delfinansiering med Trafikverket för en gång- och cykelled. Den senare finns som lån tills den är genomförd och regleringen med Trafikverket är klar.

Riskbedömning

Vid bedömning av resultatnivån är det viktigt att beakta risker och andra osäkerheter som kan komma att påverka resultatet för budgetåret. Vid bedömning av risker ingår de eventuella åtaganden som kommunen har för de kommunala bolagen och för borgensförbindelser.

Bolagen har en god ställning och verksamheten är i ekonomisk balans. Storleken på den tilldelade intäktsramen är en väsentlig risk för Sjöbo Elnät AB.

För perioden 2020–2023 har Energimarknadsinspektionen beslutat att beräkningen av intäktsramen ska förändras. Det påverkar Sjöbo Elnäts intäktsram, så att bolaget får ett betydligt mindre belopp än tidigare.

Vidare kan en icke förväntad händelse, exempelvis en storm, leda till ett stort akut investeringsbehov i elnätet. Bolaget jobbar med att eliminera risken genom att ersätta luftledningar med nedgrävd jordkabel.

AB Sjöbohem behöver konsolidera verksamheten och öka soliditeten.

De största osäkerheterna i budgeten utgörs av budgeterade skatter och generella statsbidrag. Den budgeterade skatteintäkten grundas på en prognos över skatteunderlagsutvecklingen under tre år. Även befolkningsutvecklingen är ett osäkerhetsmoment som kan behöva hanteras.

En stor del av Malenagymnasiets elever kommer från andra kommuner. I Skåne kan eleverna själva välja i vilken skola de vill gå. Det gäller för Malenagymnasiet att bedriva sådana utbildningar som eleverna söker sig till. Eftersom Malenagymnasiet har en stor fordons- och maskinpark är det viktigt att elevantalet hålls uppe, dels så att priserna per elev som kommunen betalar inte ökar, dels så att verksamheten helt kan finansieras via intäkter i form av elevpengar. Kommunens prislista för gymnasieprogram som bedrivs av enskilda eller andra kommuner påverkas av andra kommuners priser. Det är endast för kommunens egna elever i Malenagymnasiet som kommunen kan bestämma priset oberoende av andra kommuners priser.

I nedanstående tabell redovisas hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation.

Känslighetsanalys

Förutom år 2018 har kommunen kunnat parera eventuella avvikelser med aktiv uppföljning, god budgetföljsamhet och god förmåga att anpassa kostnadsutvecklingen när intäkterna utvecklats ogynnsamt. Viss marginal finns också, eftersom budgeterat resultat är 14,3 mnkr.