Förvaltningsberättelse

Förväntad utveckling

Effekterna av coronapandemin kommer att påverka folkhälsan under lång tid. Folkhälsomyndigheten bedömer att det är först om fyra-fem år vi till fullo kan se folkhälsokonsekvenserna av pandemin.

Samtidigt behöver kommunen stärka sin beredskap och samverkansförmåga för att klara eventuella nya vågor av smitta. Hur den fortsatta smittspridningen utvecklas är mycket osäkert. Här krävs beredskap för flera scenarier. Vad skulle ett fördjupat och utdraget förlopp få för konsekvenser? Vilka åtgärder behöver kommunen i så fall vidta för att förbereda sig?

Globalt kan en förändrad syn på sårbarhet och hur den ska hanteras komma att påverka Sverige. Ökad protektionism kan försämra de globala förutsättningarna för tillväxt, samtidigt som det nu skapas större möjligheter för övergång till en mer hållbar livsstil. Här blir den nya säkerhetsorganisationen som håller på att införas en viktig resursförstärkning.

Den hälsoklyfta som redan finns kan komma att öka ytterligare mellan socioekonomiska grupper, vilket påverkar förutsättningarna för kommunen.

Sverige upplever nu en ekonomi i recession med vikande sysselsättning som följd. Den höga ökningen av skatteintäkter som kommunen vant sig vid kommer inte att bestå; det är ett resultat av den ökande arbetslösheten. Samtidigt ställer befolkningsförändringarna höga krav på kommunens finansiering kommande år.

Ett annat skäl till att kostnaderna ökar är bristen på personal. Fler invånare innebär till exempel att det behövs fler lärare, undersköterskor och socialsekreterare. Kommunerna har svårt att rekrytera utbildad personal och bristen på arbetskraft pressar upp lönerna.

Precis som alla andra kommuner behöver Sjöbo fundera på hur välfärden ska finansieras framöver. Den kommunala konsumtionen ökar snabbt, eftersom befolkningen växer och kraven ökar. De närmaste åren fortsätter antalet barn och äldre att öka, vilket på sikt kräver utbyggd barnomsorg, skola och äldreomsorg. Alla de här verksamheterna är kostsamma. Utmaningen är att antalet invånare i arbetsför ålder inte ökar lika mycket. Kommunens skatteintäkter hänger inte med efterfrågan på och kostnaderna för kommunal service.

Kommunen står inför stora utmaningar som ställer krav på intern styrning, ökat fokus på effektivisering och på samverkan med regionen och andra kommuner. Digitalisering är en viktig möjlighet för att kunna effektivisera verksamheten, öka tillgängligheten och samtidigt öka servicen.

Den ekonomiska situationen i ett flerårsperspektiv är alltid osäker. Det är många faktorer som påverkar skatteintäkter, statsbidrag och kostnadsutveckling. Det kan gälla den globala konjunkturutvecklingen, som i sin tur påverkar den svenska konjunkturen och därmed den ekonomiska utvecklingen för kommunen.

Investeringsbehovet är stort flera år framöver, både i den skattefinansierade och den avgiftsfinansierade verksamheten. När det planerade bygget på kvarteret Bränneriet kommer igång, tillkommer investeringar i verksamhetslokaler och utbyggd va-infrastruktur. Med en växande befolkning kan det finnas anledning att höja resultatmålet ytterligare för att klara investeringsnivån. Hanteringen av investeringsnivån för vatten och avlopp är en utmaning, eftersom verksamheten klarar av att finansiera omkring 70 procent av investeringarna 2020 med egna medel. Om va-investeringarna även kommande år håller samma höga volym urholkas kommunens likviditet. På sikt behöver kommunen då låna. Dessutom medför investeringsnivån att taxan måste höjas.

Det är angeläget att få grundläggande förutsättningar för offentlig sektors digitalisering på plats. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) föreslår för regeringen att en Sverigeförhandling om välfärdens digitala infrastruktur inleds mellan staten och huvudmännen för att etablera en långsiktig samfinansiering av nödvändiga investeringar för samhällets digitala omställning.

Kommunutredningens betänkande har varit på remiss. Bland förslagen i kommunutredningen kan nämnas att staten ska överta skulder för kommuner som frivilligt slår sig samman, att personer som bosätter sig i särskilt angivna landsbygdskommuner ska få skuldavskrivning, att modellen för statsbidrag justeras och att utjämningssystemet i dess helhet revideras.

År 2021 ökar inte skatteintäkterna och utjämningen i samma takt som kostnaderna. Beräkningen är än så länge osäker. I flerårsplanen finns inte några tillskott till verksamheterna utöver resurser för att hantera befolkningsförändringar och pris- och löneökningar.