Förvaltningsberättelse

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Konjunkturen dämpades i Sverige. Inbromsningen i BNP-tillväxten som inleddes hösten 2018 fortsatte mot lågkonjunktur. Den lägre produktionstillväxten påverkade arbetsmarknadens utveckling. Avmattningsfasen som många väntat på har börjat och särskilt byggsektorn märker av den. Eftersom många av Sjöbos företag är verksamma i sektorn kan det komma att påverka arbetslösheten. En positiv utveckling på arbetsmarknaden med fler arbetade timmar är viktig för skatteunderlaget och kommunens utveckling. Då skapas reformutrymme i den kommunala ekonomin.

En höjning av räntan lär dröja med tanke på hur inflationen utvecklas. Det är en fördel för AB Sjöbohem, som svarar för merparten av den kommunala koncernens skuldsättning. Kommunen har inga lån.

Befolkning

Med en befolkningsökning i Sverige på 1 procent 2019 mattades ökningstakten av. Samma utveckling fanns i Skåne, där befolkningen ökade med 1,2 procent. I Sjöbo uppgick ökningen till 0,4 procent, lika mycket som 2018.

Antal invånare i Sjöbo kommun

Antalet invånare ökade med 73 och var vid årsskiftet 19 226.

Det var inflyttningen på 84 personer som svarade för befolkningsökningen. Inflyttningen var positiv från såväl Skåne som utlandet, medan den var negativ i förhållande till övriga riket. Störst var inflyttningsnettot mot Skåne med 52 personer. Det var en förändring i förhållande till 2018, då inflyttningen var störst från utlandet.

Det finns förutsättningar för en högre befolkningstillväxt framöver, men det ställer krav på ökat byggande och framför allt tillgång till mark för flerfamiljsfastigheter, vilket i princip saknas nu.

Bostäder

Det byggdes betydligt mer 2015–2018 i Sjöbo än på flera år. År 2019 beviljades 15 bygglov för småhus och 18 för lägenheter i flerbostadshus. Det var en minskning i förhållande till såväl 2017 som 2018.

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

Efter en tillfällig uppgång 2012 minskade åter nybyggenskapen 2013–2015. År 2015 blev inga nybyggda lägenheter färdiga. Så lågt byggande har det inte varit sedan i början av 2000-talet. År 2016 byggdes det som mest under tioårsperioden, 84 småhus och 51 lägenheter i flerbostadshus. År 2018 blev endast 19 småhus färdiga.

Det finns i princip inga färdiga detaljplaner för flerbostadshus, vilket krävs för att byggandet och därmed befolkningsökningen ska komma igång. Även om tillgången på villatomter är god, är en stor andel reserverade.

Exploatering

I exploateringsområdena finns totalt 141 tomter för bostadsändamål. Av dem är 83 sålda. De lediga tomterna finns framför allt på Sjöbo Väst, men även i Blentarp och Grimstofta. I byarna finns färdigexploaterade tomter att tillgå. Tomterna är uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. Exploateringsutgifterna för de osålda tomterna uppgick till 6,9 mnkr, vilket belastade kommunens likviditet.

År 2019 såldes 5 tomter, en kraftig nedgång från 2018, då 26 tomter såldes. Efterfrågan på tomter för flerbostadshus ökar, varför det kan finnas behov av att exploatera ytterligare mark. Nästa stora område för flerfamiljshus är Bränneriet. Planeringen påbörjas genom att en detaljplan utformas. Marken är förorenad och kräver sanering, i vilken omfattning är ännu osäkert. Även kostnaderna är osäkra.

För att göra det möjligt för företag att expandera och för nya företag att etablera sig är det viktigt med tillgång till mark. Det finns gott om mark för ändamålet (193 301 kvadratmeter). Samtliga områden är inte helt förberedda, vilket kan påverka företagens intresse för etablering. Under året såldes 11 802 kvadratmeter. Exploateringsutgifterna för den osålda marken bokfördes till 4,6 mnkr.

Detaljplanen för Sjöbo Väst håller på att ändras för att det ska bli attraktivare för handel att etablera sig på där. Planen överklagades och ett avgörande kom i början av 2020. Överklagandet lämnades utan bifall.

Arbete

Arbetslöshet december 2019

Arbetslösheten i åldersgruppen 16–64 år var i december 6,3 procent, en ökning i förhållande till 2018. Den relativt låga arbetslösheten berodde på gynnsam konjunktur. Arbetslösheten i Sjöbo ökade med 0,4 procentenheter jämfört med 2018. Såväl riket som Skåne redovisade samma ökning. Arbetslösheten för utlandsfödda uppgick till nästan 20 procent.

Ungdomsarbetslösheten uppgick till 9,9 procent och minskade (med 0,5 procentenheter) i motsats till den totala arbetslösheten, dock från en högre nivå. I jämförelse med riket och Skåne avvek Sjöbo, eftersom ungdomsarbetslösheten minskade här.

Trenden med lägre arbetslöshet i Sjöbo än i riket och Skåne bestod.

Eftersom Arbetsförmedlingens uppdrag väsentligt krymps, ökar behovet av åtgärder via kommunens arbetsmarknadsenhet. Det kan få effekter på den kommunala ekonomin, dels i form av ökat försörjningsstöd, dels av ett ökat behov av arbetsmarknadsåtgärder. En fördjupad samverkan mellan försörjningsstödet och arbetsmarknadsenheten är viktig för att motverka effekten.

Vård och omsorg

Den negativa kostnadsutvecklingen för individ- och familjeomsorgen verkar ha avstannat. Ytterligare tillskott på 1,0 mnkr 2020 kan innebära att verksamheten klarar budgeten. Ännu snabbare kostnadsutveckling de senaste fem åren hade verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Även denna verksamhet fick tillskott 2020, dels för ett nytt boende, dels för att kunna hantera ökade kostnader. Tillskottet är större än underskottet 2019, men det finns en risk att ytterligare resurser behövs. En stor ökning stod hemtjänst till personer under 65 år för. Utmaningen framöver är bland annat att ha kostnadskontroll i verksamheterna.

Omsorgsbehovet i verksamheten ökar, dels på grund av en åldrande befolkning, dels för att antalet personer med funktionshinder ökar.

Det finns en oro för mer generösa boendebeslut framför allt när det gäller personer med allvarlig psykisk ohälsa. Besluten om sysselsättning och boendestöd ökar.

Den åldrande befolkningen innebär delvis andra behov än verksamheten mött tidigare. Behovet av platser på särskilt boende minskade med vakanser som följd. Merparten av ansökningarna om särskilt boende handlade om personer med demenssjukdom. Här finns flera utmaningar eftersom boendemiljöerna inte är anpassade efter målgruppens kognitiva svårigheter och för att personer med demenssjukdom kan vara förhållandevis unga, det vill säga i 70-årsåldern och fortfarande mycket kroppsligt rörliga, vilket boendena inte heller är anpassade för.

Antalet beviljade hemtjänsttimmar ökar generellt. En kartläggning genomfördes av kunder med mer än 80 timmars hemtjänstinsatser. Det beslutades att dessa ska erbjudas särskilt boende när man följer upp insatserna.

Utbildning

Att skapa bättre resultat i skolan är prioriterat för Sjöbo kommun. Ett beslut om en ny skolorganisation fattades, där förutsättningarna för skolorna att nå högre måluppfyllelse stärks. Det återspeglas bland annat i resurstilldelningen. Resultaten i skolan har sedan toppnoteringen 2016 varit högre än eller i paritet med rikets, vilket innebär att 75–80 procent av eleverna lämnar skolan med fullständiga betyg. Ett intensivt arbete pågår för att även 2020 nå resultat på den nivån.

Betydande avtal och regeländringar

Översynen av lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta kan resultera i att kostnader flyttas till kommunen. Utredningen föreslår att lagen träder i kraft den 1 januari 2022 och anger att kommunernas kostnader kommer att öka med 300–400 mnkr per år. Det finns också farhågor om generösare domar när det gäller rätten till särskilt boende enligt socialtjänstlagen och gruppbostad eller bostad med särskild service enligt LSS.

Kommunens kostnadsansvar för personer med olika funktionsnedsättningar ökade till följd av Försäkringskassans striktare tolkningar av personlig assistans. Kostnadsökningen är svår att bedöma, men för Sjöbos del beräknas den uppgå till 2 mnkr.

Försäkringskassan tog genom en ny lagtolkning bort möjligheten till retroaktiv ersättning för assistansbeslut, om assistansen utförs av någon annan än en kommun. Samtidigt är en kommun skyldig att bedöma biståndsbehovet hos en person som ansöker om assistans eller utökad assistans hos Försäkringskassan. Tidigare fick kommunen retroaktiv ersättning, oavsett vem som utfört assistansen.

Va-utbyggnaden i Svansjö slutfördes vid årsskiftet 2018/2019. Slutregleringen gentemot entreprenören som utförde den allmänna anläggningen är inte klar, beroende på oklarheter om de schaktade volymerna. Beroende på vad som framkommer i slutregleringen kan projektets totala budget överskridas med cirka 2,5 mnkr.

Vid halvårsskiftet trädde flera förändringar i förskolans och skolans styrdokument i kraft. Förskolan fick en ny läroplan, Lpfö 18, och samtliga förskoleenheter arbetar för att införa den. Grundskolan och grundsärskolan fick en ny timplan som främst innebär utökad undervisningstid för eleverna i högstadiet i matematik, idrott och engelska samt minskad undervisningstid i lågstadiet. En följd av det är förändrade skoltider. Behörighetskrav för undervisning i fritidshemmet infördes.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Omvärldsrisk

Det finns risker förknippade med reducerade skatteintäkter till följd av högre arbetslöshet vid en konjunkturnedgång. En positiv utveckling på arbetsmarknaden med fler arbetade timmar är viktig för skatteunderlaget och kommunens utveckling. När antalet timmar ökar skapas reformutrymme i den kommunala ekonomin. En annan påtaglig risk är reducerade statsbidrag, eftersom de beror på politiska beslut på nationell nivå, vilka är svåra att förutse.

Verksamhetsrisk

Att säkra personalförsörjningsbehovet för framtiden och attrahera kompetenta medarbetare till verksamheterna kräver aktiva insatser. Pensionsavgångar, personalomsättning och ökande sjukfrånvaro i kombination med växande verksamhet och brist på utbildad personal, innebär att konkurrensen om arbetskraften ökar. Det är därför av största vikt att behålla redan anställd personal, bland annat genom arbetsmiljöåtgärder som främjar närvaro och minskar sjukfrånvaron samt förlänger arbetslivet. De hälsofrämjande åtgärderna måste fortsätta att stå i centrum för att arbetsmiljön ska förbättras. Det är ett viktigt inslag i konkurrensen om arbetskraften framöver. Ett viktigt led i arbetet är också att identifiera hinder och framgångsfaktorer när det gäller ett hållbart arbetsliv.

Det är svårt att rekrytera till många av kommunens yrken, men särskilt svårt till tjänster som kräver legitimation (sjuksköterskor, fysioterapeuter, lärare och så vidare). Även att rekrytera specialister som ingenjörer och ekonomer blir allt svårare. Eftersom antalet äldre och yngre ökar år för år behövs nyrekrytering. För att klara kompetensförsörjningen på sikt måste arbetsgivaren också se över möjligheten att vidareutbilda befintlig personal.

Kvalitetsaspekten är viktig när Sjöboborna ska erbjudas bra samhällsservice. Det är viktigt att stärka resultaten i skolan och uppnå målen i kvalitetsregistren för vård och omsorg. Åtgärder genomförs för att förbättra resultaten och stärka måluppfyllelsen i kommunen totalt.

Åldrade anläggningar och byggnader medför risk för att underhåll och investeringar måste genomföras tidigare än vad planerna beskriver. Det gäller såväl va-anläggningar som kultur- och fritidsanläggningar. Även ändamålsenliga särskilda boenden i äldreomsorgen kan behövas. Tidigarelagda utgifter leder till att likviditeten urholkas och på sikt uppstår ett lånebehov. Investeringarna påverkar även resultaträkningen som belastas med ökade räntekostnader, avskrivningar och hyror.

Kommunens beslut om tilläggsbelopp till fristående verksamhet överklagades och ett avgörande inväntas från förvaltningsrätten och kammarrätten. Summan som kommunen riskerar att behöva betala vid en fällande dom uppgår till kännbara belopp. Ett liknande mål avgjordes av högsta instans 2020 och gav den klagande delvis rätt. Effekten av domen håller på att analyseras och påverkar även ekonomin 2020. Reglerna för tilläggsbelopp behöver ses över.

Hållbarhet

Att klara att hantera den åldrande befolkningen samtidigt som antalet förskole- och skolbarn ökar kräver ekonomisk uthållighet och framförhållning. Från och med 2020 beaktar kommunens målstyrning Agenda 2030 för att kunna erbjuda goda livsvillkor för Sjöboborna. År 2020 slutförs arbetet med hållbarhetsprogrammet.

Finansiella risker

Fullmäktiges finansiella riktlinjer, kommunstyrelsens finanspolicy och bolagens finansiella riktlinjer innehåller riskmandat och limiter för finansverksamheten i koncernen och kommunen. Koncernen och kommunen är framför allt exponerade för finansiella risker som ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk, valutarisk, kredit- och likviditetsrisk samt marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar. Riskmandatet är utformat för att minimera riskerna.

Ränterisk

Koncernens räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till 836 mnkr, medan de räntebärande finansiella tillgångarna uppgick till 127,5 mnkr. Sjöbo kommun har inga räntebärande skulder utan svarar i stället för alla finansiella tillgångar. Koncernens nettoskulder var 708,5 mnkr medan kommunens tillgångar var 127,5 mnkr.

Upplåningen i den kommunala koncernen löper både på fast och rörlig ränta. Av de finansiella riktlinjerna framgår fördelningen av löptiderna mellan fasta och rörliga räntor och mellan olika löptider. Sjöbohem gjorde en avvikelse när det gällde räntemandatet efter styrelsens godkännande.

Finansieringsrisk

Enligt finanspolicyn får inte mer än 40 procent av låneskulden förfalla inom en och samma 12-månadersperiod. Maximalt 27 (27) procent av den kommunala koncernens låneskuld förföll inom en 12-månadersperiod.

Enligt finanspolicyn ska likvida medel samt tillgängliga och outnyttjade kreditfaciliteter motsvara kommunens finansieringsbehov de kommande 3 månaderna, dock lägst 50 mnkr. Den 31 december uppgick tillgängliga likvida medel till 127,5 (111,8) mnkr och tillgängliga outnyttjade kreditfaciliteter till 75 (75) mnkr, totalt 202,5 (186,8) mnkr.

Kredit- och likviditetsrisk

Risken för att kommunens kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kundkreditrisk.

Kredittiden är tiden från det att fakturan skickas tills den betalas. Skillnaden mellan nämndernas kredittid beror på faktureringsrutiner och beviljad kredittid. Kommunstyrelsen har lokalhyror och tjänsteförsäljning med högst 30 dagars kredit. Familjenämnden fakturerar runt den 5:e med förfallodatum i slutet av månaden, vilket förklarar ett snitt på 24,4 dagar i genomsnittlig kredittid. Vård- och omsorgsnämnden fakturerar mellan den 10:e och 15:e med förfallodatum i slutet av månaden, vilket ger ett befogat snitt på cirka 20 dagar. Tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden fakturerar löpande med ett förfallodatum den sista i månaden.

Marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar

Enligt finanspolicyn får finansiella placeringar göras såväl i räntebärande värdepapper som i aktier. Andelen aktier får dock uppgå till maximalt 40 procent av portföljens värde. Vid årsskiftet bestod den kommunala koncernens finansiella placeringar till 15 (15) procent av aktier och till resterande del av räntebärande värdepapper.

Kommunen kan genom ett särskilt beslut avskilja medel för långsiktig förvaltning. Syftet med placeringarna är att generera en långsiktigt god, riskjusterad avkastning. Målet är att nå en årlig real avkastning på 1,5 procent sett över rullande femårsperioder. För att uppnå det finns särskilda placeringsregler som bland annat begränsar andelen av respektive tillgångsslag. Samtliga placeringar håller sig inom marknadsrisken i riktlinjerna.

Pensionsförpliktelser

Kommunkoncernen hade ett pensionsåtagande på 249,8 (256,8) mnkr. Åtagandet för kommunen uppgick till 248,1 (250,4) mnkr, varav 235,8 mnkr försäkrats bort hos KPA. Resterande åtagande på 10,1 mnkr fanns som avsättning i balansräkningen om 8,2 mnkr eller som ansvarsförbindelse om 1,9 mnkr. Pensionsförsäkringen tryggar pensionsförpliktelser som upparbetats före 1998.

Eftersom den allra största delen av åtagandet försäkrats bort, har kommunen inga egna placerade medel. Försäkringskapitalets värde ökade från 287,7 mnkr till 306,2 mnkr. Konsolideringsgraden var över 100 procent, det vill säga att försäkringskapitalet täcker mer än åtagandet. För närvarande kräver KPA 35 procent säkerhetsmarginal innan avkastningen kan användas till annat än utbetalning av de försäkrade pensionerna.

Kommunen följer rekommendation 10 från Rådet för kommunal redovisning gällande värdering och upplysningar om kommunens pensionsförpliktelser. Upplysningar om förpliktelsen finns i not 15.

Pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning