iconFörvaltningsberättelse

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Sj12Snogeholmssj¦(n

God ekonomisk hushållning

Kommunkoncernen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det omfattar även verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer som bolag och förbund. Den kommunala koncernens verksamheter ska bedrivas med god kvalitet, kostnadseffektivt och med en rimlig självfinansiering av investeringarna. Varje generation ska bära de kostnader för den service som den konsumerar. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi och verksamhet på kort och lång sikt.

Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med budgetbeslutet för kommande år kommunens mål för en god ekonomisk hushållning, medan bolagens och förbundets mål framgår av ägardirektiven respektive förbundsordningen. Målen formuleras på koncernnivå, finansieringsnivå samt på verksamhetsnivå och sorteras in under rubrikerna ekonomi, verksamheterna, medarbetare och bolag. Strukturen och processerna för målstyrning i Sjöbo kommun beskrivs i avsnittet om Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten.

Vid uppföljningen av målen och indikatorerna görs en bedömning ifall målen för området, inriktningsmålet och indikatorn uppnåddes. Grönt anger att indikatorn uppnåddes, medan rött anger att den inte nåddes. En grå markering används när det saknas mätetal och/eller bedömning av måluppfyllelsen och då resultatet varken förbättrades eller försämrades. En bedömning görs även om inriktningsmålen och målområdena uppnåddes.

Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning

Sjöbo hade tidigare en kostnadseffektiv verksamhet med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster, men på senare år har kostnaderna ökat. Stora investeringar i lokaler har resulterat i höga lokalkostnader. Även i individ- och familjeomsorgen och i verksamhet för personer med funktionsnedsättning har kostnaderna ökat kraftigt, dock från en låg nivå. För att inte hamna i en situation med negativa resultat krävs åtgärder. Kommunens finansiella ställning är god, men för att den ska behållas fordras att verksamheterna effektiviseras med 1 procent årligen.

Urbanisering, globalisering, en avmattning av tillväxten av skatteunderlaget och den demografiska utvecklingen gör att utmaningarna blir mer komplexa, kraven och förväntningarna ökar och budgeten pressas. Därför krävs annorlunda och nya sätt att arbeta med det kommunala uppdraget. Att lösa nya utmaningar med gamla metoder innebär en överhängande risk. Det behövs en kultur för förändringar i organisationen, som måste ompröva arbetssätt och göra konkreta förändringar. För att förändringarna ska vara framgångsrika måste de komma från de människor som påverkas av dem. Både medborgare och medarbetare behöver involveras i förändringsarbetet.

Ekonomi

År 2019 nåddes 4 av 4 mål för god ekonomisk hushållning – en förbättring i förhållande till 2018, då 2 av 4 mål inte uppnåddes. Alla nämnder, med undantag för samhällsbyggnadsnämnden och revisionen, redovisade överskott. Vård- och omsorgsnämnden tillsammans med kommunstyrelsen var de nämnder som redovisade störst överskott jämfört med budgeten.

Även bolagen uppnådde samtliga ekonomiska mål.

Verksamheterna

Av 5 målområden uppnåddes 1. Det var en försämring jämfört med 2018 då 4 målområden uppnåddes. Flera indikatorer försämrades 2019, som indikatorn andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen. Det var särskilt allvarligt, eftersom det är mycket viktigt för Sjöbo att resultaten i skolan förbättras. För att stärka elevernas resultat beslutade nämnden om en ny skolorganisation från och med läsåret 2020/2021. Förändringen innebär bland annat ett gemensamt högstadium.

Medarbetare

Av 3 inriktningsmål följdes 2 upp. Precis som 2018 var det ökande sjukfrånvaro som bidrog till att målen inte uppnåddes fullt ut. Det pågår fortfarande åtgärder för att bryta utvecklingen.

Bolagen

Sjöbohem och Sjöbo Elnät uppnådde sina verksamhets- och finansiella mål.

Bedömning

Den sammantagna bedömningen är att Sjöbo kommun inte fullt ut uppnådde god ekonomisk hushållning av alla resurser. Huvudsakligen grundas bedömningen på att 4 av 5 målområden för verksamheterna inte uppnåddes. Det innebar att flera för Sjöbo viktiga indikatorer försämrades. Följande utfall var avgörande för bedömningen:

  • svaga resultat i skolan
  • försämrade resultat i SCB:s medborgarundersökning om medborgarnas syn på Sjöbo som en plats att bo och leva, vad de tycker om kommunens verksamhet och om sitt inflytande i kommunen
  • ökande sjukfrånvaro.

I samband med att den nya visionen inarbetades i budget 2020 gjordes det justeringar i processen för målstyrning. En nyhet för att stärka målstyrningen är att kommunstyrelsen följer upp verksamhetsplanerna och vid behov kan begära kompletteringar. En annan åtgärd är att nämndernas roll i målstyrningen har förtydligats. Genom åtgärderna ska målstyrningen och därmed måluppfyllelsen stärkas.

För att stärka elevernas resultat beslutades om en ny skolorganisation från och med läsåret 2020/2021. Förändringen innebär bland annat ett gemensamt högstadium. Dessutom infördes ett positivt beteendestöd i samarbete med forskning och utbildning. Fler behöriga lärare innebär ökad kvalitet på undervisningen och därmed på sikt bättre resultat.

Sjukfrånvaron har under en längre period årligen ökat. År 2014 uppgick den till 4,95 procent för att 2019 vara 6,3 procent. Långtidssjukfrånvarons andel av sjukfrånvaron ökade till 40 procent. Kommunen arbetar för att minska sjukskrivningarna genom dels behandlande, dels förebyggande insatser.

Ekonomi

Kommunfullmäktiges styrning på ekonomiområdet fokuseras på resultat, självfinansiering och budgetföljsamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnad god ekonomisk hushållning ur verksamhetsperspektiv. Kommunens överordnade mål är att ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning.

År 2019 uppnåddes 4 av 4 finansiella mål.

INDIKATOR Mål 2018 2019
Årets resultat ska vara lägst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning mätt över en femårsperiod. 1 2,1 1,9
Årets resultat ska vara lägst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för året. 1 – 0,2 1,6
Över en fyraårsperiod ska nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten inte överstiga summan av avskrivningar och årets resultat. 130 118,9 123,9
Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget >0 – 18,9 2,4

För att långsiktigt finansiera verksamheten krävs normalt mer än nollresultat. Resultaten ska även skapa utrymme för finansiering av investeringar och för att anläggningstillgångar ska kunna värdesäkras.

Balanskravsresultatet (justerat för orealiserade förluster i värdepapper och realisationsvinster) uppgick till 17,4 mnkr. Resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blev därmed 1,6 procent. Budgeterat resultat var 10,6 mnkr, vilket motsvarar 1 procent. Det kortsiktiga målet uppnåddes.

I kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anges att nyckeltalet över en femårsperiod i genomsnitt ska vara minst 1 procent. Genomsnittet 2015–2019 var +1,9 procent, vilket översteg målet. Tidigare års positiva resultat tillsammans med årets resultat för 2019 uppväger förra årets negativa resultat.

När investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver de finansieras på annat sätt, antingen via kommunens likviditet eller via nyupplåning.

I riktlinjerna för god ekonomisk hushållning finns målet att investeringarna ska vara självfinansierade. Dock finns tillägget att det går att göra undantag för den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten, efter bedömning av hur taxenivåerna påverkas.

Målet klarades, trots att nettoinvesteringarna 2018 var betydligt större än investeringsutrymmet detta år. Investeringsutrymmet 2016–2019 var 130 mnkr, medan de skattefinansierade nettoinvesteringarna uppgick till 123,9 mnkr.

År 2019 blev kommunens totala investeringar (inklusive avgiftsfinansierad verksamhet) 53,3 mnkr och det totala investeringsutrymmet var 44,4 mnkr (balanskravsresultat plus avskrivningar). Investeringarna översteg alltså väsentligt investeringsutrymmet.

Nämnderna inklusive finansiering fick ett överskott om 2,4 mnkr, vilket innebär att målet uppfylldes. Vård- och omsorgsnämnden (+5,1 mnkr) tillsammans med kommunstyrelsen (+2,3 mnkr) stod för den största delen av överskottet.

Avstämning av finansiella mål i ägardirektiv

check_green AB Sjöbohems ekonomiska utveckling

INDIKATOR 2018 2019
Bolagets avkastning på insatt kapital ska uppgå till minst 20 procent mätt som resultat efter finansiella poster. 71 72
Driftsnettot ska inte understiga 30 procent. 51 47
Den justerade soliditeten ska öka med 0,5 procent per år för att uppgå till det långsiktiga målet 15 procent. 10 11
Belåningsgraden för fastigheterna ska inte överstiga 85 procent. 65 63

Ekonomin för bolaget utvecklades positivt, vilket resulterade i att alla de finansiella målen nåddes. Trenden gällande den årliga förstärkningen av soliditeten fortsatte, eftersom soliditeten ökade från 10 till 11 procent. Ur risksynpunkt är det en viktig aspekt.

check_green Sjöbo Elnät AB:s ekonomiska utveckling

INDIKATOR 2018 2019
Bolagets avkastning på insatt kapital ska uppgå till minst 15 procent mätt som resultat efter finansiella poster. 89 75
Soliditeten ska uppgå till 40 procent. 59 59

Båda målen klarades, ekonomin utvecklades positivt och en god soliditet på 59 procent redovisades.

Verksamheterna

Sjöbo kommuns vision 2020 Sjöbo – en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende har 5 målområden som består av upp till 5 inriktningsmål. I budgeten kompletteras inriktningsmålen med indikatorer, som är nyckeltal eller mått som det är viktigt att sträva efter.

 

cross_red Målområde 1 – Livskvalitet

Totalt försämrades resultaten jämfört med 2018, då samtliga inriktningsmål klarades. Åtgärder behöver vidtas för att förbättra resultatet i medborgarundersökningen och tillgängligheten i kommunens kommunikationskanaler.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR RESULTAT
2018 2019
cross_red Ett gott liv och en aktiv fritid cross_red Nöjd regionindex ska förbättras. 63 58
cross_red Nöjd medborgarindex ska förbättras. 60 55
check_green Antalet överenskommelser med andra samhällsaktörer gällande våld i nära relationer ska öka. 1 4
cross_red Tillgänglighet och delaktighet cross_red Nöjd inflytandeindex ska förbättras. 43 37
cross_red Tillgängligheten på kommunens kommunikationskanaler ska öka. 79 74
check_green Attraktivt och mångsidigt boende check_green Kommunens flyttnetto ska vara positivt. 84 84
Mångfald och valfrihet

Ett gott liv och en aktiv fritid

Nöjd regionindex (NRI) och Nöjd medborgarindex (NMI) mäter medborgarnas syn på Sjöbo som en plats att bo och leva på samt vad medborgarna i Sjöbo tycker om kommunens verksamhet. Genomsnittsindex för de deltagande 135 kommunerna var i NRI 59, medan Sjöbos var 58. Förbättringar av betygsindexen för områdena arbetsmöjligheter, trygghet och kommunikationer bör prioriteras om helhetsbetyget ska höjas. Av 15 verksamheter var resultatet försämrat för 7.

Med NMI 55 redovisade Sjöbo ett resultat som var något bättre än de deltagande kommunernas 53. Årets resultat innebar dock en försämring jämfört med 2018 (63). Det är främst förbättringar inom grundskolan, idrotts- och motionsanläggningar samt gång- och cykelvägar som kan höja helhetsbetyget.

När det gäller NRI och NMI finns det anledning att arbeta med förbättringsåtgärder.

Antalet överenskommelser med andra samhällsaktörer ökade. Tre nya aktörer tillkom när det gäller våld i nära relationer. Bland annat prövas ett nytt arbetssätt som utgår från Rädda Barnens material. Syftet är att synliggöra konfliktens inverkan på barnets mående. En samverkansöverenskommelse resulterade i en app som ger barnet möjlighet att berätta om sig självt på annat sätt än i traditionella samtal. Appen har främst visat sig vara framgångsrik i arbetet med barn och ungdomar, som av olika anledningar annars inte har så enkelt att uttrycka sig i samtal med vuxna.

Tillgänglighet och delaktighet

Nöjd inflytandeindex (NII) mäter vad medborgarna tycker om sitt inflytande i kommunen. Genomsnittet för deltagande kommuner var 39 och för Sjöbo 37. Precis som tidigare är det förbättringar inom påverkan och förtroende som kan höja helhetsbetyget. Även här finns det behov av förbättringsåtgärder.

Resultatet för tillgängligheten via kommunens kommunikationskanaler förbättrades ett par år. Nyckeltalet mäter tillgängligheten på kommunens externa webbplats sjobo.se. År 2018 lanserades en ny hemsida och därefter försämrades resultatet. För att få ett bättre resultat behöver informationen göras mer lättillgänglig. Enligt mätningen är det bland annat sökfunktionen som måste förbättras.

Attraktivt och mångsidigt boende

Årets flyttnetto, 84 personer, var oförändrat och på en nivå som ligger i linje med Sjöbos historiska utveckling. Det var inflyttning från det egna länet och utlandet som svarade för det positiva flyttnettot, medan det var negativt i förhållande till övriga Sverige.

Mångfald och valfrihet

Kommunfullmäktige valde att inte följa upp inriktningsmålet 2019.

 

cross_red Målområde 2 – Kunskap

Utbildningsområdet är prioriterat i Sjöbo och i målområdet finns inriktningsmål som bedöms särskilt viktiga för Sjöbos utveckling. År 2019 följdes 2 av 4 inriktningsmål upp, av vilka 1 klarades.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR RESULTAT
2018 2019
- Elevens förutsättningar står i centrum.
cross_red Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten cross_red Andelen barn och elever som upplever lugn och ro i förskolan ska öka. (procent) 84 83
cross_red Andelen barn och elever som upplever lugn och ro i skolan ska öka. (procent) 96 95
cross_red Alla elever ska nå kunskapsmålen eller kunskapskraven när de lämnar grundskolan. (procent) 76 76
circle-gray Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år ska öka. (procent) 80 80
check_green Möjligheter till livslångt lärande check_green Antalet deltagare i vuxenutbildningen som uppnår behörighet för vidare studier ska öka. 216 261
cross_red Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet till yrkeshögskola eller universitet ska öka. (procent) 49 48
Yrkesinriktad högre utbildning

Kommunfullmäktige beslutade att inte följa upp inriktningsmålen Elevens förutsättningar står i centrum och Yrkesinriktad högre utbildning 2019.

Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten

I Sjöbo trivs barnen i förskolan i hög utsträckning. Det var en marginell skillnad mellan 2018 och 2019. Utfallet 95 procent för förskolan och 83 för grundskolan visade att de flesta barn och elever upplever lugn och ro i verksamheterna, även om det finns en förbättringspotential. Upplevelse av trivsel, trygghet och studiero är viktiga, grundläggande faktorer för en god studiemiljö. Elevernas trivsel ökade medan tryggheten minskade något. Studieron förbättrades. Insatsen med positivt beteendestöd, som genomförs på djupet i samtliga grundskolor och i grundsärskolan, ämnar förbättra resultaten.

Den absolut viktigaste indikatorn Andelen elever som når målen i alla ämnen redovisade ett oförändrat resultat när det gällde alla elever (oberoende av var de valt att ha sin skolgång). Trots det anges i tabellen ovan att målet inte uppnåddes. Det beror på att en skola saknas i statistiken, vilket gör att utfallet inte är korrekt. Om resultaten för samtliga elever ingått i underlaget hade resultatet blivit lägre.

De kommunala skolorna försämrade sina resultat. År 2019 uppnådde 69 procent av eleverna kunskapsmålen i alla ämnen, en försämring från 2018 då 72 procent klarade målet. Slutbetyget i årskurs 9 bygger på hela utbildningstiden i skolan. Under de här elevernas grundskoletid hade Sjöbo en relativt hög omsättning på både rektorer och lärare. Även eleverna rörde på sig och på högstadieskolorna varierade inflyttningen (på en skola började fler än 10 procent i årskurs åtta eller nio). Mobila skolteamets insatser gjorde skillnad och påverkade resultatet positivt. Antalet behöriga lärare ökade och ledde till högre kvalitet i undervisningen. För att stärka resultaten infördes positivt beteendestöd i samarbete med forskning och utbildning.

Andelen elever som fullföljde gymnasieutbildningen stabiliserades på nivån 80 procent och har varit oförändrad de senaste åren. Jämfört med riket (78) var Sjöbos resultat något bättre.

Möjligheter till livslångt lärande

Andelen deltagare som slutför utbildningen ökade. En av orsakerna var den statliga satsningen på vuxenutbildningen.

Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet till yrkeshögskola eller universitet minskade marginellt. Jämfört med resultatet för riket (58) var Sjöbos resultat (48) lägre. Andelen elever med grundläggande behörighet minskade, vilket bland annat berodde på ökad inflyttning av elever med ringa eller ingen utbildningsbakgrund. Här är det viktigt med tidig analys i direkt anslutning till grundskolans preliminära och slutgiltiga resultat.

 

cross_red Målområde 3 – Företagande och arbete

År 2019 uppnåddes 1 av 4 inriktningsmål, en försämring jämfört med 2018 då samtliga inriktningsmål klarades. En viktig åtgärd för att öka måluppfyllelsen är att aktivt arbeta med att identifiera lämpliga områden för konkurrensutsättning och därefter genomföra upphandlingen.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR RESULTAT
2018 2019
check_green Positivt klimat för entreprenörskap check_green Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg 11 och 13 ska det finnas minst 10 000 kvadratmeter exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. 50 000 50 000
check_green Antalet rådgivningar som Nyföretagarcentrum genomför ska öka. 23 33
cross_red Fortsatt satsning på ”de gröna näringarna” cross_red Andelen avtal med små och medelstora livsmedelsföretag ska öka. (procent) 14 13
cross_red Ett livskraftigt näringsliv cross_red Antalet kommunala verksamheter som konkurrensutsätts enligt lagen om offentlig upphandling eller anbud ska öka. 18 11
circle-gray Andelen nyregistrerade företag per 1 000 invånare ska öka. (procent) 5,3*
cross_red Samverkan med forskning och utbildning cross_red Samverkan med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. (antal projekt) 45 43

* Uppgiften är justerad i förhållande till årsredovisningen för 2018, då den inte fanns tillgänglig.

Positivt klimat för entreprenörskap

Det finns god beredskap i form av exploaterad mark för företag som önskar etablera sig i Sjöbo på Ommadals och Bäckadals industriområde. Intresset är stort för etableringar på Sjöbo Väst handelsområde. Antalet rådgivningar vid Nyföretagarcentrum ökade. Rådgivningarna resulterade i att nio företag startade.

Fortsatt satsning på de gröna näringarna

Nya avtal i måltidsverksamheten skrevs 2018. Trots önskemål om fler avtal med små och medelstora företag var andelen i princip oförändrad, vilket troligen beror på att dessa företag har svårt att klara transporter. Istället sker inköpen av betydligt fler små leverantörer via större grossister som kommunen har avtal med.

Ett livskraftigt näringsliv

Andelen kommunala verksamheter som konkurrensutsattes minskade. Det var framförallt va- och renhållningsverksamheten som stod för minskningen.

År 2018 minskade andelen nyregistrerade företag per 1 000 invånare något jämfört med 2017. Någon slutsats om utvecklingen 2019 är svår att dra, eftersom det ännu inte finns någon statistik tillgänglig.

Samverkan med forskning och utbildning

År 2018 ökade antalet samarbeten med forskning och utbildning med 96 procent. Årets tal låg i nivå med 2018 års utfall. Den största minskningen svarade den avgiftsfinansierade verksamheten för, som 2018 hade 9 projekt och 2019 redovisade 3. Samtidigt ökade individ- och familjeomsorgen från 5 till 9 projekt. Socialtjänsten deltar till exempel i ett forskningsprojekt om behandlingsinsatsen Tryggare Barn. Insatsen erbjuds föräldrar i samband med en orosanmälan. Anmälningsorsak är kränkningar, hot eller våld. Forskare och psykolog Martin Forster har tagit fram metoden och Karolinska Institutet ansvarar för forskningen.

 

cross_red Målområde 4 – Infrastruktur

2019 klarades 1 av 3 inriktningsmål, en försämring jämfört med 2018 då alla inriktningsmålen klarades.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR RESULTAT
2018 2019
cross_red Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet cross_red Antalet sammanhängande cykelstråk ska öka. 1 0
cross_red Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik cross_red Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. 489 292 482 551
cross_red Antalet turer med kollektivtrafik mellan kommunens tätorter ska öka. 3* 0
check_green Modern ICT check_green Andelen hushåll som bedöms ha möjlighet till god internetuppkoppling ska öka.** (procent) 43 52

* Uppgiften är rättad i förhållande till årsredovisningen.
** Redovisas med ett års förskjutning, eftersom uppgifterna blir tillgängliga först senare. Sålunda redovisas uppgiften som avser 2018 år 2019 och så vidare.

Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet

I 2019 års investeringsbudget fanns inga medel avsatta för att skapa sammanhängande cykelstråk.

Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik

Antalet resor med kollektivtrafiken minskade med drygt 1 procent. En del av förklaringen till bortfallet var att busshållplatsen vid Malenagymnasiet var stängd i en och en halv månad till följd av en trafikomläggning.

Något beslut om ytterligare tillköp fattades inte och Skånetrafiken har aviserat indragna linjer.

Modern ICT

Antalet hushåll med möjlighet till fiber ökade, men låg fortfarande på en låg nivå. Utbyggnaden är lägre än rikets. Teleservice arbetar vidare med utbyggnaden. Stora projekt pågår framför allt på landsbygden och i de mindre byarna.

 

check_green Målområde 5 – Hållbar utveckling

Målet för hållbar utveckling nåddes. Ökningen av antalet hushåll som är anslutna till kommunalt avlopp och vatten och minskningen av antalet icke godkända avlopp bidrar till ett hållbarare samhälle.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR RESULTAT
2018 2019
Hållbar utveckling cross_red Total mängd hushållsavfall ska minska. (kg/invånare) 523 562
check_green Antalet hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. 5 351 5 778
check_green Andelen icke godkända enskilda avlopp ska minska. (procent) 52 48
check_green Andelen förnybar och återvunnen energi per kvadratmeter i de kommunala lokalerna ska öka. (procent)
check_green Energiförbrukningen per kvadratmeter i de kommunala lokalerna ska minska. (kWh) 108 106
check_green Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka. (procent) 63 81

En svag ökning av mängden hushållsavfall syntes. Trädgårdsavfall är inräknat i statistiken, därmed kan ett år som gynnar växtligheten även påverka utfallet negativt.

Antalet enskilda avlopp i Sjöbo kommun uppskattas till 4 000, inklusive cirka 700 avlopp i sommarbyarna, som enligt beslut ska få kommunalt avlopp. Eftersom antalet icke godkända enskilda avlopp minskade från 2 083 till 1 925 förbättrades indikatorn.

Va-utbyggnaden i Svansjö och Karup stod för merparten ökningen av antalet hushåll som anslöts till kommunalt avlopp och vatten.

Användningen av förnybar energi ökar. Olja som värmekälla minskar årligen och ersätts av fjärrvärme, pellets eller elvärmepump.

Energiförbrukningen i de kommunala lokalerna minskade, vilket förklaras av den milda vintern.

Arbetet med att miljöanpassa kommunens fordonsflotta påbörjades och de bilar som köps in är miljöklassade.

Avstämning verksamhetsmål i ägardirektiv

I bolagens uppdrag ingår att bidra till att kommunen når visionen. Mål och indikatorer har utarbetats för att man ska kunna stämma av utvecklingen. Bolagen ska medverka till att utveckla Sjöbo som en plats för tillväxt.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR
check_green Bidra/medverka till att utveckla Sjöbo som en plats för tillväxt samt aktivt deltaga i samhällsutvecklingen. check_green Erbjuda bostäder på varje serviceort och utveckla inflytande för de boende, bland annat som en del av målet att skapa trygga och hållbara miljöer.
check_green Att inom ramen för en ansvarsfull ekonomi aktivt verka för nyproduktion av bostäder.
check_green Stödja kommunens ansvar för bostadsförsörjningen med inriktning att anordna bostäder till grupper med särskilda behov.
check_green Bidra/medverka till att utveckla Sjöbo som en plats för tillväxt med stort hänsynstagande till de fördelar som kan skapas för kommuninvånarna. check_green Nättariffernas nivå för typkunder ska ligga under genomsnittet i Sverige för jämförbara nät.
check_green Leveranssäkerheten ska öka.
check_green Antalet nedlagda tomrör för bredbandsutbyggnad ska årligen öka.
check_green Tillhandahålla lokaler till näringslivet med särskild inriktning mot nyetablerade företag. check_green Aktivt delta i arbetet med att utveckla kommunens lokalförsörjning och tillhandahålla kostnadseffektiva och ändamålsenliga lokaler med fastighetsrelaterade tjänster.
check_green Aktivt arbeta för att nyetablerade företag ska tillkomma som hyresgäster.
check_green Bolaget ska vara pådrivande i utvecklingen av det långsiktiga hållbara samhället socialt, ekologiskt och ekonomiskt. check_green Minskad energiförbrukning i fastigheterna och elnätet genom att bolaget systematiskt arbetar för miljövänlig teknik och använder materiel med lång hållbarhet samt att miljövänlig teknisk försörjning ska användas i utökad omfattning.
check_green Garantera hyresrätten och utifrån bruksvärdesprincipen främja hyressättning med stabila och rimliga hyror i olika stads- och kommundelar.
check_green Effektivisera verksamheten för att minska klimatpåverkan och stärka bolagets ekonomi.

Bolagen anger att samtliga indikatorer nåddes. Leveranssäkerheten för el ligger fortfarande på 99,99 procent. Nätet drabbades dock av ett större fel under året, men det fanns marginal, så målen uppnåddes trots det.

Bolagets avgifter var något lägre än snittet för jämförbara elnät.

De långsiktiga åtgärderna med energieffektivisering börjar ge resultat och energiförbrukningen minskade. Oljeförbrukningen var på en väldigt låg nivå. Istället utnyttjades pellets där möjligheten fanns, vilket är positivt från miljösynpunkt.

 

Uppföljning av mål – Medarbetare

Av 3 inriktningsmål följdes 2 upp. Precis som 2018 bidrog ökande sjukfrånvaro till att målen inte uppnåddes fullt ut. Åtgärderna för att bryta utvecklingen fortsätter.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR RESULTAT
2018 2019
Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. circle-gray Andelen anställda som upplever Sjöbo kommun som en bra arbetsgivare ska öka. (procent) 81
En god arbetsmiljö cross_red Sjukfrånvaron i Sjöbo kommun ska vara lägre än genomsnittet för Sveriges kommuner. (procent) 6,1 6,3
Tydlig och konkurrenskraftig lönepolitik check_green Sjöbo kommun ska, i de olika yrkeskategorierna, ha en medianlön som ligger i nivå med övriga kommuner i Skåne. (antal yrkeskategorier som ligger lägre) 29 26

Medarbetarundersökningen visade att 81 procent ansåg att Sjöbo kommun är en bra arbetsgivare, en ökning från 2016. Undersökningen genomförs vartannat år.

Trenden med ökande sjukfrånvaro fortsätter. Kommunens totala sjukfrånvaro utvecklades negativt och ökade till 6,3 procent (6,1). Det nationella snittvärdet presenteras inte förrän i april 2020, men prognosen pekar mot att Sjöbo kommun fortfarande hade lägre sjukfrånvaro än riket totalt.

Den största ökningen fanns inom familjeförvaltningen, medan den minskade något inom vård och omsorg. Den största frånvaron inom familjeförvaltningen var i de befattningar som har lägst kompetenskrav, såsom lärarassistent, resursperson och elevassistent. De var samtidigt anställda för att stötta den mest utmanande gruppen av elever som behövde en resursperson. Sjöbo kommun behöver framgent skapa bättre förutsättningar och rikta hälsofrämjande insatser till dessa grupper.

Långtidssjukfrånvarons andel av sjukfrånvaron har ökat till 40 procent. Kommunen arbetar för att minska sjukskrivningarna genom dels behandlande, dels förebyggande insatser.

I 2019 års lönekartläggning jämfördes Sjöbo kommuns löneutveckling med löner i södra Skåne för 59 yrkeskategorier. Trots löneglidning i flera yrkeskategorier utvecklades Sjöbos löner positivt i förhållande till jämförelsekommunernas i majoriteten av yrkeskategorierna. Dock var medianlönerna i Sjöbo kommun fortfarande lägre i 26 yrkeskategorier.

Resultat och ekonomisk ställning

Sjöbos resultat förbättrades väsentligt

Den samlade verksamheten redovisade ett överskott på 50,8 mnkr, vilket var mer än en fördubbling jämfört med föregående år, då överskottet var 19,4 mnkr. Kommunens resultat förbättrades från -2,7 mnkr till +27,0 mnkr.

Sj28cykel2016-23

I analysen används fyra aspekter som ska ge en så heltäckande bild som möjligt: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen.

Analysen tar avsteg i de sammanställda räkenskaperna. Där sammanförs kommunen, dess bolag och förbund på ett sätt som kan likställas med koncernredovisning. De sammanställda räkenskaperna omfattar juridiska personer, där kommunen har ett inflytande om minst 20 procent. Redovisningen 2019 omfattar två bolag och ett kommunalförbund.

Resultat och kapacitet

Resultat

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det finns marginaler för att finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar samt för pensionsåtaganden. Affärsverksamheten ska generera avkastning till kommunen.

Kommunkoncernens resultat om 50,8 mnkr var väsentligt bättre än föregående år och något bättre än 2016 och 2017. Den stora avvikelsen från trenden var 2018, då kommunens negativa resultat bidrog till ett betydligt lägre koncernresultat om 19,4 mnkr.

(mnkr) 2017 2018 2019
Resultat efter finansiella poster
Kommunkoncernen 43,4 19,4 50,8
Kommunen 23,9 – 2,7 27,0

De båda bolagen, SÖRF1 och kommunen hade alla positiva resultat, vilket medförde att kommunkoncernens resultat förbättrades. År 2018 hade både kommunen och SÖRF negativa resultat. Eftersom nämnderna sammanlagt hade en positiv budgetavvikelse, samtidigt som både finansnetto och skatteintäkter inklusive generella statsbidrag blev bättre än budget, blev kommunens resultat väsentligt bättre än budget. Det bidrog starkt även till kommunkoncernens förbättrade resultat. Sjöbohem visade ett bättre resultat (16,2 mnkr) än budgeterat (14,3 mnkr), trots extra nedskrivningar av fastigheter. För Sjöbo Elnät var resultatet (15,1 mnkr) lite lägre än budget (16,4 mnkr). Båda bolagen uppnådde sina ekonomiska mål.

För kommunen innebär det målet om ett resultat om minst 1 procents av skatteintäkter och generella statsbidrag uppnåddes. Även SÖRF uppnådde sitt mål om att resultatet ska vara större än noll.

De avgiftsfinansierade delarna av kommunens verksamhet redovisar enligt lagkrav nästan alltid ett nollresultat. Det beror på att resultaten skuld- eller fordringsförs. Dock hade både renhållningsverksamheten och vatten- och avloppsverksamheten underliggande underskott 2019. Renhållningen kunde använda äldre överskott för att möta underskottet, men vatten- och avloppsverksamheten hade sedan tidigare ett ackumulerat underskott. Sammanlagt hade vatten- och avloppsverksamheten en bokföringsmässig fordran på va-kollektivet på 2,2 mnkr. För att öka intäkterna höjs taxan för brukningsavgifter med motsvarande 6,2 procent 2020. Renhållningsverksamheten hade ett ackumulerat överskott om 2,1 mnkr. Kostnaderna för verksamheten bedöms minska när omlastningscentralen står klar.

Resultat bolag, förbund och kommun

(mnkr) 2017 2018 2019
Resultat efter finansiella poster
AB Sjöbohem 12,9 15,9 16,2
Sjöbo Elnät AB 12,7 17,8 15,1
Sjöbo kommun 23,9 – 2,7 27,0
SÖRF2 – 0,9 – 4,5 0,3

Sammantaget redovisade bolagen, kommunen och förbundet 58,6 mnkr efter finansiella poster. Efter hänsyn till interna poster var det sammanlagda resultatet endast 50,8 mnkr. Kommunkoncernens delar har ekonomiska mål, men det finns inga mål för kommunkoncernen som helhet.

Intäkter och kostnader

Procentuell utveckling 2017 2018 2019
Kommunkoncernen
Totala kostnader 4,0 5,3 2,2
Totala intäkter 3,7 3,3 4,4
 
Kommunen
Totala kostnader 4,0 5,6 2,0
Totala intäkter 4,0 3,3 4,3

Tvärtemot 2018 var ökningen av den samlade verksamhetens intäkter betydligt större än kostnadsökningen. Det var ett trendbrott från de föregående tre åren. Det var framför allt kommunens utveckling som förbättrade resultatet.

Verksamhetens intäkter

Det är stor skillnad på hur de olika delarna finansieras. För avgiftsfinansierad och affärsdrivande verksamhet är det avgifter eller verksamhetsintäkter som står för hela eller nästan hela finansieringen, medan de skattefinansierade verksamheterna finansieras framförallt av skatter och generella statsbidrag. För både kommunkoncernen och kommunen stod skatteintäkter inklusive generella statsbidrag för nästan hela intäktsökningen. Av kommunkoncernens hela intäktsökning på 62,7 mnkr avsåg 55,0 mnkr skatteintäkter inklusive generella statsbidrag. Verksamhetens intäkter ökade med 2,5 mnkr, trots att bidragen från Migrationsverket minskade med mer än 10 mnkr jämfört med 2018. Störst ökning av verksamhetens intäkter hade konsumtionsavgifter inom renhållning och vatten- och avloppsverksamheten. De ökade med 3,9 mnkr, delvis beroende på fler va-abonnenter och högre va-taxa. De ökade kostnaderna för renhållningen kompenserades med överskott från tidigare år.

Sjöbo Elnät ökade intäkterna med drygt 3,3 procent. Det berodde framför allt på en stor intäkt i form av anslutningsavgift från solcellsparken, intäkt från Vattenfall för utlånad personal och intäkter i samband med samförläggning av fiberrör. Sjöbohems intäkter ökade med 3,1 procent.

Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader för kommunkoncernen ökade med 2,6 procent för koncernen, vilket var betydligt lägre än förra årets ökning om 5,2 procent. Det var framför allt kommunen som stod för den lägre ökningstakten. Motsvarande tal för kommunen var 1,9 procent.

Den största kostnadsökningen hade skattefinansierad verksamhet följd av avgiftsfinansierad verksamhet. I den affärsdrivande verksamheten ökade kostnaderna marginellt.

Koncernens ökning med 2,6 procent motsvarade ökade kostnader med 62,5 mnkr. Löner till anställda ökade med drygt 13,8 mnkr eller 2,7 procent. Det var betydligt lägre än 2018 (3,6 procent) och 2017 (6,2 procent). Minskande statsbidrag från Migrationsverket och minskat behov av integrationsverksamhet påverkade.

Oroande är att procentuellt ökade försörjningsstödet mest (9,9 procent). Nivån var stabilt hög hela året. Även 2018 ökade försörjningsstödet mycket (14,2 procent). Även kommunens kostnader för gymnasieelever i andra kommuner och fristående gymnasier ökade mycket (6,1 procent), bland annat beroende på att det totala antalet elever i gymnasieskolan ökade med 4,7 procent.

Procentuellt ökade även elkostnader mycket (9,7 procent). Kostnadsökningen fanns nästan uteslutande hos Sjöbo Elnät.

Mindre, men ändå väsentliga kostnadsökningar, rörde ersättningen till fristående förskolor och grundskolor samt ersättningar till andra kommuner. Ökningen var 4,0 procent, vilket motsvarade 4,6 mnkr. Det finns för närvarande flera rättsprocesser kring storleken på tilläggsbelopp till fristående verksamhet. Det föranledde kommunen att av försikthetsskäl boka upp en skuld på 3 mnkr för tvisten.

Det finns även en tvist med Lunds kommun om deras priser för gymnasial utbildning. Det är bland annat Lomma kommun som uppmärksammat att det finns kostnader som kan ifrågasättas i Lunds beräkningsmodell.

Både 2018 och 2019 köpte kommunen betydligt mindre individ- och familjeomsorgstjänster inklusive integration än tidigare. Köpen minskade med 20,6 procent 2018 och med ytterligare 25,9 procent (6,5 mnkr) 2019.

Affärsverksamheten hade något högre kostnader för entreprenad och köp av verksamhet. Till det kom högre kostnader för energi, vilket inkluderade Sjöbo Elnäts höjda regionnätsavgift.

Av- och nedskrivningar

Avskrivningarna ökade med 2,5 mnkr. Det var kommunens höga investeringstakt som ökade avskrivningarna.

Avskrivningar
(mnkr)
2017 2018 2019
Kommunkoncernen 73,3 79,9 81,4
Kommunen 21,6 23,3 27,0
– varav skattefinansierad verksamhet 14,1 15,0 17,9
– varav avgiftsfinansierad verksamhet 7,5 8,3 9,1

Den höga investeringsnivån gjorde att de skattefinansierade verksamheternas avskrivningskostnader ökade. Eftersom investeringarna var väsentligt högre än avskrivningarna, kommer avskrivningarna att fortsätta öka. Den största ökningen hade teknisk skattefinansierad verksamhet, men även äldreomsorgen och kommunövergripande ökade sina avskrivningar. Äldreomsorgens avskrivningskostnader påverkades av övergången från leasing till köp av tjänstebilar, medan det främst var it-investeringar som ökade avskrivningarna i kommunövergripande verksamhet.

Både Sjöbohem och Sjöbo Elnät minskade sina avskrivningar och nedskrivningar. Sjöbohem gjorde nedskrivningar på samlingslokaler och bostäderna på Lilla Gränd i Blentarp. Nedskrivningarna var på 9,0 mnkr. År 2018 var nedskrivningarna 12 mnkr.

De senaste årens stora investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet med överföringsledningar och investeringar i Sjöbos respektive Svansjöns sommarbyar gör att avskrivningar fortsätter att öka i va-verksamheten. En del finansieras av anslutningsavgifter. Alla investeringar kan inte finansieras så, utan behöver finansieras via förbrukningsavgifter. Avskrivningskostnaderna ökade med 0,8 mnkr både 2018 och 2019.

Skatteintäkter

Procentuell förändring 2017 2018 2019
Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag 5,6 4,0 5,5

Skatteintäktsökningen om 5,5 procent inkluderar generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Skatteintäkterna ökade med 3,4 procent, medan statsbidrag och utjämningsbidrag ökade med 12,5 procent.

Skatteintäkter och generella statsbidrag är huvudintäkter för den skattefinansierade verksamheten. Ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag på 5,5 procent var betydligt bättre än den skattefinansierade verksamhetens ökade nettokostnader som uppgick till 3,0 procent. Förbättringen kom dock från ett läge med underskott i kommunen 2018.

Skatteunderlaget i riket ökade med 3,72 procent, medan Sjöbos ökning uppgick till 2,86 procent, det vill säga en lägre ökningstakt än rikets.

Efter minskningen inkomståret 2012 har trenden varit att medelskattekraften per invånare ökat snabbare i Sjöbo än i riket. Trenden bröts inkomståret 2016. Därefter har trenden varit att medelskattekraften ökar långsammare i Sjöbo än i riket. En medelskattekraft på 193 792 kr per invånare för inkomståret 2018 innebar att skattekraften ökade långsammare än i riket. Medelskattekraften hos en Sjöbobo var 87,6 procent av rikets. Det var en tillbakagång jämfört med 2017, då den var 87,8 procent. Medelskattekraften i Skåne var lägre än i riket, vilket gör att Sjöbo jämfört med Skåne hade medelskattekraften på 95,3 procent.

Inkomstutjämningen ökade med 8,4 mnkr (3,7 procent), vilket var en procentuellt högre ökning än skatteintäkterna 2019 (2,9 procent). Kommunen kompenseras när skattekraften hos kommunmedborgarna försämras i förhållande till genomsnittet i landet. Till det kommer att grundavdraget förändrats för pensionärer, vilket gav lägre skatteintäkter för kommunen som kompenseras via regleringsavgiften.

Regeringens satsning om 10 mnkr till kommuner och landsting, de så kallade välfärdsmiljarderna, medförde högre generella statsbidrag. Syftet var att ge långsiktiga planeringsförutsättningar, så att kommunerna skulle kunna fastanställa och utveckla välfärden. År 2018 fördelades 9,3 mnkr av välfärdsmiljarderna till Sjöbo. År 2019 var beloppet 11,2 mnkr.

Avgiften till LSS-utjämningen (LSS: lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) minskade med 4,2 mnkr till 5,5 mnkr. Det berodde främst på att antalet personer i gruppboenden ökade.

Intäkterna för fastighetsavgiften ökade med 0,3 mnkr till 41,1 mnkr enligt Sveriges Kommuner och Regioners prognos.

Finansnetto

Finansnetto

Den samlade verksamheten hade ett finansnetto på -0,7 mnkr, vilket var väsentligt bättre än både 2018 (-6,9 mnkr) och 2017 (-15,2 mnkr).

En stor del av det förbättrade finansnettot fanns i kommunen, framför allt i placeringar. Förra året gjordes en nedskrivning på 1,7 mnkr av det bokförda värdet för de finansiella placeringarna. År 2019 bokfördes istället en återställning av förra årets nedskrivning plus orealiserade vinster uppgående till 7,8 mnkr. Både 2018 (6,4 mnkr) och 2019 (2,6 mnkr) gjordes uttag från KPA:s överskottsfond för att täcka pensionskostnader. Det redovisades som finansiella intäkter. Till det kom att 2018 gjordes även uttag på 4,9 mnkr för att täcka indexeringskostnader för pensioner. De redovisades dock netto, det vill säga minskade pensionskostnaderna.

Affärsverksamhetens tillgångar finansieras till stor del med lån från kreditinstitut, sammanlagt 834 mnkr. Främst Sjöbohem är känsligt för ränteförändringar. För att hantera det har företaget lån med olika löptid och räntesäkringar. Om räntan går upp med 1 procent i genomsnitt innebär det 7,9 mnkr i ökade räntekostnader. Sjöbohems finansiella kostnad sjönk med 2,0 mnkr beroende på lägre räntor. Förbättringen för bolaget berodde till stor del på det extremt låga ränteläget. Riksbankens höjning av reporäntan i december påverkar långsiktigt Sjöbohems finansiella kostnader, men riskhanteringen gör att den inte får fullt genomslag på flera år.

Årets investeringar

Investeringarna i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 116,4 mnkr, vilket var en minskning mot 2018, då det brutto investerades för 157,2 mnkr. (Nettoinvesteringarna var 111,8 mnkr år 2019 och 119,4 mnkr år 2018.)

Årets bruttoinvesteringar
(mnkr)
2017 2018 2019
Kommunkoncernen 88,3 157,2 116,4
Kommunen 49,0 72,7 56,4
– varav skattefinansierad verksamhet 26,0 40,6 29,9
– varav avgiftsfinansierad verksamhet 23,0 32,1 26,5

Kommunen hade störst investeringar 2019. Bland de största projekten kan nämnas omlastningscentral (11,5 mnkr 2019) och utbyggnad av vatten och avlopp i Svansjö sommarby (7,7 mnkr). I skattefinansierad verksamhet består investeringarna av många mindre projekt. Sjöbohem investerade för 40 mnkr. Investeringarna avsåg både ombyggnad, stora renoveringar, energieffektiviseringsprojekt och markanläggningar. Sjöbo Elnät hade investeringar för cirka 22 mnkr, framför allt eftersom luftledning ersattes med nedgrävd kabel. Till det kom att bolaget bytte två större transformatorer. Investeringarna finansierades utan nya lån.

Den avgiftsfinansierade verksamheten investerade för 26,5 mnkr. Vatten- och avloppsverksamheten investerade för 15,0 mnkr och renhållningen för 11,5 mnkr. Netto var va-investeringarna 13,1 mnkr. Anslutningsavgifter och bidrag bidrog till att finansiera bruttoinvesteringarna för vatten och avlopp med 1,9 mnkr.

I budgeten fanns 24,5 mnkr i investeringsmedel för att säkra vattentillförseln till Äsperöd. Besked från Lantmäteriet om ledningsrätt inväntades innan entreprenaden påbörjades. Endast 0,3 mnkr användes 2019. Beräknad totalutgift är 27,0 mnkr. Av budgeterade avgiftsfinansierade verksamhetens nettoutgifter på 62,3 mnkr användes 40 procent. God ekonomisk styrning förutsätter att budgeterade investeringar genomförs enligt tidplan.

Den skattefinansierade verksamheten investerade för 28,3 mnkr, jämfört med budgeten på 32,1 mnkr. Bland de större nettoutgifterna fanns lekplats på Sjöbo Väst (2,3 mnkr) samt försköning av Lövestads marknadsplats (2,3 mnkr). Båda projektet hade underskott jämfört med budget. Till det kom investeringen i meröppet bibliotek i Sjöbo uppgående till 1,7 mnkr.

Andra stora projekt var inköp av fordon till Malenagymnasiet, där budgeten var 5,3 mnkr och drygt 5,0 mnkr användes. Den totala avvikelsen för skattefinansierad verksamhet var +3,8 mnkr.

Förutom tekniska nämnden (avgiftsfinansierad verksamhet) hade även vård- och omsorgsnämnden lite större avvikelser jämfört med budget. Avvikelsen på 2,3 mnkr fanns framför allt i äldreomsorgen, där bland annat inköp av trygghetslarm inte genomfördes i avvaktan på en kommungemensam upphandling.

Självfinansieringsgrad procent 2017 2018 2019
Kommunkoncernen 186 86 115
Kommunen 194 53 94

Om självfinansieringsgraden understiger 100 procent finansieras inte investeringar av överskott i den löpande verksamheten. Kommunens mål är att över en fyraårsperiod ska investeringarna vara fullt ut finansierade av positiva resultat plus avskrivningar. Målet klarades 2019, mycket tack vare stora överskott 2016 och 2017.

Kommunkoncernen hade ett kassaflöde som gjorde att investeringarna självfinansierades. Kommunen hade dock något för låg resultatnivå för att fullt ut finansiera årets investeringar. Kommunens låga resultat 2018 medförde att självfinansieringsgraden understeg 100 procent också 2018. Dock behövdes ingen lånefinansiering något av åren.

Risk – kontroll

Soliditet

Soliditet procent 2017 2018 2019
Kommunkoncernen
Soliditet enligt balansräkning 33 33 35
Soliditet inklusive pensionsåtagande 33 32 34
 
Kommunen
Soliditet enligt balansräkning 62 58 59
Soliditet inklusive pensionsåtagande 62 58 59

Soliditeten är ett sätt att mäta det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med ackumulerade över- och underskott. Det årliga resultatet summeras i det egna kapitalet, som ställs i förhållande till tillgångarna för att man ska få fram soliditeten. Ju högre soliditet, desto mindre del av tillgångarna är lånefinansierade och desto starkare långsiktigt handlingsutrymme finns.

Soliditeten skilde sig markant mellan kommunen och kommunkoncernen.

Den affärsdrivande verksamheten är till stor del lånefinansierad. Det skilde mycket mellan bolagen. Sjöbohem hade en soliditet på drygt 11 procent, medan Sjöbo Elnäts soliditet var 58 procent. En stor del av Sjöbohems tillgångar är lånefinansierade. Det långsiktiga målet för Sjöbohem är 15 procent och att soliditeten årligen ska öka med 0,5 procent. År 2019 var ökningen 1,1 procent.

Jämfört med andra kommuner har Sjöbo en god soliditet. Den var 59 procent, vilket var en ökning med en procentenhet från 2018. Flera år av goda resultat för kommunen har gjort att soliditeten varit hög. De senaste åren har det dock varit svårt att upprätthålla den. Visserligen kom nedgången från en hög nivå, men trenden har varit vikande. År 2019 fortsatte inte den nedåtgående trenden. Det var framför allt det stora positiva resultatet som bidrog till den högre soliditeten.

När soliditeten är hög (som i Sjöbos fall) är det svårt att upprätthålla eller öka soliditeten, eftersom det egna kapitalet procentuellt måste öka snabbare än tillgångarna.

År 2018 var genomsnittet för soliditeten inklusive pensionsåtagande 18 procent i kommunerna. Kommunen med högst soliditet i landet hade då en soliditet på 73 procent. Sjöbo hade Sveriges åttonde högsta soliditet. Dock bör betänkas att Sjöbo har sina verksamhetsfastigheter i Sjöbohem, som lånefinansierat en stor del av sina fastigheter. Hade verksamhetsfastigheterna varit i kommunens ägo hade kommunen behövt lånefinansiera en del, vilket hade påverkat soliditeten negativt. Soliditeten för kommunkoncernen var 2018 bland de 35 bästa i landet.

Skuldsättningsgrad

procent 2018 2019
Totalt – Varav
långfristig
Totalt – Varav
långfristig
Kommunkoncernen 67 53 65 51
Kommunen 42 11 41 11

Av den samlade verksamhetens tillgångar finansierades 65 procent med främmande kapital. Måttet benämns skuldsättningsgrad och är soliditetmåttets motsats. Främst de långfristiga skulderna genererar räntekostnader och den långfristiga skuldsättningen är fortfarande hög, 51 procent. Utvecklingen med positiva resultat och ingen nyupplåning medför dock att skuldsättningsgraden minskar, både totalt och den långfristiga.

En stor del av affärsverksamhetens, främst Sjöbohems, skuldsättningsgrad är långfristig. Som tidigare konstaterats är det i första hand Sjöbohem som lånefinansierat en stor del av sina tillgångar, främst i samband med köpet av kommunens verksamhetsfastigheter. Sjöbohem hanterar ränteriskerna genom att fördela lånen med olika förfallotider; 35 procent av lånen har förfallodatum mer än fem år framåt i tiden.

Även för kommunen har skuldsättningsgraden sjunkit. I kommunens fall har dock inte den långfristiga skuldsättningsgraden förändrats. Kommunens långfristiga skulder består till allra största delen av anslutningsavgifter som va-kollektivet betalat in genom åren. De upplöses i samma takt som investeringen. Till det kommer investeringsbidrag som också de upplöses i samma takt som investeringen. Kommunen har inga långfristiga räntebärande skulder.

Budgetföljsamhet

Budgetföljsamhet är ett mått på vilken finansiell kontroll kommunen har.

År 2019 var den totala budgetföljsamheten bra, både för de kommunala nämnderna, räddningstjänstförbundet och de kommunala bolagen. Avvikelsen mellan prognosen i delårsrapport 1 och det slutliga utfallet för kommunens driftkostnader motsvarar 0,7 procent av driftutfallet.

Kommunkoncernen

(mnkr) Prognos Utfall
Delårsrapport 1 Delårsrapport 2
Kommunstyrelse 1,1 1,9 2,3
Familjenämnd – 1,5 0,0 2,0
Vård- och omsorgsnämnd – 1,0 0,0 5,1
Teknisk nämnd 0,7 1,5 1,3
Samhällsbyggnadsnämnd 0,0 – 0,7 – 0,8
Valnämnd 0,1 0,2 0,2
Överförmyndarnämnd 0,0 0,0 0,2
Revision 0,0 0,0 – 0,1
Finansiering – 4,7 – 2,0 – 7,8
Summa drift kommunen – 5,3 0,9 2,4
 
AB Sjöbohem
0,0 0,0 1,9
Sjöbo Elnät – 0,1 0,2 – 1,3
Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund – 1,4 0,6 0,3
 
Kommunkoncernen totalt
11,1 12,8

Både kommunen, räddningstjänstförbundet och Sjöbohem avvek positivt gentemot budget 2019. Endast Sjöbo Elnät avvek negativt.

En god prognossäkerhet innebär att kommunen, räddningstjänstförbundet och bolagen har bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar under året. För att ha ordning i ekonomin med alla osäkerheter är det dock bättre att prognostisera försiktigt än att ta risker. Vid prognostiserat underskott förväntas nämnderna att vidta åtgärder, vilket i sin tur påverkar underskottet. Det kan vara en av anledningarna till att kommunens prognos förbättrades under året.

Åren 2014–2017 var det slutliga resultatet i kommunen bättre än i prognosen. Utvecklingen bröts 2018 men återkom 2019. Både 2015 och 2016 var avvikelserna mellan slutligt resultat och prognosen i delårsrapport 1 motsvarande 2,1 procent av driftkostnaderna. År 2017 var avvikelsen 1,4 procent, det vill säga något bättre men fortfarande var det en stor avvikelse. För 2018 var avvikelsen mellan delårsrapport 1 och slutligt utfall -0,9 procent. Det innebär att 2019 års avvikelse mellan delårsrapport 1 och det slutliga resultatet för driftkostnaderna uppgående till 0,7 procent var den lägsta hittills.

Kommunstyrelsen gick från ett överskott på 1,1 mnkr i delårsrapport 1 till ett överskott om 2,3 mnkr. Resultatet blev bättre än förväntat och berodde bland annat på att planerade inköp, uppfräschning av receptionen med mera försköts till 2020.

Motsatt utveckling hade finansieringen, där kommunen av försiktighet bokförde kostnader för löneskatt för tidigare års uttag från överskottsfonden som finns hos KPA. Det var nya rekommendationer från Skatteverket som förorsakade uppbokningen. Uppbokningen på 2,6 mnkr fanns inte med i delårsrapport 1. I övrigt följde utfallet till stor del prognosen i den första delårsrapporten.

Både familjenämnden och vård- och omsorgsnämnden prognostiserade underskott i delårsrapport 1, men fick väsentliga överskott vid årets slut. Familjenämnden prognostiserade -1,5 mnkr, men utfallet blev +2,0 mnkr. Familjenämnden arbetade hårt med att komma till rätta med underskottet. Störst avvikelse mellan prognos och utfall hade gymnasieverksamheten som blev 5,2 mnkr bättre än prognosen i delårsrapport 1. Dels var det realisationsvinster i samband med maskinbyte, dels var det betydligt fler elever under hösten, dels fanns en eftersläpning vid tillsättning av tjänster som förklarade den stora avvikelsen. Individ- och familjeomsorgens utfall blev ett underskott om 0,9 mnkr jämfört med prognosens underskott om 1,9 mnkr. Likaså förbättrades förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamhetens resultat med 1,0 mnkr jämfört med delårsrapport 1. Nämnden fick ett tillskott om 0,8 mnkr för att täcka underskott i skolenheterna. Tillskottet fanns inte med i delårsrapport 1. Kulturverksamhetens utfall blev 0,5 mnkr sämre än prognosen. Det var bland annat en effekt av att delar av ombyggnaden av biblioteket i Sjöbo till meröppet belastade driften och att Florabiografens intäkter fortfarande var låga. I övrigt var det endast små skillnader mellan prognos 1 och utfallet. Jämfört med förra året förbättrades träffsäkerheten i familjenämndens prognoser. Familjenämnden hade mindre överskott i vuxen-, arbetsmarknads- och integrationsverksamheten (0,2 mnkr) samt fritidsverksamheten (0,3 mnkr).

Vård- och omsorgsnämnden prognostiserade ett underskott om 1,0 mnkr, men resultatet blev ett överskott om 5,1 mnkr. Det var framför allt äldreomsorgen som hade kraftigt bättre resultat än prognosen. Eftersom nämnden förra året hade underskott på 5,9 mnkr låg stort fokus hela 2019 på ekonomin. Bland annat arbetade alla verksamheter med bemanning och schema. Effekterna visade sig i slutet av året. De flesta enheter hade lägre kostnader än beräknat i november och december. Dessutom förbättrade lägre volymer inom personlig assistans och bostadsanpassningar resultatet under hösten. Utfallet för verksamhet för personer med funktionsnedsättning blev ett underskott om 0,7 mnkr. Prognosen i delårsrapport 1 pekade på ett underskott om 1,0 mnkr. Kostenheten (kommunövergripande verksamhet) prognostiserade underskott om 0,3 mnkr, men det slutliga resultatet blev ett överskott om 0,1 mnkr. Bland annat vidtogs åtgärder för att minska matsvinn och effektivisera verksamheten.

Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserade ett nollresultat i april, men utfallet blev ett underskott om 0,8 mnkr. I delårsrapporten prognostiserades ett underskott för bygg- och planverksamheten på 0,2 mnkr, medan miljöverksamheten beräknades få motsvarande överskott. Medan miljöverksamheten fick ett överskott om 0,3 mnkr, blev resultatet för plan- och byggverksamheten ett underskott om 1,1 mnkr. Framför allt lägre intäkter än prognostiserat medverkade till att utfallet blev sämre.

I teknisk skattefinansierad verksamhet blev utfallet 0,6 mnkr bättre än prognosen i delårsrapport 1. Framför allt blev resultatet i exploateringen bättre med högre intäkter. Turism och fritid prognostiserade ett underskott om 0,5 mnkr, men resultatet blev ett underskott om 1,0 mnkr. Bland annat lägre intäkter än budget och engångskostnader under våren och sommaren skapade ett underskott.

Sjöbohem uppvisade mer positivt resultat än i delårsrapporterna. Avvikelsen motsvarade 1,1 procent av intäkterna. Bland annat medförde den milda vintersäsongen låga uppvärmningskostnader. Till det kom att intäkterna blev högre än prognostiserat, bland annat för att den egna personalen jobbade med investeringar, vilket skapade intäkter i form av eget aktiverat arbete.

Sjöbo Elnäts slutliga resultat blev 1,2 mnkr sämre än prognostiserat i delårsrapport 1. Avvikelsen motsvarade 1,9 procent av intäkterna. Störst avvikelser gentemot budget var nätförluster -0,5 mnkr, högre kostnad för inhyrd personal -0,7 mnkr och högre kostnader för avskrivningar och utrangeringar -0,6 mnkr.

Sydöstra Skånes räddningstjänstförbunds resultat blev +0,3 mnkr, vilket var 1,7 mnkr bättre än prognosen i delårsrapport 1. Överskottet uppstod eftersom pensionskostnaderna blev lägre än budget och drygt 2 mnkr bättre än vad som prognostiserades i delårsrapport 1.