Förvaltningsberättelse

Förväntad utveckling

Precis som alla andra kommuner behöver Sjöbo fundera på hur välfärden ska finansieras framöver. Den kommunala konsumtionen ökar snabbt, eftersom befolkningen växer och kraven ökar. De närmaste åren fortsätter antalet barn och äldre att öka, vilket kräver utbyggd barnomsorg, skola och äldreomsorg. Alla de här verksamheterna är kostsamma. Utmaningen är att antalet invånare i arbetsför ålder inte ökar lika mycket. Kommunens skatteintäkter hänger inte med efterfrågan på och kostnaderna för kommunal service.

Ett annat skäl till att kostnaderna ökar är bristen på personal. Fler invånare innebär till exempel att det behövs fler lärare och socialsekreterare. Kommunerna har svårt att rekrytera utbildad personal och bristen på arbetskraft pressar upp lönerna.

Kommunerna står inför stora utmaningar som ställer krav på intern styrning, ökat fokus på effektivisering och på samverkan med regionen och andra kommuner. Digitalisering är en viktig möjlighet för att kunna effektivisera verksamheten, öka tillgängligheten och samtidigt öka servicen.

Signalerna blir nu allt tydligare om att konjunkturen mattas av, med vikande sysselsättning som följd. Den höga ökningen av skatteintäkter som kommunen vant sig vid kommer inte att bestå; det är ett resultat av den ökande arbetslösheten. Samtidigt ställer befolkningsförändringarna höga krav på kommunens finansiering kommande år.

Den ekonomiska situationen i ett flerårsperspektiv är alltid osäker. Det är många faktorer som påverkar skatteintäkter, statsbidrag och kostnadsutveckling. Det kan gälla den globala konjunkturutvecklingen, som i sin tur påverkar den svenska konjunkturen och därmed den ekonomiska utvecklingen för kommunen.

Kommunfullmäktiges budgetbeslut för perioden 2020–2022 innebär att det budgeterade resultatet ökar från 1 procent av skatter och generella statsbidrag till 1,4 procent. Det är en ökning av resultatnivån med knappt 5 mnkr, till totalt 15,0 mnkr. Beslutet togs för att öka marginalerna i kommunens ekonomi och för att kunna finansiera investeringar. Bedömningen är att investeringsbehovet är stort flera år framöver, både i den skattefinansierade och den avgiftsfinansierade verksamheten. När det planerade bygget på kvarteret Bränneriet kommer igång, tillkommer investeringar i verksamhetslokaler och utbyggd va-infrastruktur. Med en växande befolkning kan den finnas anledning att höja resultatmålet ytterligare för att klara investeringsnivån. Hanteringen av investeringsnivån för vatten och avlopp är en utmaning, eftersom verksamheten klarar av att finansiera omkring 70 procent av investeringarna 2020 med egna medel. Om va-investeringarna även kommande år håller samma höga investeringsvolym urholkas kommunens likviditet. På sikt kommer kommunen då att behöva låna. Dessutom medför investeringsnivån att taxan måste höjas.

Preliminära beräkningar för 2021 visar att skatteintäkterna och utjämningen inte ökar i samma takt som kostnaderna. Beräkningen är än så länge osäker. I flerårsplanen finns inte några tillskott till verksamheterna utöver resurser för att hantera befolkningsförändringar och pris- och löneökningar. Den prognostiserade befolkningsförändringen ökar kostnaderna 2020 med 8 mnkr enligt resursfördelningsmodellen. Framöver beräknas kostnaderna öka med 8 mnkr 2021 och 10 mnkr 2022.

Underskottet i ekonomin ökar successivt åren 2022 och 2023. Enligt flerårsplanen blir underskottet 8 mnkr 2022. Enligt nya skatteprognoser ökar underskottet ytterligare. De nya bedömningarna finns inte med i den beslutade budgeten.

Det krävs effektiviseringar för att utvecklingen ska brytas. Sammantaget innebär utvecklingen av kostnaderna och skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag att kommunen själv måste skapa det reformutrymme som behövs.