Förvaltningsberättelse

Balanskravsresultat

Det finns tre delar i lagstiftningen kring kommunens ekonomi. För det första ställs det krav på mål för god ekonomisk hushållning, vilket redovisas i avsnittet God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning. För det andra finns det lagregler kring balanskrav, som ställer krav på att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott inom tre år.

Den tredje delen är möjligheten att ha en resultatutjämningsreserv. En sådan gör att det på ett genomtänkt sätt går att reservera en del av överskottet i goda tider för att kunna täcka upp om och när skatteintäkterna minskar i en lågkonjunktur.

Kommunen uppfyllde inte det lagstadgade balanskravet 2018, eftersom balanskravsresultatet då blev –1,7 mnkr. Underskottet ska kommunen enligt lag återställa inom tre år. Balanskravsresultatet 2019 om +17,4 mnkr innebär att 2018 års underskott är helt återställt. Det finns inga andra balanskravsunderskott att återställa.

Årets resultat var 27,0 mnkr. Reavinster ska inte räknas med vid avstämning av balanskravet. En del fordon vid Malenagymnasiet byttes ut och såldes, vilket gav realisationsvinster på 0,9 mnkr. Till det kom försäljning av mark till Sjöbohem, som gav en realisationsvinst på 0,8 mnkr. Förra året bokfördes orealiserade förluster i värdepapper. År 2019 ökade värdet och de orealiserade förlusterna återfördes, det vill säga togs bort i bokföringen. Återföringen ska tas bort i en balanskravsutredning. Därför justeras resultatet med 1,7 mnkr. Till det kom att värdet på kommunens placeringar ökade så pass mycket att 6,2 mnkr bokfördes i orealiserade vinster. Även orealiserade vinster tas bort i balanskravsutredningen. Det är först när de realiseras som de påverkar balanskravet. Årets resultat efter balanskravsjusteringar var 17,4 mnkr.

Med lagen som grund har kommunen riktlinjer för resultatutjämningsreserven, vilka både begränsar hur stort årligt belopp som reservationen får omfatta och hur stor den totala resultatutjämningsreserven får vara. Reglerna begränsar storleken till 9 procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning, vilket motsvarar 95,7 mnkr. Vidare anger reglerna att en reservering får göras till resultatutjämningsreserven med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller balanskravsresultatet som överstiger en procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning.

En procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning motsvarade 10,6 mnkr 2019. Med ett resultat efter balanskravsjusteringar på 17,4 medger regeln att 6,8 mnkr kan reserveras ytterligare, vilket också ryms i begränsningen av den totala storleken. Det innebär att möjlighet finns att öka resultatutjämningsreserven till 84,2 mnkr (7,9 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning).