Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver i sin senaste ekonomirapport att kommunsektorn 2024 beräknas gå mot det ekonomiskt svagaste resultatet under 2000 -talet, ett underskott på sammanlagt – 8 miljarder kronor. Efter två år med hög inflation och mycket höga kostnader börjar dock ekonomin ljusna något i kommunsektorn från och med 2025. Dock varierar kommunernas resultatnivåer kraftigt och ett antal kommuner har fortsatt stora ekonomiska utmaningar.

De snabba demografiska förändringarna med en ökad andel äldre och en minskad andel barn och unga, ställer krav på förändringsarbetet hos kommunerna. Det handlar inte bara om att omfördela verksamheternas resurser, utan också om att möta stora utmaningar vad gäller kompetensförsörjningen.

Årets resultat och ekonomiska ställning

Vansbro är en av de kommuner som har ekonomiska utmaningar och har de senaste åren redovisat underskott. 2024 var underskottet 42 mkr, främst beroende på högre kostnader än budgeterat. Skatteintäkterna understeg samtidigt budget, vilket bidrar till att öka underskottet. Även 2022 och 2023 redovisade kommunen underskott, trots överskott i skatteintäkterna dessa år. Åren 2020 och 2021 redovisade kommunen överskott.

De senaste fem åren har inneburit ett samlat underskott på 4 mkr för kommunen. Samma period har kommunstyrelsens driftverksamheter lämnat ett samlat underskott på 122,5 mkr mot budget.

De största underskotten mot budget återfinns i individ- och familjeomsorgen samt äldreomsorgen. Individ- och familjeomsorgen hade höga kostnader för placeringar och inhyrd personal. Sektorn social omsorg arbetade med åtgärder för att nå en ekonomi i balans och fortsätter med det. Samtidigt måste hela kommunen samverka för att tidigt fånga upp barn och unga som behöver hjälp. Äldreomsorgens underskott förklaras av höga personalkostnader.

För att klara framtida drift och investeringar krävs att sektorerna håller budget och att kommunen kan redovisa överskott. Att låna till investeringar skulle årligen belasta kommunen med ränta, vilket skulle höja driftkostnaden samtidigt som andra satsningar får stå tillbaka.

Kommunens nettokostnader ökade med 8,9 procent samtidigt som skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag ökade med 4,4 procent. Förra året ökade nettokostnaderna med 8,3 procent och intäkterna med 6,1 procent.

Nettokostnaderna visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Utvecklingen diskuteras mer i avsnittet God ekonomisk hushållning.

Inför året hade kommunen på grund av tidigare års överskott 3,7 mkr samlade i en resultatutjämningsreserv (RUR) som kan användas för att jämna ut resultatet mellan åren. Det görs enligt principen om god ekonomisk hushållning och för att varje generation ska bära kostnaderna för den kommunala service den förbrukar. Det innebär att 3,7 mkr av 2024 års underskott kan täckas av RUR. Vansbro Stadsnäts negativa resultat får också räknas av, men resterade del, 34,9 mkr, behöver återställas i enlighet med principerna om god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunen behöver ta fram en åtgärdsplan för att återställa underskottet inom tre år.

Risker

I arbetet med att identifiera tidiga avvikelser 2025 ser sektorerna en risk för underskott mot 2025 års budget. Mot bakgrund av återställningskravet fortsätter sektorerna nu ett intensivt arbete med fokus på en ekonomi i balans, både för att minska risken för ytterligare underskott 2025 och för att påbörja återställningen. Ett underskott även 2025 skulle innebära att återställningen behöver ske på kortare tid.

I den strategiska planen för 2025–2027 har kommunen tagit fram en investeringsplan för perioden 2024–2029 som omfattar investeringar för 444,9 mkr. Det finns en risk med att genomföra alla planerade investeringar med nuvarande ekonomiska läge, både utifrån kommande avskrivningar och driftkostnader, men också utifrån en ökad belåning. Å andra sidan finns det en risk med att inte investera, både utifrån perspektivet att vara en attraktiv kommun, och för att planen innehåller nödvändiga underhållsåtgärder på fastigheter och infrastruktur.

Kommunen äger två hängbroar, Saltviksbron och Grönalidsbron. De är försäkrade till 10 respektive 3 mkr, vilket inte motsvarar kostnaden för att bygga nya broar om de skadas. Det är dock inte möjligt att försäkra broarna till ett högre belopp. Om de behöver ersättas i framtiden får kommunen stå för kostnaden. Förvaltningen undersöker möjligheterna att även försäkra skyddsvallen och vilka eventuella effekter olika försäkringsval får i händelse av påverkan på vallen.

Inflationstakten har avtagit vilket medför att kostnaderna för värdesäkrade pensioner minskar framöver. Likaså minskar räntekostnaden vid nyupplåning. Risken för högre räntekostnader som påverkar kommunens utrymme att finansiera annan verksamhet väntas därmed minska.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Vansbro kommun

Befolkningen i Vansbro kommun ökade med 24 invånare, från 6 728 till 6 752.

Befolkningen i Dalarna minskade med cirka 700 invånare och ökade med 36 000 i riket.

År 2024 föddes 37 barn i kommunen och 50 invånare avled, vilket gjorde att födelsenettot var – 13. Födelsenettot har varit negativt de senaste tio åren.

Flyttnettot var positivt 2024 (inflyttade minus utflyttade). Både inflyttning och utflyttning ökade jämfört med tidigare år och flyttnettot ökade mellan åren. Både inrikes- och utrikesfödda bidrog till det positiva flyttnettot.

Befolkning – åldersfördelning

Diagrammet ovan visar befolkningens fördelning i olika åldersgrupper de tre senaste åren. 2024 ökade åldersgruppen 7–17 med 11 personer, 25–44 år ökade med 36 personer och gruppen över 80 år ökade med 42 personer. Övriga grupper minskade.

Försörjningskvoten uppgick till 93,6 procent, vilket är en ökning från fjolårets 92,4 procent. Det innebär att för varje person i de mest yrkesverksamma åldrarna 20–64 år fanns det för Vansbros del 0,936 personer som var yngre eller äldre än detta. Ju högre talet är, desto tyngre är försörjningsbördan för invånarna i åldersgruppen 20–64 år då färre yrkesverksamma ska försörja fler icke yrkesverksamma. För Vansbros del var 2024 års kvot en liten försämring och kommunen har en sämre försörjningskvot än riket.

Andelen ålderspensionärer i kommunen var 27,7 procent, vilket var en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år.