God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Mål och måluppfyllelse

För utvecklingsområden gör kommunen en helhetsbedömning utifrån de underliggande resultaten. För indikatorer inom utvecklingsområden gäller att målet är:

uppnått till 100 %

delvis uppnått, till 80–99 %

inte uppnått, resultatet är under 80 %

Kommunen nådde årets mål för området Samhällsutveckling och nådde delvis målen för områdena Social hållbarhet och Medarbetare. Målet för området Ekonomi nåddes inte.

Måluppfyllelsen är bedömd för 2024, där målet antingen är en nivå som ska uppnås eller en förbättring sedan tidigare år. Inom Social hållbarhet har några av nyckeltalen nya datakällor vilket gör att kommunen inte bedömt måluppfyllelsen.

Målen följer mandatperioden och målen förväntas vara uppfyllda till 2027. Kommunen gör ingen prognos för måluppfyllelsen 2027.

Social hållbarhet

Inom Social hållbarhet uppnåddes målet delvis 2024. Vansbro kommun ska vara ett jämställt och jämlikt samhälle där förutsättningarna finns för ett gott liv. Alla människors lika rätt och värde ska stå i centrum. Medborgardialogen ska öka för att skapa delaktighet i samhällsutvecklingen så att människor känner tillit och förtroende till kommunen som organisation och dess verksamheter. Området har en indikator där jämförbar statistik saknas och kommunen bedömer därför inte måluppfyllelsen för den indikatorn.

Införda brukarråd i omsorgsverksamheterna

Brukarråd är sedan våren 2024 införda i alla verksamheter. Gruppen leds av sektorchefen.

Invånare 16–84 år med gott psykiskt välbefinnande, andel (%)

Målet för indikatorn (som avser 2022) uppnåddes med en förbättring sedan tidigare år. Vansbro uppnådde riksnivån 2024.

Antal enskilda möten och samverkansgrupper (anhörigstöd och civilsamhället)

Målet för indikatorn bedöms vara uppnått.

Inom anhörigstöd genomför kommunen många olika aktiviteter för att stärka anhöriga och minska ofrivillig ensamhet. Aktiviteterna sker som enskilda möten, med familjer och i samverkansgrupper.

I september gjordes ett stort arbete med att arrangera flera aktiviteter som var öppna för allmänheten, för att uppmärksamma psykisk hälsa.

Delaktighetsrådet startades 2023 och har fortsatt med fyra möten enligt plan 2024, vilket var fler möten än 2023.

Beräknat meritvärde åk 9

Meritvärdet för årskurs 9 ökade markant. Det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott eller en enstaka förbättring 2024.

Behörighet till gymnasiet, hemkommun

De elever som slutade grundskolan 2024 har under hela sin skolgång visat goda resultat, vilket är den främsta orsaken till det förbättrade resultatet.

Andel elever med examen från gymnasiet inom 3 år, exklusive IM

Andelen elever med examen från gymnasieskolan inom 3 år var 88 procent, vilket var en ökning jämfört med tidigare. En orsak är att skolan satsat särskilt på lärmiljö och det kompensatoriska uppdraget. Orsaker till att elever inte uppnår fullständig gymnasieexamen är hög frånvaro, elevernas olika grundförutsättningar och att elever avböjt erbjudande om omläsning/prövning av kurser.

Andel behöriga lärare (grundskola och gymnasiet)

Skolor och rektorer har jobbat hårt med att rekrytera behörig personal, bland annat genom samverkan.

Det finns dock i dagsläget ingen övergripande statistik, utan den statistik som finns skiljer på legitimerade och behöriga lärare. Legitimerad betyder att läraren har lärarutbildning, medan behörig betyder att läraren är utbildad i de ämnen hen undervisar i och för den åldersgrupp/de årskurser hen undervisar.

Nyckeltalet visar andelen med både lärarlegitimation och behörighet.

Upplevd trygghet hos barn i skolan (F–9)

För att mäta barnens upplevda trygghet i förskoleklass till årskurs 9 använder kommunen Skolinspektionens enkät som görs vartannat år, och där det senaste resultatet är från 2023, 75 procent. Enkäten pågår just nu för 2025.

Tidigare har mätningen gjorts manuellt, men från och med 2024 utgår statistiken från Skolinspektionens enkät. Det gör att siffrorna inte är jämförbara mellan åren och kommunen bedömer därför inte måluppfyllelsen för 2024.

Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde

Det ökade antalet personer som hemtjänsttagare träffar beror på att några brukare har flera olika insatser per dag och därför träffar fler personer, vilket drar upp medelvärdet.

Genomförda Träffpunkter för äldre (social samvaro)

Då trygghetsbostäderna inte är färdigbyggda har kommunen startat träffpunkter i andra lokaler och målet bedöms som uppnått. Anhörigstödet ansvarar för dessa aktiviteter.

Solgärdet har nu anpassade lokaler och träffpunkter kommer att hållas även där.

Brukarbedömning daglig verksamhet LSS, Brukaren får den hjälp hen vill ha, andel (%)

Målet är på väg att uppnås.

Samhällsutveckling

Målet för Samhällsutveckling uppnåddes under året. Vansbro kommun ska vara en attraktiv och hållbar kommun med goda förutsättningar för att bo, leva, arbeta och driva företag. Det upplevda företagsklimatet är gott och Vansbro kommun placeras högt i Svenskt Näringslivs rankning över företagsklimatet. Kommunen behöver arbeta med att sänka brottsligheten ytterligare.

Tillgång till internetanslutning med minst hastighet 100 Mbit/s

Andelen hushåll som har tillgång till hastighetsbredband ökade under året och nådde målet.

Låg brottslighet (anmälda våldsbrott, antal per 100 000 invånare)

Antalet anmälda våldsbrott 2024 var något högre än de senaste åren, men näst lägst i riket. I faktiska tal handlar det om 35 anmälda brott, vilket motsvarar 519 våldsbrott per 100 000 invånare, något som visar att enstaka anmälda brott får stort statistiskt genomslag i en liten kommun.

Av statistiken framgår att medelålders män är överrepresenterade både som målsägande och misstänkta, liksom att brotten huvudsakligen begås på fredagar och lördagar.

I slutet av året genomförde polisen en kampanj med bland annat dörrknackning, med fokus på våld i nära relationer. Enligt polisen ledde det till att ett antal brott anmäldes, men brottstypen är trots detta ovanlig. Möjligen kan kampanjen få effekt i statistiken för 2025. Sett över en längre tid finns i kommunen en nedåtgående trend, något som bekräftas av polisen. Kommunpolisen uppger också att antalet anmälda brott inom denna kategori inte är uppseendeväckande. Däremot nådde kommunen inte årets mål.

Kommunen har under året tagit fram en lägesbild att utgå ifrån för att göra en handlingsplan för det brottsförebyggande arbetet.

Bra näringslivsklimat – sammanfattande omdöme

Vansbro kommun har gjort en långsiktigt positiv resa när det gäller företagsklimatet: från plats 274 år 2005 till plats 38 år 2023. De senaste åren har dock kommunen tappat i placeringar efter toppåret 2022 då Vansbro var på plats 19 i hela riket. Att det varierar något mellan åren är naturligt då många kommuner ligger väldigt nära varandra och små förändringar ibland resulterat i tvära kast. Det är viktigt att arbeta med de olika delfrågorna som företagen tycker att kommunen bör bli bättre eller fokusera mer på.

Resultatet visar ändå att Vansbro är en av de bästa kommunerna i Sverige jämfört med kommuner som har liknande förutsättningar. Det är viktigt för kommunen att hela tiden utvecklas och bibehålla de goda resultaten. En anledning till de goda resultaten är att det är fler i förvaltningen än tidigare som ser sin roll och möjlighet att påverka näringslivsfrågorna.

Tillgång till kompetens

Kompetensförsörjningen är en viktig fråga för näringslivets och kommunens utveckling. För en liten kommun som Vansbro ställer det höga krav på förvaltningen, arbetsgivarna och lokalsamhället att utveckla den service och de tjänster som är viktig för att locka kompetens i konkurrens med andra delar av landet. Ansatsen är bred, med insatser för att lyfta skolresultaten, bygga bostäder, kollektivtrafik och fungerande infrastruktur, öka samarbetet mellan arbetslivet och skola, anordna hitflyttar– aktiviteter och förbättra stödet till dem som står utanför arbetsmarknaden.

Kommunen har i några år haft en anställd projektledare för att hålla samman alla processer och insatser inom kompetensförsörjning. På så sätt har kommunen kartlagt områden att arbeta vidare med. Tjänsten har bekostats genom ett extra statsstöd för näringslivsutveckling.

De senaste åren har resultatet varit långt ifrån målet för tillgång till kompetens. För 2024 visar kommunen ändå en förbättring i förhållande till målet.

Några skäl till det kan vara att arbetslösheten inte ökat trots lågkonjunktur. De som friställts har snabbt fått sysselsättning hos andra arbetsgivare som inte känt av lågkonjunkturen eller har haft pensionsavgångar. När konjunkturen vänder uppåt igen finns en risk att bristen på kompetens ökar. Kommunen behöver fortsätta arbeta med frågan eftersom den är avgörande för utvecklingen i framtiden.

Energiförbrukning i kommunens byggnader per kvadratmeter (kW/m2)

Det långsiktiga målet nåddes redan 2023 och förbrukningen har fortsatt minska. Resultatvärdet är graddagsjusterat.

Sektor Service arbetar med att långsiktigt sänka energikostnaderna i kommunens byggnader.

Antal bostäder som är möjliga att bygga inom detaljplanelagt område (inklusive flerbostadshus och villor)

Kommunen fortsätter prioritera bostadsbyggande genom att arbeta med detaljplaner som möjliggör byggnation av bostäder, men också med lämplig mark för företag. Kommunen uppvaktar aktivt privata aktörer som vill etablera sig och bygga bostäder, både hyresrätter och bostadsrätter, i Vansbro kommun. För 2024 har 50 ytterligare bostäder blivit möjliga att bygga eftersom detaljplanen för Bagaren och Skogvaktaren vunnit laga kraft. 2025 kan detaljplanen för Grönalid gå igenom och möjliggör då ytterligare 100 bostäder. 2026 väntas detaljplanen för Storbyn i Dala– Järna vinna laga kraft, vilket skulle ge omkring 40 nya bostäder.

Långtidsarbetslöshet

Långtidsarbetslösheten fortsatte minska, om än långsamt. Flera branscher och enskilda företag har första halvåret 2024 sagt upp personal. Trots uppsägningarna har arbetslösheten inte ökat, vilket kan bero på att andra företag istället har vuxit och ersatt pensionsavgångar.

Den lokala arbetsmarknaden står fortfarande emot konjunkturnedgången vilket gör att de grupper som står en bit från arbetsmarknaden har haft möjlighet att få arbete. I takt med att Riksbanken successivt sänker styrräntan och konjunkturen väntas vända uppåt får gruppen långtidsarbetslösa en bättre arbetsmarknad att söka sig till, vilket kan göra att arbetslösheten för gruppen fortsätter minska.

Attraktiv arbetsgivare

Resultatet uppgick till index 77, samma som förra året. Resultaten varierar mellan sektorerna och kommunen ska analysera resultat och skillnader i arbetsmiljörapporten tillsammans med det övriga arbetsmiljöarbetet.

Medarbetarengagemang (HME)

Vansbro kommun genomför HME– enkäten (hållbart medarbetarengagemang) varje år i november.

Resultatet var ett index på 77, samma som föregående år. Sektorerna har lite olika resultat och skillnaderna analyseras i arbetsmiljörapporten tillsammans med det övriga arbetsmiljöarbetet.

Varje sektor ska arbeta med sitt resultat och ska även diskutera det på arbetsplatsträffarna. Några arbetsplatser har för få medarbetare för att få ett eget resultat, men kan ändå utifrån hela sektorns resultat diskutera hur arbetsmiljöarbetet fungerar på just den arbetsplatsen.

Enkäten består av nio frågor (påståenden) kring ledning, styrning och motivation. Svarsfrekvensen var 45,5 procent och har varit generellt låg genom åren.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron var fortsatt hög 2024, 10,2 procent för helåret, vilket var marginellt bättre än 2023. Sjukfrånvaron över 60 dagar ökade jämfört med 2022, vilket betyder att den kortare sjukfrånvaron i stället har minskat.

Sjukfrånvaron varierar mellan olika arbetsplatser och verksamheter vilket påverkar behovet av vikarier.

Arbetsmiljön har varit ansträngd i så gott som alla verksamheter och det har varit svårt att rekrytera tillräckligt många vikarier. Det leder i sig till en ökad risk för sjukfrånvaro och oro bland medarbetare för att vara underbemannade på arbetsplatsen.

Sjukfrånvaron på övergripande nivå varierade något mellan åldersgrupperna. I gruppen upp till 29 år minskade den med 0,8 procentenheter. Gruppen har haft en positiv trend med minskande sjukfrånvaro i flera år. I gruppen 30–49 år ökade sjukfrånvaron något, medan den minskade något i gruppen 50–67 år. Sjukfrånvaron var fortfarande högre bland kvinnor än bland män.

Antalet sjukfrånvarodagar per anställd ökade från 29,64 dagar 2023 till 31,17 dagar 2024.

Finansiella mål

För Finansiella mål uppnåddes inte målet under året. God ekonomisk hushållning är grunden för kommunens ekonomi och verksamhet och skapas genom att verksamheten bedrivs med tillräcklig kvalitet och kostnadseffektivitet. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och ett längre perspektiv.

Årets resultat av skatteintäkter och generella statsbidrag

Kommunen nådde inte resultatmålet. Med årets underskott på 42 mkr blev resultatet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningssystem –7,8 procent. Målet var 0,5 procent utifrån den antagna budgeten.

För hela planperioden är målet att kommunen ska ha ett överskott på 1 procent. Årets underskott gör periodens mål svårare att nå.

Kommunens soliditet inklusive pensionsåtaganden

Målet, en soliditet på 17 procent, uppnåddes inte, vilket beror på det negativa resultatet. Årets underskott gör det svårare att nå det långsiktiga målet.

Koncernens soliditet inklusive pensionsåtaganden

Koncernen nådde inte målet vilket beror på årets underskott.

Självfinansieringsgrad, skattefinansierade investeringar

Årets självfinansieringsgrad för de skattefinansierade investeringarna uppgick till –139 procent.

Självfinansieringsgraden räknas ut genom att årets egenfinansierade utrymme för investeringar divideras med årets investeringar. Årets egenfinansierade utrymme består av årets avskrivningar +/– årets resultat.

Det långsiktiga målet är en självfinansieringsgrad på 19 procent. Det innebär att kommunen kommer att finansiera 19 procent av investeringarna med egna medel, medan resten behöver finansieras med lån. För att närma sig målet kommer kommunen att behöva skjuta upp eller prioritera om investeringar.

Låneskuld per invånare (skattefinansierade investeringar)

Kommunens låneskuld per invånare ökade från 25 tkr per invånare 2023 till 30 tkr per invånare 2024. Med planerad investeringsvolym och budgeterade resultat får kommunens lån uppgå till högst 51 tkr per invånare vid utgången av 2025. Upplåning för intäktsfinansierade investeringar ingår inte i nyckeltalet.

Årets resultat

Diagrammet visar kommunens årliga resultat de senaste tio åren. De senaste fem årens samlade resultat uppgår till – 4 mkr och de senaste tio årens resultat till – 30 mkr.

Sektorernas samlade resultat

Kommunstyrelsens driftverksamhet omfattar bland annat ovanstående sektorer och det samlade resultatet var ett underskott på 52 mkr mot budget. Förra årets resultat för sektorerna var ett underskott på 37 mkr och året innan dess 33 mkr. Posterna med störst avvikelser var kostnaden för inhyrd personal och placeringskostnader inom social omsorg (individ- och familjeomsorgen), samt höga personalkostnader inom äldreomsorgen.

Sektor lärandes underskott mot budget beror dels på fler grundskoleplatser än det finns behov av. Underskottet beror också på att många gymnasieelever har sökt sig till gymnasieskolor i andra kommuner, varav flera till kostsamma program vilket genererar högre kostnader än budgeterat för interkommunal ersättning (IKE). De högre personalkostnaderna i grundskolan jämfört med 2023 beror delvis på att fler barn och elever behöver stöd för att nå målen, samt till viss del på psykisk ohälsa. Antalet barn i förskolan har också ökat, vilket lett till en utökning med en avdelning. Fler barn med särskilda behov har uppmärksammats, vilket kräver resurser som till viss del finansierades med statsbidrag under året. Små förskole- och skolenheter gör det svårt att skapa en effektiv bemanning.

Sektor äldreomsorg lämnade ett underskott mot budget som till största delen beror på ökade personalkostnader. En orsak är att personalen erbjuds högre tjänstgöringsgrad, vilket lett till mer arbetad tid än budgeterat. Hög sjukfrånvaro bidrar också till höga vikariekostnader. Under 2024 har åtta avdelningar flyttats inom särskilt boende och dagverksamhet. Sektorn fortsätter arbeta med åtgärder för att nå en budget i balans.

Sektor social omsorgs underskott förklaras framför allt av höga kostnader inom individ- och familjeomsorgen, främst för placeringar. Orosanmälningar görs sent i nya ärenden inom barn och unga, vilket gör att kommunens egna insatser inte räcker för att möta behoven. I och med samarbetet med elevhälsan är förhoppningen att kunna arbeta mer förebyggande och förhindra att barn och unga behöver placeras. Även funktionshinderomsorgen lämnade ett underskott mot budget vilket beror på en utebliven ersättning och ökade personalkostnader inom aktivitetscentrum.

Sektor samhälle redovisade ett underskott som till största delen beror på ökade kostnader för snöröjning, halkbekämpning, isrivning och bortforsling av snö. Underskottet hade varit större om inte de totala personalkostnaderna för sektorn varit lägre än budgeterat.

Underskottet för sektor service hör främst till kostverksamheten på grund av ökade livsmedelskostnader. Ett arbete pågår med att anpassa matsedlarna för att minska kostnaderna. Sektorn har arbetat med en effektiv inköpsplanering och bemanningsplanering och varit återhållsam vid inköp av förbrukningsvaror.

Kommunkansliets överskott mot budget förklaras till stor del av lägre personalkostnader på grund av att tjänster inte är tillsatta för bland annat arbete med översiktsplan, men också återhållsamhet utifrån beslutade besparingskrav.

Förutsättning för god ekonomisk hushållning

Kommunen ska enligt lagen ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat.

Verksamhetsaspekten handlar om kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om utvecklingsområden som visar vad verksamheterna ska prioritera för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat mål för hur sektorerna ska arbeta med utvecklingsområdena.

I budgeteringen använder kommunen de skatteprognoser som SKR tillhandahåller. De senaste årens överskott för finansieringen (som berott på ökade skatteintäkter och statsbidrag) kommer inte att bli lika höga kommande år. Det ekonomiska läget blir mer ansträngt, vilket innebär en risk för kommunens framtida drift.

Flerårsöversikt

Tabellen ovan visar först budgetavvikelsen för kommunens alla driftverksamheter. Bortsett från år 2020 har driftverksamheten överskridit budget varje år de senaste fem åren.

I tabellen syns också avvikelsen mot budget för finansieringen och årets resultat. Av tabellen framgår att även om driftverksamheten har gått med underskott, har goda år med högre skatteintäkter gjort att kommunen har kunnat visa ett lägre underskott, eller överskott. För 2024 har överskottet mot budget för finansieringen inte uppvägt underskottet i driftverksamheterna.

I början av 2025 har kommunen gjort ett arbete för att identifiera tidiga avvikelser i budget. Detta eftersom underlaget för budget nästkommande år tas fram i maj–juni året innan och förutsättningarna för verksamheterna kan förändras efter det. Slutsatsen är att driftverksamheterna befarar ett underskott på knappt 15 mkr för 2025. Sektorerna har därför tagit fram åtgärdsplaner för att bedriva sin verksamhet inom tilldelad budget. Arbetet följs upp av kommunstyrelsen och fullmäktige kan komma att ta politiska beslut inom ramen för dessa åtgärdsplaner.

Kommunen har en investeringsplan på 445 mkr för åren 2024 till och med 2029. Årets investeringar uppgick till 36,9 mkr, varav 15,9 mkr var för skattefinansierade verksamheter. Övriga delar avser intäktsfinansierade investeringar, som byggandet av en ambulansstation för regionen där den framtida hyran ska finansiera avskrivningar och driftkostnader, investeringar i stadsnätet där avgifter finansierar driften och den så kallade Gröna vägen där byggandet av snabbladdare för tung trafik finansierades av bidrag.

Kommunens utrymme för att finansiera investeringar blev negativt på grund av det negativa resultatet (avskrivningar +20,3 mkr och årets resultat – 42,3 mkr). Självfinansieringsgraden för året blev därför också negativ (– 139 procent).

De senaste fyra åren har självfinansieringsgraden sjunkit årligen och uppgår sammantaget till 27 procent. Då ingår flera år med höga skatteintäkter som förbättrat nyckeltalet. Målet för perioden fram till 2027 är att självfinansieringsgraden ska uppgå till 19 procent. För att klara målet kommer troligen investeringar att behöva skjutas upp eller prioriteras om.

Under året har kommunen ökat sin belåning från 170 mkr till 200 mkr.

Genomförda investeringar ökar även kommunens kostnader för räntor och avskrivningar, minskar utrymmet för andra satsningar i kommunens verksamhet och gör kommunens ekonomi känsligare för omvärldsfaktorer. Kommunen behöver därför se över investeringsvolymen.

Flera av investeringarna har fått startbesked men utreds fortfarande. Kommunen har därmed möjlighet att anpassa investeringsvolymen utifrån de framtida ekonomiska förutsättningarna.

Utifrån den samlade bilden är slutsatsen att kommunen för närvarande inte har en god ekonomisk hushållning. Driftverksamheten har gått med underskott mot budget i flera år, soliditeten minskar och utvecklingen av intäkter är svag. Kommunen har därför gjort åtgärder och planerar fler framöver. Återställningen kommer att påbörjas genom att arbeta med åtgärderna för att hålla budget kommande år. Den beslutade planen för 2025 – 2027 innebär att återställningen på 34 930 tkr är genomförd 2027.

Resultaträkning

¹ Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter.
² Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter.

Verksamhetens nettokostnader var 577,7 mkr, en ökning med 47,2 mkr från 2023.

Kostnaden för personal ökade med 32 mkr, från 358 mkr till 390 mkr. Pensionskostnaderna ökade från 30,5 mkr till 38,1 mkr. Sektorerna har också haft kostnader för inhyrd personal för 17,3 mkr. Personalkostnader beskrivs närmare i avsnittet Väsentliga personalförhållanden.

Skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter var 542,2 mkr, en ökning med 22,9 mkr jämfört med 2023. Skatteintäkterna stod för 332,9 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 209,3 mkr. Tillsammans stod dessa intäkter för 84 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera.

Verksamhetens nettokostnader måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna.

Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter var 107 procent, en ökning jämfört med 2023. När finansnettot inkluderas var nettokostnadsandelen 108 procent. Nettokostnaderna var alltså större än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 20,3 mkr.

Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för intjänade pensioner 2024 var 25,0 mkr inklusive löneskatt, en ökning med 2,0 mkr jämfört med 2023. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 12,2 mkr inklusive löneskatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 13,7 mkr inklusive löneskatt.

Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan den slutliga taxeringen och prognosen för föregående år.

Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var –6,8 mkr. Kommunens lån uppgick till 200 mkr. Räntekostnaderna på lån hos Kommuninvest var 5,6 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 3,7 mkr.

Balansräkning

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar samt finansiella anläggningstillgångar) ökade med 18,9 mkr till 485,2 mkr.

Omsättningstillgångar

Fordringarna minskade med 4,2 mkr till 55,7 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) minskade med 0,7 mkr till 38,8 mkr.

Likviditet

Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna och är ett mått på den omedelbara betalningsförmågan. Likviditeten var vid årsskiftet 6 procent, vilket motsvarade 21 dagars utbetalningar. Likviditeten var oförändrad jämfört med 2023.

Eget kapital

Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) minskade med 42,3 mkr till följd av årets resultat. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 177,6 mkr.

Eget kapital

Avsättningar

Avsättningar till pensionsförmåner uppgick till 58,7 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Årets intjänade pensionsförmåner redovisas som kostnad.

Långfristiga skulder

Kommunens långfristiga skulder uppgick vid årets slut till 248,9 mkr, varav 200 mkr är lån hos Kommuninvest och 48,9 mkr är förutbetalda intäkter för offentliga investeringsbidrag.

Investeringsbidrag skuldförs när de betalas in och intäktsförs sedan i takt med beräknad användningsperiod för investeringen.

Kortfristiga skulder

De kortfristiga skulderna minskade med 2,7 mkr till 94,6 mkr. I de kortfristiga skulderna ingår leverantörsskulder med 9,0 mkr. De upplupna personalkostnaderna var 28,1 mkr och skulden för den individuella delen för pensioner var 13,2 mkr, inklusive löneskatt.

Soliditet

Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten visar därmed hur stor del av tillgångarna som kommunen finansierat med eget kapital istället för med lån.

Soliditeten var vid årsskiftet 31 procent, en minskning med 8 procentenheter jämfört med 2023. Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten 9 procent.

Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser

Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 513,6 mkr, varav 127,1 mkr var pensionsförpliktelser som inte redovisas i balansräkningen, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna ökade med 1,7 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem uppgick till 136 mkr för bostadslån. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 240,5 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 6,2 mkr. Kommunens borgensåtagande för Brandkåren Norra Dalarna var 3,4 mkr. För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen ska behöva infria någon borgensförbindelse.

Känslighetsanalys

Kommunens känslighetsanalys visar hur olika tänkbara förändringar påverkar kommunens ekonomi. Tabellen visar vilken effekt de olika förändringarna får.