Finansiering

Sammanfattning

Avvikelsen mot budget blev ett överskott på 7,9 mkr. Överskottet härrör främst från en förbättrad skatteutjämningsprognos från SKR, större finansiella intäkter och lägre räntekostnader än budgeterat.

Vinst vid försäljning av fordon

Under året har kommunen bytt ut ett antal fordon och sålt de gamla, vilket gav en vinst på 0,1 mkr.

Pensionskostnader med mera som inte är fördelade på verksamheterna

Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader, fastighetsförsäkringar och fastighetsskatt fördelades schablonmässigt under året. Det innebär bland annat samma procentuella påslag för arbetsgivaravgifter, oavsett de anställdas ålder. Fördelningen gjordes via personalomkostnadspålägget vilket rekommenderas av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Personalomkostnadspålägget är avsett att täcka kostnader för intjänad pension under året, men täcker inte kostnaden för utbetalning av gamla pensioner. Kommunen budgeterar därför för en del av pensionskostnaderna under finansiering. Efter avstämning av kostnader för arbetsgivaravgifter och pensionskostnader blev resultatet ett underskott på 2,8 mkr mot budget.

Momskompensation för omsorgsboende

Kommunen fick momskompensation på 0,3 mkr för lokalhyror inom omsorgsboende.

Schablonersättning från Migrationsverket som ej fördelats till verksamheterna

Kommunen får schablonersättningar från Migrationsverket. Av dessa har 0,1 mkr inte fördelats ut till verksamheterna.

Kundförluster

Kommunens osäkra kundfordringar minskade med 0,2 mkr.

Löneökningar

Löneökningarna inklusive sociala avgifter blev 1,5 mkr lägre än budgeterat.

Avskrivningar, investeringsbidrag, kapitalkostnadsintäkt och investeringsbidragskostnad

Med avskrivningar menas en planmässig minskning av anläggningstillgångarnas värde som beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Avskrivningen av byggnader och anläggningar var 14,0 mkr och avskrivningen av maskiner och inventarier 6,2 mkr. Avskrivningarna för Vansbro Stadsnät budgeteras inte på central nivå, utan budgeteras hos Vansbro Stadsnät och ska finansieras av intäkter. Avskrivningarna blir därför större än budgeterat.

Statliga investeringsbidrag ska intäktsbokföras i takt med avskrivningarna för den investering bidraget gäller. Överskottet mot budget beror på upplösning av investeringsbidrag som hör till stadsnätet, vilket – på samma sätt som för avskrivningar – inte ingår i den centrala budgeten då Vansbro Stadsnät ska intäktsfinansieras.

Verksamheterna belastas med en kapitalkostnad som ska täcka avskrivningar inklusive ränta. Detta blir samtidigt en kapitalkostnadsintäkt inom finansiering. På motsvarande sätt får verksamheterna en intäkt för investeringsbidrag inklusive ränta, som blir en motsvarande kostnad inom finansiering.

Kapitalkostnadsintäkten från Vansbro Stadsnät ingår inte i budget och blir därför ett överskott mot budget. Kostnaden för investeringsbidrag som hör till Vansbro stadsnät ingår inte heller i budget och ger därför ett underskott på finansiering.

När alla kostnader och intäkter räknats ihop för kommunens avskrivningar och upplösning av investeringsbidrag gav det ett överskott på 0,2 mkr jämfört med budget.

Skatteintäkter

Skatteintäkterna bestäms av dels kommunens skattesats, dels invånarnas totala beskattningsbara inkomst. När kommunen beslutar om årets budget används den aktuella skatteunderlagsprognosen från SKR för skatteintäkter och utjämningsbidrag. Förändringar i konjunkturen påverkar dessa intäkter som då avviker från budget. År 2024 fick kommunen 2,5 mkr mindre i skatteintäkter än budgeterat.

I årets skatteintäkter ingår dessa delar:

Generella statsbidrag

Kommunen fick 7,0 mkr i generella statsbidrag. De generella bidragen var:

• bidrag till små kommuner 3,0 mkr
• bidrag till äldreomsorgen 3,5 mkr
• bidrag till EU-valet 0,2 mkr
• bidrag för inflationskompensation i skolan 0,3 mkr.

Budgeten för generella statsbidrag justerades upp under året med anledning av de nya generella statsbidrag som kommunen fått, och som är avsedda för viss verksamhet. När budgeten har justerats upp på finansieringen har berörda verksamheter fått en utökad budget till följd av statsbidraget.

Utjämningssystemet

Syftet med utjämningssystemet är att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, samt regleringsbidrag eller regleringsavgift. Totalt gav utjämningssystemet, inklusive LSS-utjämningen, 1,2 mkr mer än budgeterat.

Inkomstutjämning

I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Kommuner som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan kommuner som har en högre skattekraft än garantin får vara med och bidra till utjämningen till de andra kommunerna.

Kostnadsutjämning

Kostnadsutjämningen syftar till att jämna ut strukturella skillnader i behov och kostnader, exempelvis skillnader i andel barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet.

Strukturbidrag

Strukturbidraget syftar till att stärka kommuner och regioner som har en liten befolkning och/eller problem med arbetsmarknaden.

Regleringsbidrag och regleringsavgift

Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästa år. Om det uppstår en skillnad mellan den angivna nivån och den totala summa som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften, plus kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, reglerar staten detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare.

LSS-utjämning

Kostnader för stöd och service till vissa funktionsnedsatta personer enligt LSS utjämnas genom avgifter eller bidrag. Vansbro kommun fick 2024 ett sådant bidrag på 6,7 mkr.

Fastighetsavgift

Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, uppgick till 22,4 mkr vilket var 6,9 mkr mer än budgeterat.

Finansiella kostnader och intäkter

Finansnettot var 3,4 mkr bättre än budgeterat, främst på grund av högre ränteintäkter för bankmedel och lägre räntekostnader för lån jämfört med budget. De finansiella intäkterna bestod av ränteintäkter (1,4 mkr), utdelning (0,3 mkr) och borgensavgifter (0,9 mkr). De finansiella kostnaderna bestod av kostnadsräntor på lån (5,6 mkr) och en finansiell kostnad på pensionsavsättning (3,7 mkr).