Balanskravsresultat

Resultatutjämningsreserv

Kommunallagen ger kommuner och regioner möjlighet att bygga upp en resultatutjämningsreserv (RUR). Reserven gör det möjligt att avsätta en del av ett överskott i goda tider och använda denna buffert för att täcka underskott som uppstår andra år på grund av en svag utveckling av skatteunderlaget. Genom en sådan reserv kan kommunen justera eller utjämna resultatet mellan olika år. Syftet är att kunna möta konjunkturvariationer och därmed få jämnare ekonomiska förutsättningar för kommunens verksamheter. En risk med en resultatutjämningsreserv är att kommunen inte effektiviserar och anpassar sin verksamhet efter intäkterna då ett negativt resultat kan pareras av RUR:en. Ett sådant agerande leder dock till ökad skuldsättning och är inte förenligt med en god ekonomisk hushållning där varje generation ska bära sina egna kostnader.

Riksdagen har beslutat att fasa ut RUR under en tioårsperiod och istället införa möjligheten att avsätta pengar i en resultatreserv (RER). De nya reglerna gäller från och med 2024 och bokslutet 2023 var sista gången som det var möjligt att reservera medel till RUR. Disponering av medel från RUR kan göras till och med 2033.

Enligt kommunallagen beslutar kommunfullmäktige vilka regler som gäller i den enskilda kommunen och enligt Vansbro kommuns regelverk kan medel från resultatutjämningsreserven användas då kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. Kommunen får då maximalt använda det belopp som finns i resultatutjämningsreserven. Årets underskott från Vansbro Stadsnät räknas bort från kommunens resultat eftersom stadsnätet ska vara självfinansierat över tiden, vilket förklaras närmare i avsnittet Balanskravsresultat. Hela det kvarstående ingående värdet i RUR disponeras till 2024 års underskott.

Resultatutjämningsreserv

Balanskravsutredning

Balanskravsutredningen visar att kommunen vid årets början inte hade något ackumulerat underskott att återställa. För att fastställa kommunens balanskravsresultat utgår man från årets resultat efter balanskravsjusteringar, vilket var – 42,3 mkr. Efter förra året återstod 3,7 mkr av resultatutjämningsreserven som räknas bort. Därefter räknas även resultatet för Vansbro Stadsnät på – 3,6 mkr bort. Sammanlagt innebär det att ett kvarstående underskott på – 34,9 mkr ska återställas inom tre år.

På grund av rekommendationerna för redovisning av anslutningsavgifter kommer resultatet för Vansbro Stadsnät att variera över tid. Anslutningsavgifterna intäktsförs i sin helhet det år som anslutningen görs, medan kostnaderna sträcker sig över hela nyttjandeperioden. Det innebär att år med många anslutningar ger ett plusresultat, medan år med färre anslutningar kan ge ett minusresultat. För att det inte ska påverka kommunens budget, då stadsnätet inte ska skattefinansieras, följer kommunen upp resultatet för Vansbro Stadsnät över tid. För underskott i kommunen som härrör från stadsnätet kan det därför finnas synnerliga skäl att inte återställa resultatet. På motsvarande sätt kommer kommunen inte att använda plusresultat som kommer från Vansbro Stadsnät för att återställa underskott.

Reglerna för balanskravet utgår från att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin egen verksamhet, och i verksamhet som är kommunal men bedrivs i extern regi på uppdrag av kommunen. Tanken med balanskravet och reglerna för återställning av underskott bygger på att varje generation ska bära sina egna kostnader och samtidigt bedriva verksamhet på en nivå som ger förutsättningar för en balanserad och långsiktigt hållbar ekonomi.

Kommunallagen säger att om balanskravsresultatet är negativt ska det återställas inom de närmast följande tre åren och fullmäktige ska besluta om en åtgärdsplan för hur kommunen ska återställa underskottet. Merparten av underskottet för 2024 täcks inte av reserven och kommunen behöver ta fram en åtgärdsplan för att återställa underskottet inom tre år.