Förväntad utveckling

Under 2024 började inflationen falla mot inflationsmålet, vilket fick centralbanker att sänka räntorna. I tillväxtländerna är andelen länder med en inflation nära målet cirka 60 procent. Den globala tillväxten 2025 uppskattas bli 3,3 procent, för att sedan hålla sig kvar på 3,3 procent 2026.

Försvagad köpkraft och höga räntekostnader har bidragit till låg konsumtion och pessimism bland hushållen 2024. I takt med fallande räntor har hushållens optimism börjat återvända, även om ekonomin som helhet fortfarande är svag. Prognosmakarna räknar i genomsnitt med att BNP kommer att växa med omkring 2 procent 2025.

Eftersom Sverige är ett exportberoende land är utvecklingen beroende av hur det går för ekonomierna i omvärlden. Många varnar för en ovanligt stor osäkerhet när det gäller utsikterna, bland annat med hänvisning till konflikterna i Mellanöstern och tilltagande handelspolitiska spänningar.

Svensk BNP väntas växa 2025 och 2026 genom ökad konsumtion och investeringar, som en effekt av framför allt sjunkande räntekostnader. EU-kommissionens prognos för svensk BNP-tillväxt 2025 är 1,8 procent och för 2026 är den 2,6 procent. Det innebär att lågkonjunkturen väntas vända och att tiden med hög inflation och höga räntor är över.

Trots en allt stabilare ekonomisk situation i landet kvarstår Vansbros ekonomiska utmaningar. De är i grunden de samma som tidigare: En åldrande befolkning, där arbetskraften riskerar att minska, och en verksamhet och ett expansivt näringsliv med stora kompetensbehov i framtiden.

Perioden 2023–2027 är målet att överskottet ska uppgå till 1 procent, men 2024 års underskott innebär att det kommer att krävas åtgärder för att nå målet. Kommunen behöver återställa underskottet inom tre år. Det i sin tur innebär att kommunen behöver gå igenom verksamheternas uppdrag, se över arbetssätt och samtidigt arbeta intensivt med uppföljning och styrning.

I början av 2025 inledde kommunen ett arbete för att identifiera tidiga avvikelser och slutsatsen är att flera av sektorerna befarar ett underskott även 2025. Verksamheterna tar därför fram åtgärdsplaner för att kunna bedriva arbetet inom tilldelad budget och arbetet följs upp av kommunstyrelsen. Politiska beslut kan komma att tas inom ramen för åtgärdsplanerna.

Befolkningsutveckling

Befolkningen i kommunen ökade med 24 personer, från 6 728 till 6 752. Invånare i åldrarna 0–24 minskade med 5 personer, medan åldrarna 25–44 ökade med 36 personer och personer över 45 år minskade sammanlagt med 7 personer. På lång sikt väntas befolkningen i kommunen minska, framför allt andelen barn och unga och personer i arbetsför ålder, medan andelen äldre i kommunen kommer att öka.

Kompetensförsörjning och byggande

Lågkonjunkturen har medfört att företag och branscher fått en minskad efterfrågan på sina varor och/eller tjänster. Det har tvingat många företag att minska sin arbetsstyrka. Detaljhandel, byggverksamhet och industri är exempel på branscher där lågkonjunkturen har märkts tydligt.

Positivt är att arbetslösheten inte har ökat. Det kan finnas flera anledningar till det, bland annat Vansbro kommuns befolkningsstruktur, där det är fler som går i pension än som går ut skolan. Det innebär att ersättningsrekryteringar behöver göras även i lågkonjunktur. Andra skäl kan vara att bredden på näringslivet gör att vissa branscher och företag växer och nyanställer även i lågkonjunktur.

I grunden har kommunen ett näringsliv med företag som utvecklas i snabb takt och behöver fler anställda. Inte minst för att pensionsavgångarna under många år framåt kommer att vara fler än de ungdomar som går ut skolan. Det är därför av största vikt att hålla i arbetet med att skapa ett av Sveriges bästa företagsklimat. Företagen orkar, trots lågkonjunktur, tänka framåt och gör satsningar för att stå rustade när det vänder uppåt igen. Några exempel är Hulåns Snickeris utbyggnad, NIC:s utbyggnad, Elmabs företagsköp och investeringar i nya lokaler och maskiner, Sveden Träs fortsatta stora investeringar och Lykos expansion i lokaler och lagersystem.

Ett aktivt arbete med kompetensförsörjningen är viktig inför framtidens förväntade tillväxt av nya jobb och kommande pensionsavgångar. Det är en viktig fråga för kommunens arbetsgivare, men också en stor möjlighet, eftersom ett lyckat kompetensförsörjningsarbete kan skapa fler nya jobb som i sin tur ger förutsättningar för en positiv utveckling för kommunen.

Tillsammans med sex arbetsgivare har kommunen också kartlagt deras beräknade rekryteringsbehov de kommande fem åren. Kartläggningen pekar på ett behov av cirka 500 nya tjänster och cirka 160 tjänster som behöver tillsättas på grund av pensionsavgångar.

Bostäder och byggbar mark hänger samman med kompetensförsörjningen. Nya detaljplaner gör det möjligt att bygga bostäder i attraktiva lägen. Några detaljplaner är redan klara och andra håller på att tas fram. När räntor och materialpriser vänder neråt är kommunen förberedd. För att vara en attraktiv kommun krävs inte bara jobb och bostäder, utan även fritidssysselsättning, föreningsliv, bra skolor, bra allmänna kommunikationer och ett väl utbyggt bredband.

Precis som företagen jobbar kommunen med att effektivisera och samtidigt planera för stora investeringar som gör kommunen mer attraktiv i framtiden. Ett exempel är byggandet av de nya avdelningarna på det särskilda boendet Bäckaskog och det renoverade reningsverket i Vansbro, men också planeringen för att bygga nya skolor, renovera stationshuset och bygga aktivitetshall/sporthall. Förvaltningen arbetar enligt uppdrag från kommunstyrelsen med att bereda och utreda investeringarna. Utgifterna kan komma att ändras efter vad utredningarna kommer fram till. En förutsättning för att klara investeringarna och samtidigt minska kommunens riskexponering mot räntemarknaden är att kommunens verksamheter når en ekonomi i balans.