GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH EKONOMISK STÄLLNING

Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i all sin verksamhet. Enligt kommunallagen ska fullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

God ekonomisk hushållning bygger på både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. En grundläggande utgångspunkt är att varje generation ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar.

Ambitionerna för den finansiella utvecklingen och ställningen ska kommunen beskriva i form av mål. De bör formuleras utifrån kraven på god ekonomisk hushållning, samtidigt som de anpassas efter kommunens egna förhållanden och omständigheter.

Verksamhetsperspektivet handlar om kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. God ekonomisk hushållning innebär att resurserna används till rätt saker och så effektivt som möjligt. Därför anger kommunen mål och riktlinjer som har betydelse för en god ekonomisk hushållning ur båda perspektiven.

FINANSIELL ANALYS

Nedan redovisas kommunstyrelsens analys av det ekonomiska läget i bokslutet.

ÅRETS RESULTAT – KOMMUN

Kommunens resultat blev positivt med 45,7 mnkr, vilket var 40,2 mnkr högre än det budgeterade resultatet på 5,5 mnkr. Resultatet var 4,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket var över det finansiella målet på 1,6 procent.

De senaste fem åren har resultatet varierat mellan 42,0 och 73,5 mnkr, vilket innebär att resultatet har varit i genomsnitt 54 mnkr och uppgått till mellan 4,0 och 7,2 procent av skatteintäkter och statsbidrag.

Driftnämnderna redovisade underskott medan kommunstyrelsen redovisade överskott. Både skatteintäkter och generella statsbidrag blev högre än budgeterat. Resultatet förklaras av att skatteintäkterna blev högre än vad kommunen tidigare hade räknat med, vilket främst berodde på slutavräkningen för 2022 och den preliminära slutavräkningen för 2023, samt att kommunen gjorde en realisationsvinst på 23,9 mnkr.

Kommunens räntenivå, på grund av lån med fast ränta, gynnade också resultatet eftersom de finansiella kostnaderna fortfarande var relativt låga. Realisationsvinsterna på 23,9 mnkr avräknas i balanskravsutredningen.

ÅRETS RESULTAT – SAMMANSTÄLLDA RÄKENSKAPER

Årets resultat för den sammanställda redovisningen (redovisningen för hela kommunkoncernen) var ett överskott på 42,0 mnkr (113 mnkr 2022).

Hallsbergs Bostadsstiftelse (Hallbo) redovisade ett överskott på 6,3 mnkr och Hallsbergs Bostads AB (HBAB) ett överskott på 1,0 mnkr.

Sydnärkes Utbildningsförbund redovisade ett underskott på 19 mnkr. Utbildningsförbundet har brottats med ekonomiska utmaningar i flera år och många effektiviseringsåtgärder har vidtagits i syfte att få en ekonomi i balans. I underskottet 2023 bidrog den höga inflationen till ökade kostnader för pensioner, räntor och löner. Även de interkommunala kostnaderna ökade.

Nerikes Brandkår redovisade ett underskott på 4,7 mnkr. Den höga inflationstakten och de höjda räntorna fortsatte 2023. Till underskottet bidrog bland annat höga kostnader för personal, drivmedel och reservdelar. Även priserna för investeringar ökade. Utryckningskostnaderna ökade även de, på grund av årets höga vattenflöden och att andra kommuner behövde hjälp med skogsbränder.

Sydnärkes kommunalförbund redovisade ett nollresultat efter justering av resultatutjämningsfonden. Varje kommuns avfallshantering ska finansieras med kommunens egen taxa, vilken bestäms av respektive kommunfullmäktige. Kommunalförbundet redovisar skulderna som fordran på varje avfallskollektiv. Det innebär att kommunalförbundet inte redovisar något eget kapital. För Hallsbergs del redovisades ett underskott, vilket innebär att resultatutjämningsfonden minskade med 1,7 mnkr. Resultatutjämningsfonden uppgår efter årets slut till 2,4 mnkr.

ÅRETS RESULTAT

BUDGETFÖLJSAMHET I KOMMUNEN

Budgetföljsamhet mäter hur väl den ekonomiska styrningen fungerar mot givna förutsättningar i budgeten. En viktig förutsättning för en ekonomi i balans är god budgetföljsamhet i verksamheterna. För att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning är det också viktigt att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag samt nettokostnader visar periodvis stora svängningar.

Totalt uppgick nämndernas underskott till 34,0 mnkr. Kommunstyrelsen redovisade ett överskott där kvarvarande planeringsreserv stod för den största delen, medan alla driftnämnder redovisade underskott. Nämndernas avvikelse var 20,7 mnkr högre än föregående år. Budgetavvikelserna beskrivs närmare under “Verksamheter”.

Åren 2018–2021 ökade skatteintäkter och generella statsbidrag mer än nettokostnaderna. Under 2022 var ökningstakten i stället högre för nettokostnaderna. Under 2023 ökade skatteintäkterna återigen mer än nettokostnaderna.

Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 4,6 procent medan nettokostnaderna ökade med 2,5 procent. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade i genomsnitt med 5,0 procent per år under femårsperioden medan nettokostnaderna ökade 4,4 procent i snitt under samma period.

BUDGETFÖLJSAMHET

NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG

Kommunens verksamhet finansieras till största delen av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan löpande intäkter och kostnader. Det långsiktiga ekonomiska målet är att kommunens resultat ska utgöra 1,6 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag, sett över en treårsperiod.

Man kan också åskådliggöra balansen genom att ställa nettokostnaderna i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto. Måttet får då inte vara högre än 98 procent, om det ekonomiska målet ska vara uppfyllt.

Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, som också utgör kommunens finansiella mål, blev 4,0 procent 2023. Det innebär att målet uppfylldes med god marginal.

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SOM ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG

INTÄKTER

Skatteintäkter och generella statsbidrag är kommunens största inkomstkälla. Skatteintäkternas storlek beror på skattesatsen och skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Kommunens skattesats var 21,55 kronor per beskattningsbar hundralapp. Skatteintäkterna tillsammans med de generella statsbidragen blev totalt 25 mnkr högre än budgeterat.

Slutavräkningen för 2022 blev positiv med 4,2 mnkr. Den preliminära slutavräkningen för 2023 blev också positiv med 12,8 mnkr. Generella statsbidrag och utjämningsbidrag blev 7,6 mnkr högre än budgeterat, varav intäkten från inkomstutjämningsbidraget blev 3,6 mnkr lägre och kostnadsutjämningsbidraget 1,6 mnkr högre än budgeterat. Intäkten från regleringsbidraget blev 11,3 mnkr högre än budgeterat och den kommunala fastighetsavgiften blev 0,5 mnkr högre än budgeterat.

KOSTNADER

Bruttokostnaderna för den kommunala verksamheten uppgick till 1 347 mnkr. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och av bruttokostnaderna utgjorde personalkostnaderna 57 procent.

Nettokostnadsutvecklingen blev 4,1 procent (9,6 procent 2022), medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 4,6 procent (6,4 procent 2022). Skillnaden mellan intäktsökningen och kostnadsökningen är en avgörande faktor för kommunens möjlighet att skapa och behålla en stabil ekonomi med nödvändiga överskott för att kunna finansiera verksamhet och investeringar i framtiden.

RESULTATUTJÄMNINGSRESERV

Med kommunallagen som grund har fullmäktige antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserven. Regelverket ger kommunen möjlighet att reservera delar av överskott och spara för framtiden. Tidigare överskott kan användas för att jämna ut ekonomin under år med minskade intäkter och underskott efter balanskravsjusteringar. Kommunen får reservera högst ett belopp som motsvarar den del av årets resultat efter balanskravsutredning som överstiger en procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag.

I maj 2023 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen utifrån förslagen i betänkandet En god kommunal hushållning (SOU 2021:75). Riksdagen fattade beslut utifrån propositionen den 25 oktober 2023. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2024, det vill säga från och med räkenskapsåret 2024. De nya reglerna innebär att resultatutjämningsreserven, RUR, avvecklas och en resultatreserv införs. Reservering av medel till RUR kan göras sista gången i bokslutet 2023 och RUR kan disponeras till utgången av 2033.

För 2023 är den högsta möjliga reserveringen till RUR 10,5 mnkr. Till och med bokslutet 2022 innehöll resultatutjämningsreserven 60 mnkr. I bokslutet 2023 föreslås att kommunen avsätter ytterligare 3 mnkr, vilket innebär att resultatutjämningsreserven därefter innehåller 63 mnkr.

BORGENSÅTAGANDE

Kommunens borgensåtaganden är 865 mnkr.

I samband med bildandet av det gemensamma kommunala bolaget Vätternvatten AB, som ansvarar för dricksvattenförsörjning från Vättern, beslutade kommunfullmäktige att ingå borgen för bolagets låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp på 22 mnkr. Efter att Laxå utträdde ur samarbetet uppgår Hallsbergs borgensåtagande till 27,5 mnkr. Vätternvatten AB har tagit upp 65 mnkr i lån under året och låneskulden uppgår den 31 december till 135 mnkr. Hallsbergs andel i bolaget är 8,2 procent. Övriga delägare är kommunerna Örebro, Kumla och Lekeberg.

Kommunens borgensåtaganden bedöms ha relativt låg risk. Kommunens största borgensåtaganden gäller Hallsbergs Bostadsstiftelse. Uthyrningsgraden var 98,8 procent 2023, vilket var samma som föregående år.

Hallsbergs kommun ingick 1993 en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s alla nuvarande och framtida förpliktelser. Alla medlemskommuner ingick likalydande borgensförbindelser.

LÅNESKULD

Kommunens låneskuld uppgick den 31 december till 174 mnkr. Kommunen tog inga nya lån 2023, men löste lån på 20 mnkr. Kommunen gjorde även en omsättning av ett lån.

I budgeten och flerårsplanen 2024–2026 beräknas avskrivningar och årligt resultat uppgå till cirka 54 mnkr 2024, 69 mnkr 2025 och drygt 79 mnkr 2026. De skattefinansierade investeringarna exklusive investeringar för exploatering planeras uppgå till cirka 144 mnkr 2024, 152 mnkr 2025 och 143 mnkr 2026. År 2027 uppgår investeringsbudgeten till 277 mnkr. Utifrån dessa förutsättningar har kommunen ett beräknat behov av nyupplåning.

Lösen och upptagande av nya lån sker när behov uppstår. Under 2024 förfaller två lån med en sammanlagd låneskuld på 53 mnkr.

Kommunens likvida ställning försämrades under året eftersom investeringstakten ökade, vilket innebär att kommunen behöver ta nya lån för kommande investeringar 2024.

Låneskulden i den sammanställda redovisningen uppgick till 789 mnkr, vilket var en minskning med 202 mnkr sedan 2022.

Kommunens räntekostnader uppgick till 3,3 mnkr. Kostnaderna ökade med 1,6 mnkr trots att låneskulden minskade. Anledningen är högre räntenivå på lånen.

KAPITALSKULD

Fördelning mellan rörlig och fast ränta

Den 31 december var 75 procent av kommunens låneskuld bunden med fast ränta och 25 procent löpte med rörlig ränta. Skuldportföljens genomsnittliga kapitalbindning var 2,35 år och den genomsnittliga räntebindningen var 2,27 år. Den genomsnittliga räntan uppgick till 1,87 procent.

En relativt stor andel bundna räntor ger trygghet inför framtiden, eftersom räntekostnaderna då är kända, även om nackdelen naturligtvis är lite högre räntor. Det är viktigt att sprida kapitalbindningen så att inte alla lån omsätts samtidigt.

PENSIONSKOSTNADER OCH RÄNTEKOSTNADER

Ökade pensionskostnader påverkar framför allt likviditeten. Vid årsskiftet 2023–2024 uppgick kommunens bankmedel till 53 mnkr, 47 mnkr mindre än 2022. Cirka 135 av kommunens anställda kan gå i pension de närmaste tio åren. De flesta av dessa pensionsavgångar infaller dock under senare delen av tioårsperioden.

Riksbanken höjde styrräntan flera gånger 2023 och vid årsskiftet var den 4,0 procent. Sedan dess har reporäntan inte höjts och prognosen är att styrräntan sannolikt kan komma att sänkas under året. Nästa penningpolitiska besked väntas från Riksbanken den 27 mars 2024.

AVSÄTTNINGAR, NEDSKRIVNINGAR OCH SÄRSKILDA ÅTAGANDEN

Kommunen gjorde ingen ny avsättning till lakvattenrening men tog 472 tkr i anspråk. Den kvarvarande avsättningen på 9 mnkr beräknas gå till att åtgärda den underdimensionerade reningsanläggningen vid den nedlagda deponin i Vissberga.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Fastigheter, anläggningar och inventarier upptogs i bokslutet till ett värde av 1 323 mnkr (783 mnkr). Av dessa uppgår finansiell leasing till 451 mnkr. År 2023 var första året som kommunen redovisade hyresavtalen som finansiell leasing. Exklusive finansiell leasing uppgick värdet på kommunens fastigheter, anläggningar och inventarier till 816 mnkr.

Aktier och andelar i övriga bolag (Kommuninvest ekonomisk förening och Vätternvatten AB) uppgick till 7,6 mnkr. Det bokförda värdet för andelar i Kommuninvest ekonomisk förening var 5,6 mnkr. Det totala insatskapitalet efter de insatsemissioner som kommunen medverkade i 2002–2015 uppgick till 13,8 mnkr. Det redovisas inte som en finansiell tillgång utan med en upplysning i bokslutet. Aktierna i det nybildade bolaget Vätternvatten AB uppgick till 1,9 mnkr. Grundfondskapitalet i den kommunala bostadsstiftelsen Hallbo uppgick till 23,6 mnkr.

KÄNSLIGHETSANALYS

Tabellen nedan visar hur stor påverkan en procents ökning eller minskning av olika parametrar har på kommunens intäkter och kostnader.

SOLIDITET

Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på längre sikt genom att visa hur stor del av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Förändringarna i detta finansiella mått påverkas av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar och det ekonomiska resultatet. Ju lägre soliditet, desto högre framtida kostnader.

Från och med 2023 räknas finansiell leasing för hyresavtal med i soliditeten. Inklusive ansvarsförbindelse för pensioner och finansiell leasing är soliditeten för Hallsbergs kommun 14 procent. För kommunkoncernen är den också 14 procent.

Soliditetsmåttet inklusive pensionsförbindelser, och från och med 2023 inklusive finansiell leasing, är ett sätt att mäta god ekonomisk hushållning.

SOLIDITET KOMMUNEN INKLUSIVE PENSIONSFÖRBINDELSE OCH FINANSIELL LEASING

EGET KAPITAL

Det egna kapitalet har ökat varje år under en femårsperiod.

För att kommunens förmögenhet, som har skapats av tidigare generationer, inte ska urholkas och för att kommande generationer inte ska behöva betala för dagens konsumtion, krävs kontinuerligt positiva resultat. Sedan 2019 har det egna kapitalet ökat med 78 procent för kommunen och 72 procent för koncernen.

KORTFRISTIG BETALNINGSFÖRMÅGA

Kassalikviditet är summan av likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder. Kassalikviditeten för kommunen uppgick till 75 procent vid årets slut, vilket är 13 procentenheter lägre än förra året. Likviditeten har hittills varit så god att kommunen har kunnat finansiera sina investeringar på 129 mnkr utan att ta nya lån. Kommunen löste även ett lån på 20 mnkr under året.

Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen visade en försämring med 34 procentenheter. Det berodde på att den kortfristiga betalningsförmågan 2022 var hög på grund av Hallbos försäljning av fastigheter. Koncernen minskade sina lån med 202 mnkr under året.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

Skuldsättningsgraden i kommunen minskade 2021 från 2,0 till 1,0. År 2022 låg den kvar på 1,0 och 2023 var den tillbaka på en högre nivå, 1,9. För koncernen ökade skuldsättningsgraden från 2,0 år 2022 till 2,6.

Skuldsättningsgraden är starkt relaterad till soliditeten, alltså hur stor andel av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Har man en hög skuldsättningsgrad innebär det att man har en låg soliditet.

SOCIAL INVESTERINGSFOND

Kommunstyrelsen beslutade 2015 att införa en social investeringsfond.

Fondens syfte är att minska utanförskap, bryta långvarig arbetslöshet och förbättra integrationen.

Det ingående saldot 2023 uppgick till 10 mnkr. Under 2023 tog kommunen 3,1 mnkr i anspråk och avsatte 3,1 mnkr i bokslutet. Utgående saldo är därför fortfarande 10 mnkr 2023.

Kommunens mål är för närvarande att fonden ska uppgå till 10 mnkr. Ny avsättning hanteras i beslut om årsredovisning.

Fonden redovisas som en del av eget kapital, men påverkar inte den externa redovisningen i form av resultat– och balansräkning.

UPPFÖLJNING AV MÅL

Hallsbergs kommuns styrsystem bygger på mål- och resultatstyrning.

Styrningen bidrar till att den politiska viljeinriktningen och politiska beslut får genomslag, att kommunen hushållar med sina resurser och att medborgarna därmed får den service som de förtroendevalda i fullmäktige har beslutat om.

Vision, värdeord och strategiska områden är fastställda av kommunfullmäktige och är bärande i hela organisationen. Visionen anger färdriktningen på lång sikt och syftar till att skapa en samsyn om kommunens utveckling.

MÅLUPPFYLLELSE

Kommunens utveckling utgår från visionen. Utifrån visionen har kommunen lyft fram fyra strategiska områden för utveckling. Inriktningen för de strategiska områdena formuleras i kommunövergripande mål på lång sikt. Målen är ett riktmärke för utvecklingen av kommunen som helhet och beskriver vad verksamheterna ska bidra med i utvecklingen.

Till varje område har fullmäktige formulerat ett antal strategiska mål som ger vägledning för vad verksamheterna ska prioritera för att förverkliga den politiska riktningen och uppfylla målen. Till varje strategiskt mål finns en eller flera indikatorer som fullmäktige särskilt vill följa eftersom de tydligt bidrar till måluppfyllelsen. Nämnderna ansvarar för att bidra till att nå de kommunövergripande målen. De strategiska målen kan brytas ner till egna nämndmål, men nämnderna kan också välja att utgå direkt från de kommunövergripande målen.

Resultat och uppföljning av nämndmålen leder i sin tur till en bedömning av måluppfyllelsen för de strategiska målen. Bedömningen av måluppfyllelsen på övergripande nivå grundar sig på en samlad bedömning av relevanta resultat, aktiviteter och andra faktorer som väntas bidra till måluppfyllelsen. Mer information om varje nämnds verksamhet och resultat finns i nämndernas verksamhetsberättelser.

Måluppfyllelsen baseras på både en kvantitativ bedömning av indikatorerna och en kvalitativ uppföljning som nämnderna gör. De flesta mål är långsiktiga och effekterna av olika satsningar märks ofta först efter något eller några år. Därför krävs uthållighet i arbetet med att nå målen. Kommunstyrelsen har en samordnande roll med ett särskilt ansvar för de kommunövergripande målen, vilket innebär att ta fram underlag för att utveckla och förbättra målen. God ekonomisk hushållning innebär att kommunen når positiva ekonomiska resultat och når både finansiella mål och verksamhetsmål, eller att målen bedöms bli uppfyllda vid årets slut eller i närtid. Grunden för en stark välfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Det är därför av stor vikt att den kommunala ekonomin har ett överskott i goda tider som kan användas för att minska påfrestningar i lågkonjunktur.

Av kommunfullmäktiges 21 mål uppfylldes 43 (48) procent 2023. 48 (28) procent uppfylldes delvis och 9 (24) procent uppfylldes inte.

Det strategiska området Hållbar kommun utvecklades inte helt i rätt riktning, utan något sämre än förra året. Kommunen ger förutsättningar för medborgare och näringsliv att bidra i arbetet med miljö- och klimatpåverkan. Det insamlade hushållsavfallet ska enligt målet minska medan materialet för återvinning ska öka. Insamlat mat- och restavfall minskade medan hushållsavfallet som samlades in för materialåtervinning minskade jämfört med 2021. Under 2023 invigde kommunen en ny återvinningscentral vilket väntas öka möjligheten att nå målet.

Företagsklimatet förbättrades jämfört med tidigare år. Dialoger och insatser riktade till företagare genomförs löpande och utveckling av området för näringslivsverksamhet sker i samverkan mellan berörda förvaltningar.

Skolfrånvaron minskade under året. Det påbörjade arbetet med flera insatser för en ökad skolnärvaro ger effekt, men målet på maximalt 15 procent är ännu inte uppfyllt. Det är därför viktigt att arbetet fortsätter att drivas med stort fokus.

Det strategiska området Livslångt lärande utvecklades i önskad riktning. Alla utom ett mål inom det strategiska området förbättrades eller låg redan på grön nivå. Andelen gymnasieelever med avklarad examen inom fyra år ökade något jämfört med 2022. Detsamma gäller andelen elever i grundskolans årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram. Matematikresultaten förbättrades också. Det långsiktiga arbetet ger resultat och det är viktigt att det fortsätter att vara prioriterat.

Det strategiska området Allas inflytande utvecklades inte helt i önskad riktning. Målet som handlar om att insatserna inom social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter ska anpassas utifrån den enskildes behov, där den enskilde ges möjlighet till delaktighet, uppnåddes inte utan försämrades jämfört med förra året. Övriga delar inom det strategiska området förbättrades eller var i nivå med förra året.

Det strategiska området God service bedöms som delvis uppfyllt. Kommunen har en välfungerande verksamhet när det gäller tillgänglighet, bemötande och utveckling av digitala tjänster som bidrar till förenklad kontakt med kommunens verksamheter. Dock visar den nya servicemätningen att andelen som får svar på e-post inom en dag och svar i telefon inom 60 sekunder minskade jämfört med föregående mätning från 2021. Övriga mätetal inom området ligger på en hög nivå.

Mot bakgrund av att måluppfyllelsen av de strategiska övergripande målen är relativt god och att indikatorn för ekonomiskt resultat visar ett resultat över målvärdet är den samlade bedömningen att verksamheten till stor del har god ekonomisk hushållning.

Alla indikatorer följs inte upp varje år. Redovisningen av måluppfyllelse nedan baseras på den senaste mätningen för varje indikator.

HÅLLBAR KOMMUN

Hallsbergs kommun ska vara ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle, där människors livskvalitet ökar.

Livslångt lärande

Allas lika rätt till en bra utbildning är en förutsättning för ett samhälle där alla ges möjligheten till ett gott liv. Kommunen ska verka för ett lärande genom hela livet. Skolinspektionen har ändrat upplägg på sina enkäter – frågorna ställs till årskurs 8 i stället för årskurs 9.

ALLAS INFLYTANDE

Hallsbergs kommun ska värna om och samverka med kommuninvånarna och vara lyhörd för idéer och synpunkter.

GOD SERVICE

Representanter för Hallsbergs kommun ska alltid ge ett professionellt bemötande och god service.