Förväntad utveckling

RÄNTOR OCH INFLATION

Räntor och inflation sjunker 2024, både i Sverige och globalt. Ränteläget är på en högre nivå än tidigare. Räntorna går ner, men kommer inte att falla till de senaste årens nivåer. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, bedömer att räntan kommer att ligga på cirka 2–3 procent i slutet av 2024. Några sänkningar under året är därför förmodligen att vänta.

Den höga inflationen påverkar kommunens kostnader. Inflationen beräknas sjunka, men det innebär inte att den köpkraft som har gått förlorad återställs. Under 2023 såg kommunen stora kostnadsökningar på till exempel livsmedel och där väntas ett högre “normalläge” på priserna även framöver. Det innebär att kommunen behöver följa utvecklingen noga, vara extra uppmärksam vid upphandlingar och anpassa verksamheterna. Det gäller även kommunkoncernen.

VÄGVAL FÖR FRAMTIDEN 5

Under hösten 2023 genomförde SKR en spaning mot 2035 som fick namnet Vägval för framtiden 5. Där beskrivs fem övergripande spänningsfält och tio trender som påverkar det kommunala och regionala uppdraget fram till 2035. Tillsammans med sakkunniga i SKR-koncernen och representanter från kommuner och regioner har trendspaningar och omvärlds- och konsekvensanalyser genomförts. Vägval för framtiden ska ses som ett verktyg att använda fritt. Syftet med rapporten är att öppna för dialog och vidare analys på hemmaplan, snarare än att ge svar. De fem spänningsfälten är: demografi, globalisering, grön omställning, värderingar och teknikutveckling.

Vägval för framtiden 5 – En spaning mot år 2035 (skr.se)

SYSSELSÄTTNING OCH TILLVÄXT

Hur sysselsättning och tillväxt utvecklas har stor betydelse för kommunens intäkter, som till största delen består av skatter och generella statsbidrag.

Grunden för en stark välfärd är en ekonomi i balans. Målet är ekonomiska överskott i goda tider för att ha en buffert när tiderna blir sämre.

Det budgeterade resultatet är 11,6 mnkr för 2024, 25,2 mnkr för 2025 och 32,8 mnkr för 2026. Kommunens resultatmål för perioden är 1,6 procent av totala skatteintäkter och statsbidrag. Kommunen räknar inte med att nå resultatmålet det första året men räknar med att klara målet totalt för hela den treåriga planperioden.

SKATTEUNDERLAG

En svag arbetsmarknad ger ett svagt skatteunderlag. Prognosen för 2023 vad gäller skatteunderlaget är just en prognos tills det första preliminära utfallet kommer, normalt i juni. Skatteunderlaget brukar oftast revideras upp fram till det definitiva utfallet i december. Att arbetsmarknaden har bromsat in gör att lönesummans ökning avtar i slutet av 2023. Inbromsningen på arbetsmarknaden bedöms fortsätta 2024. Sysselsättningen förväntas falla men kompenseras av en ökande medelarbetstid.

Konjunkturen beräknas återhämtas under 2025 och därmed ökar efterfrågan på arbetskraft. Det nominella skatteunderlaget växer ungefär i linje med det historiska genomsnittet sett till hela prognosperioden. Det är dock en kraftig inbromsning 2024 och en återhämtning därefter.

DEMOGRAFISK UTVECKLING

Kommunens kostnader påverkas av förändringar i befolkningen samt behov, förväntningar och krav. Kommunen analyserar varje år flera förutsättningar inför planering och beslut om verksamhetsmål och budget. En viktig del är befolkningsprognosen. I prognosen som låg till grund för budgeten 2023 och flerårsplanen 2024–2025 räknade kommunen med en viss befolkningsökning, bland annat genom inflyttning till kommunen de närmaste åren. Befolkningsprognosen justeras våren 2024 inför kommande planeringsperiod 2025–2027. Bostadsbyggandet är en bidragande faktor för befolkningsutvecklingen, men den generella utvecklingen i form av minskad invandring och färre födslar innebär stora osäkerheter i kommande prognoser.

År 2023 minskade invånarantalet i Hallsberg med 58 personer. Två tredjedelar av landets kommuner minskade sin befolkning och rikets utfall blev 30 000 färre invånare än vad tidigare prognoser visade.

Befolkningsutvecklingen tillsammans med ökad efterfrågan på välfärd innebär ökade kostnader. Kommunal verksamhet står inför stora utmaningar. Det krävs därför en rad åtgärder för att kostnaderna inte ska överstiga intäkterna på ett par års sikt. Samtidigt måste kommunerna intensifiera arbetet med effektivisering, utveckling och förnyelse genom strukturella åtgärder. Exempel på sådana strukturella åtgärder är ökad samverkan och nya arbetssätt bland annat inom välfärd och administration.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Kompetensförsörjningen är en av de viktigaste och svåraste utmaningarna i de kommunala verksamheterna. Det viktiga arbetet med att säkra kompetensförsörjningen pågår ständigt och målet är att vara en attraktiv arbetsgivare för dem som redan är anställda samt att locka den kompetens som behövs för att ge medborgarna rätt service. Arbetet med att öka sysselsättningsgraden till heltid är en viktig del i kompetensförsörjningsarbetet.

En särskild utmaning inom den kommunala sektorn är den förväntade åldersstrukturen, som innebär att andelen 80-åringar och äldre ökar mer än andelen personer i yrkesverksam ålder. Det gör att allt färre yrkesverksamma ska försörja allt fler.

En viktig förutsättning för att bildningsförvaltningen ska lyckas med kompetensförsörjningen är att rekrytera och behålla personal med rätt behörighet och kompetens för uppdraget. Det är svårt och förväntas bli ännu svårare kommande år. Det är en utmaning som förvaltningen måste arbeta med för att säkra kompetensförsörjningen framöver.

Efter ett par år med omfattande kommungemensam kompetensutveckling har nu för- och grundskolorna ett ökat fokus på respektive verksamhets identifierade behov för att förbättra kvaliteten. Inriktningen är att främja alla barns och elevers möjlighet till utveckling och lärande. Grundskolorna arbetar intensivt med att göra det möjligt för eleverna att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Social- och arbetsmarknadsnämnden har utmaningar med att rekrytera och behålla personal, främst socionomer, socialsekreterare, sjuksköterskor och undersköterskor. Arbetsmarknaden gör det lättare att byta arbetsgivare och förhandla upp lön och arbetsvillkor. Genom att erbjuda alla medarbetare inom individ- och familjeomsorgen kompetenshöjande utbildning inom verksamhetsområdet kan medarbetarna utföra ett mer rättssäkert arbete och bemöta kommuninvånare med hög kompetens.

Under 2023 pågick projektet Nära vård som fokuserade på de utmaningar som kompetensförsörjningen har framöver. Kommunerna i länet har fått tillgång till en metod för att arbeta systematiskt med kompetensförsörjningsfrågan. Metoden kan även användas inom andra områden i ett långsiktigt arbete för att trygga kompetensen både nu och framöver.

LOKALFÖRSÖRJNING

Kommunens strategiska lokalförsörjningsplan är ett viktigt underlag för kommunens investeringsplanering eftersom investeringsbehoven oftast ligger i kommunens verksamhetslokaler. Ett nytt badhus är en större investering som för närvarande bedöms belasta åren 2027–2030. En förstudie har genomförts som uppskattar ett första planeringsutrymme till cirka 200 mnkr. Utredning och projektering fortsätter.

Under 2024 påbörjas en stor ROT-renovering av Centrumhuset i Hallsberg. Verksamheter behöver tillfälligt byta lokaler tills renoveringen är klar. Renoveringen genomförs i två etapper och beräknas vara klar i slutet av 2026.

En kapacitetsutredning av kommunens alla skollokaler utgör grund för anpassningar och åtgärder utifrån prognoser om antalet elever. Arbetet med elevprognoser är av stor betydelse för den långsiktiga planeringen.