Balanskravsresultat
Enligt kommunallagen och lagen om kommunal bokföring och redovisning är ett krav för god ekonomisk hushållning att intäkterna överstiger kostnaderna och att realisationsvinster räknas bort när avstämningen görs.
Balanskravsutredningen syftar till att visa hur balanskravsresultatet har uppstått. Syftet med balanskravet är att kommunen ska visa att den inte lever över sina tillgångar. Balanskravet omfattar endast kommunen, inte den kommunala koncernen. Ett positivt resultat krävs för att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar. Underskott som har uppkommit under ett enskilt räkenskapsår ska återställas inom de tre följande åren.
Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till 21,8 mnkr. Om föreslagen reservering till resultatutjämningsreserven med 3 mnkr beslutas av kommunfullmäktige kommer årets balanskravsresultat att uppgå till 18,8 mnkr.
| Belopp i mnkr | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Årets resultat enligt resultaträkningen | 42,0 | 59,2 | 73,5 | 48,5 | 45,7 |
| Samtliga realisationsvinster | 0,0 | – 1,4 | – 6,3 | 0,0 | – 23,9 |
| Årets resultat efter balanskravsjusteringar | 42,0 | 57,8 | 67,2 | 48,5 | 21,8 |
| Reservering av medel till resultatutjämningsreserv | – 15,0 | – 22,0 | – 7,0 | – 8,0 | – 3,0 |
| Användning av medel från resultatutjämningsreserv | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Balanskravsresultat | 27,0 | 35,8 | 60,2 | 40,5 | 18,8 |