Social verksamhet

1 Sammanfattning

Grästorps äldreboende hade nöjda brukare och var bland de 25 procent bästa i Sverige. Verksamheten kunde dock se en viss minskning i kvalitetsmätningen vad gällde nöjdhet. Hemtjänsten har gjort en fantastisk kvalitetsresa de senaste åren och ökat sina kvalitetsresultat, vilket gav ännu nöjdare kunder. Även hemtjänsten befann sig bland de 25 procent bästa i Sverige avseende nöjdhet, tack vare goda medarbetare som bidrog till resultatet.

Vad gäller området funktionshinder LSS och personlig assistans har verksamheten sedan tidigare fått goda resultat vid kvalitetsmätning. Det är dock viktigt att uppmärksamma att vissa grupper enbart bestod av ett fåtal individer och svarsfrekvensen kan variera, vilket påverkade mätetalen kraftigt. Verksamheten kommer att ta fram nya mål/mått för att det ska bli enklare och tydligare att bedöma kvaliteten.

Ett förslag på ny LSS-lagstiftning redovisades under senhösten 2018. Vad detta kommer att innebära för kommunen är svårt att uttala sig om, men det kommer sannolikt att finnas en tydligare bild av vad som ingår inom LSS och specifikt personlig assistans. Detta kan innebära en kostnadsökning för kommunen. Utifrån att verksamheten redan idag har höga kostnader för LSS personlig assistans är det viktigt med en åtgärdsplan och att utvecklingen följs noggrant.

Social verksamhet fortsatte att införa ny teknik (digitalisering) med positiva resultat, både för kunder och brukare, men också för medarbetarna. Frågan är hur verksamheten ska ta sig an framtidens välfärdsutmaningar med stöd av ny teknik.

En av de stora utmaningarna under 2018 var att införa Individens behov i centrum, IBIC, inom äldreomsorgen. Vad gäller LSS kommer detta att ske under 2019. IBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt som utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i det dagliga livet. Ytterligare utmaningar är att fortsätta kvalitetsarbetet för nöjda kunder där medarbetarna är den viktigaste resursen.

Redan hösten 2017 påbörjades arbetet med ”hemmaplanslösningar”, vilket innebär att verksamheten med egna resurser ska kunna erbjuda kvalitativa insatser för kommunens medborgare utan några externa och kostsamma placeringar. Detta är en fråga om personalrekrytering, kompetensutveckling och arbetsplatskultur. Det handlar mycket om tankesätt, så kallat mindset, och hur verksamheten ska arbeta med en kulturförändring. För vuxna med psykosocial problematik skapades Vita Huset och för yngre barn samt ungdomar byggdes Familjehuset Agera. I det sistnämnda finns både socialtjänstens behandlare och familjecentral.

Genomlysning kring höga kostnader för personlig assistans LSS och särskilt boende ÄO

Syftet med utredningen LSS var att analysera orsaker till de högre kostnaderna för personlig assistans samt att identifiera områden som kunde påverka kostnaderna. Revisionsfirman EY konstaterade att kostnadsläget i kommunen till stor del förklaras av en jämförelsevis hög andel LSS-ärenden, framförallt assistansärenden enligt socialförsäkringsbalken, SFB. Kommunen kompenserades för detta genom LSS-utjämningen. Under de senaste åren ökade kostnaderna inom assistansen, samtidigt som ärendevolymerna minskade. Därmed ökade nettokostnaden per ärende. Utifrån genomlysningens resultat berodde detta på en kombination av ökade personalkostnader och icke optimerade intäkter från Försäkringskassan. Revisionsfirmans samlade bild var att styrning, kontroll och uppföljning av LSS-verksamheten fungerade väl i kommunen, både vad gäller myndighetsutövning och utförarverksamhet. Förslag på åtgärder för risker och kostnader finns kopplade till respektive riskområde. En särskild arbetsgrupp hanterar detta inom social verksamhet.

Syftet med utredningen av äldreomsorgen, ÄO, var att kartlägga vad ökningen av kostnaden per brukare inom särskilt boende berodde på. Kostnad per brukare, KPB-måttet, består av fyra parametrar. För att vända utvecklingen behöver någon eller några av dessa parametrar förändras. Enligt revisionsfirmans utredning medförde försäljningen av kommunens särskilda boenden till Trygga Hem att de interna intäkterna minskade dramatiskt, utan att faktiska lokalkostnader eller intäkter förändrades. Detta var en viktig förklaring till varför kostnaden per brukare ökade, men det är ingenting som kommunen kan påverka. Revisionsfirmans förslag är dels att förändra de aspekter som har störst påverkan på KPB-måttet, dels att stärka den ekonomiska styrningen inom särskilt boende; till exempel följa brytpunkten för hemtjänst. En speciell arbetsgrupp hanterar detta inom social verksamhet.

Verksamheten redovisade totalt ett negativt resultat för 2018. Orsaken var bland annat kostsamma institutionsplaceringar av barn och unga samt ett personligt assistansärende inom LSS som krävde ökad bemanning. Utöver detta krävdes ökad bemanning i korttidsvistelse inom äldreomsorgen, ÄO, särskilt boende. Inom hemtjänsten ökade antalet kunder, vilket genererade fler timmar som gjorde att budgeten överskreds. Inför 2019 ska schemat inom äldreomsorgen ses över för att hitta nya vägar kring bemanning och planering. Höga sjuktal inom äldreomsorgen är också en utmaning. Verksamheten planerar att tillsammans med företagshälsovården hitta nya lösningar för att kunna sänka sjuktalen.

1.1 Grunduppdrag och vision

Social verksamhet arbetar bland annat med att stödja barn och föräldrar med olika svårigheter. Verksamheten ger dessutom omsorg till funktionsnedsatta och äldre. En viktig del i arbetet kring barn är samverkan med skolan och andra berörda verksamheter. Insatser som gör det möjligt att erbjuda stöd och hjälp i ett tidigt skede är en viktig faktor. För att kunna möta framtidens nya krav och behov görs satsningar på hälsofrämjande arbete, ny teknik och skapande av nya boendeformer. Det ger förutsättningar för jämlikhet i levnadsvillkoren för äldre samt för personer med funktionshinder.

1.2 Ekonomiskt resultat

(tkr)	Bokslut 2018	Bokslut 2017	Bokslut 2016
Intäkter	66 101	84 323	89 278
Kostnader	187 309	196 057	197 080
Nettokostnader	121 208	111 734	107 802
Budget	119 777	114 940	108 555
Budgetavvikelse	– 1 431	3 206	753

2 Prioriterade mål

Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som används i rapporten framgår av tabellen nedan.

	Målvärdet är uppnått
	Målvärdet är delvis uppnått
	Målvärdet är inte uppnått

2.1 Kund och medborgare

2.1.1 Invånare och kunder ska vara nöjda

Mått	Utfall	Målvärde
Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende, bland de 25 procent bästa i Sverige (Kolada)*	88 %	90 %
Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten, bland de 25 procent bästa i Sverige (Kolada)	98 %	90 %
Andelen nöjda brukare inom bostad med särskild service LSS (egen mätning Pict-O-Stat)	71,43	80 %
Andelen nöjda brukare inom daglig verksamhet LSS (egen mätning Pict-O-Stat)	54	80 %
Andelen nöjda brukare med personlig assistans LSS (egen mätning)	86 %	90 %
Andelen nöjda kunder (IFO)** – ekonomiskt bistånd (egen mätning)	100 %	80 %
Andelen äldre som upplever att det är lätt att träffa en sjuksköterska vid behov på särskilt boende (Kolada)	90 %	90 %

*Kommun- och landstingsdatabasen

**Individ- och familjeomsorg

Analys

Måttet särskilt boende kommer från undersökningen ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen”. Utfallet 88 procent var lägre än tidigare år men gränsen ligger på 86 procent, måttet mellan gult och grönt. Verksamheten låg bland de 25 procent bästa i Sverige vad gäller kundnöjdhet.

Måtten för hemtjänst kommer från undersökningen ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen”. Utfallet 98 procent var högre än tidigare år där gränsen ligger på 93 procent, måttet mellan gult och grönt. Verksamheten var bland de 25 procent bästa i Sverige. Grästorps hemtjänst hamnade på femte plats i Sverige vad gäller nöjda kunder.

Angående måttet nöjda brukare inom bostad med särskild service LSS deltog Grästorp inte i den nationella undersökningen eftersom kommunen valt att delta vartannat år.

Avseende måttet nöjda brukare inom daglig verksamhet deltar Grästorp i den nationella undersökningen via SKL 2018. Kommunen ställde dessutom några egna frågor i den lokala enkäten. Sammanställningen redovisade ett resultat som kunde tolkas på flera sätt. Indikatorn för nöjdhetsmåttet ändrades från ”Hur känner du dig när du är på jobbet?” till ”Trivs du på din dagliga verksamhet?”. Resultatet av den sistnämnda frågan blev att av tretton respondenter svarade sju JA och fem respondenter av tretton svarade IBLAND. Om enbart JA-svaren räknas blev resultatet 54 procent. Räknas JA och IBLAND-svaren ihop så blev resultatet 92 procent. Verksamheten valde att redovisa 54 procent, men kommer att ta fram nya sätt för att förtydliga och förenkla nöjdhetsundersökningarna.

Avseende måttet nöjda brukare med personlig assistans skickades en enkät ut till samtliga nio brukare och gode män. Sju svar inkom. Samtliga svar visade att respondenterna var nöjda med hjälpen och sex av sju angav de högsta värdena (8–10), vilket klassas som mycket hög nöjdhet. Det gav ett resultat på totalt 85,8 procent. Tyvärr motsvarade ett enda svar 14,3 procent, vilket påverkade resultatet i hög grad.

Vad gäller måttet nöjda kunder (IFO) ekonomiskt bistånd svarade elva respondenter på enkäten, varav flera kom in efter utsatt tid. Därför redovisades inga enkäter till den nationella undersökningen. 100 procent av respondenterna var dock mycket eller ganska nöjda med stödet från myndighetsenheten.

Måttet andelen äldre som upplever att det är lätt att träffa en sjuksköterska vid behov på särskilt boende samt resultatet hämtades från undersökningen ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2018”. Kommunen låg bland de 25 procent bästa i Sverige inom detta mått.

Slutsats

Verksamheten arbetar ständigt med att behålla och utveckla kvaliteten inom alla delar. Enkätresultaten från kunder och medborgare är en god indikator på nuläget och vad som upplevs fungera väl, men även vilka områden som behöver utvecklas.

Enkätfrågor och målvärden inom exempelvis LSS är exempel på ett utvecklingsområde. Även om underlaget är litet så bör verksamheten kunna få en ännu bättre uppfattning om ”upplevd kvalitet” hos brukarna.

Grästorps kommun har under flera år arbetat med värdskap – att vara en god värd och bra bemötande. Detta arbete bedöms vara en av anledningarna till det goda resultatet vad gäller kundnöjdhet. De kommande åren kommer nya principer att utarbetas, exempelvis medledarskap och innovation. Människor och organisationer växer och utvecklas genom sina styrkor. I en föränderlig värld kommer meningsskapande och samskapande vara gemensamma värden som blir en röd tråd i en organisation. Varför finns vi? Vilket värde tillför vi? För att möta framtiden ställer organisationen om till att bli en värdskapande, lärande och innovativ kommun där tillit, frihet, förändringskompetens och balans i livet är viktiga ledord.

Grästorp tar steget från medarbetarskap till medledarskap, där alla individer jobbar under stort eget mandat, tillit och med hög inflytandegrad. Samtliga medledare jobbar med innovationer och är i ständigt lärande. Resultatet blir en snabb organisation som kan agera som ett sillstim och inte en atlantångare. Detta är den viktigaste omställningen av alla för att klara den framtid som håller på att växa fram, där förändringstakten ökar för varje år som går.

Det är genom de nya idéerna, stora som små, som förnyandet av offentlig sektor kommer att ta färg och form. Innovation handlar om att göra nytt som gör nytta för de som kommunen är till för. Det kan handla om stora eller små förändringar i arbetssätt som gör avgörande skillnad. Innovation handlar också om att sluta göra saker som inte längre behöver göras. Innovation är teamwork där alla spelar olika roller. Grästorps gemensamma innovationskraft kommer att utveckla framtidens välfärd.

2.1.1.1 Kvalitetssäkring utifrån insats och patientsäkerhet

Mått	Utfall	Målvärde
Andel utredningar i äldreomsorgen som genomförts med stöd av IBIC*	100 %	100 %
Andel brukare som har en aktuell genomförandeplan (intern mätning enhetsvis)	100 %	100 %
Antal utförda valideringar av smärtskattning i Svenska Palliativregistret	68,2	70

*Individens behov i centrum

Analys

Alla nya utredningar inom äldreomsorgen dokumenteras i Individens behov i centrum, IBIC-utredningar. I juni 2018 hade alla inom äldreomsorgen en aktuell IBIC-utredning. Från och med hösten 2018 började verksamheten att även lägga in funktionshinderomsorgens brukare i IBIC. Verksamheten inledde med mindre grupper, ”piloter”, för att sedan involvera större grupper. Implementeringsprocessen fortgår även 2019.

Ingen avvikelse rapporterades från enheterna vad gäller måttet aktuella genomförandeplaner. Inom äldreomsorgen blev IBIC-införandet positivt vad gäller hur utförare använder genomförandeplaner. Det förekom dock att brukare fick flera snabba förändringar i beslutet, med mindre differenser. Det förekom även att verkställande enheter, till exempel hemtjänst, inte låg i exakt fas till 100 procent.

Under första halvåret gjordes smärtskattning på 78 procent av de palliativa patienterna enligt registret. När hela året sammanställdes hamnade resultatet på 68,2 procent, vilket var en liten försämring. Verksamheten nådde inte upp till målvärdet på totalbasis.

Slutsats

En viktig framgångsfaktor till att verksamheten är i fas med IBIC är att det nu finns en projektledare och projektgrupp med ett tydligt mål och uppdrag.

Verksamheten utvecklar hela tiden sin granskningsmodell och det gäller att hålla fast vid konceptet för fortsatt framgång. Exempelvis finns planerad rutin kring uppföljning av genomförandeplaner; att 50 procent av det totala resultatet granskas halvårsvis inom ÄO, LSS och IFO år 2019. I denna granskning framkommer om det finns en aktuell genomförandeplan eller inte, samt kvalitetsnivån.

2.2 Verksamhet

2.2.1 Det förebyggande hälsoarbetet prioriteras och genomsyrar all verksamhet

Analys

En god hälsa rankar de flesta högst när de får frågan om vad som är viktigast i livet. Det krävs riktade insatser för en jämlik hälsa. Forskningen visar att ju tidigare individen får stöd, desto bättre förutsättningar finns att klara uppväxten. Därför planeras en familjecentral där samtliga aktörer sitter under samma tak.

Den demografiska utvecklingen visar att antalet äldre ökar och att befolkningen lever längre, vilket påverkar framtida vårdbehov. Det förebyggande hälsoarbetet som riktas till äldre är ett prioriterat område för deras livskvalitet, samtidigt som behovet av vård minskar. Många insatser pågick utifrån hälsoperspektivet. För att utveckla denna del vidare planeras ett seniorcenter där olika professioner kommer att vara involverade.

Kommunstyrelsen fattade i december 2017 ett igångsättningsbeslut för uppstart och renovering av aktuella lokaler för familjecentral och seniorcenter. Här ingår även renovering av hemtjänstens lokal och ett nytt gym. Renoveringsarbetet fortskrider med en förhoppning om inflyttning våren 2019.

Slutsats

Syftet med familjecentralen är att kunna nå föräldrar och barn med stöd i ett tidigt skede. Detta ska göras i samverkan med skolan och övriga aktörer. Visionen är att ha en gemensam plattform där flera åldersgrupper möts och utbyter kunskaper, till exempel där unga kan lära äldre ny teknik. En grundtanke är att relationerna samt de meningsfulla sammanhangen bidrar till en god hälsa. Ett annat syfte är att nyttja samma lokaler då det är möjligt.

2.2.1.1 Utveckla hälsoperspektivet för äldre

Mått	Utfall	Målvärde
Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – gott hälsotillstånd, andel % (Kolada)	35 %	30 %
Invånare 16–84 år med bra självskattat hälsotillstånd kommun, andel % (Kolada)	69 %	70 %
Antal nya och implementerade digitala lösningar under året som främjar äldres hälsa (egen skattning)	2	2

Analys

Måttet brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – gott hälsotillstånds resultat hämtades från undersökningen ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2018”. Sett över tid svänger värdena kraftigt, vilket inte händer i andra kommuner. Tyvärr finns det ingen enkel förklaring till varför denna svängning sker. En förklaring är dock att underlaget är begränsat och att detta kraftigt påverkar resultatet kring hälsoupplevelsen.

Vad gäller måttet invånare 16–84 år med bra självskattat hälsotillstånd kommun, andel i procent, redovisades ett resultat mycket nära målvärdet, vilket är positivt. Det är intressant att göra kopplingar mellan aktuellt mått och ovanstående mått. I Grästorp finns många aktiva seniorer som är delaktiga i flera föreningar. Detta påverkar hälsan positivt, vilket borde märkas i denna typ av mätning, även om respondenterna hade ett övre ålderstak på 84 år. Ett sämre hälsotillstånd eller upplevelse av sämre hälsa kräver en annan form av vårdinsatser på sikt. Det finns en grupp av ”äldre äldre” som inte upplevde sitt hälsotillstånd som gott enligt tidigare mätningar. Därför är det extra viktigt att kartlägga denna grupp för att på så sätt mer träffsäkert kunna rikta förebyggande insatser.

Verksamheten implementerade nya digitala lösningar som bedöms främja äldres hälsa.

Slutsats

Grästorps kommun kommer att starta ett seniorcenter med utökade möjligheter att erbjuda stöd i ett förebyggande syfte för en utökad målgrupp ”äldre äldre”. Detta kan vara ett av flera proaktiva sätt att jobba för att öka upplevelsen av meningsfullhet och gott hälsotillstånd.

Ur ett hälsofrämjande perspektiv finns fyra hörnpelare för ett gott åldrande: FRISKA ÄLDRE

1. Fysisk aktivitet och att aktivera hjärnan med nya sätt att tänka. 2. Bra matvanor. 3. Social gemenskap och stöd. 4. Att vara delaktig, känna sig behövd och ha ett aktivt liv. Kulturell stimulans främjar både psykiska och fysiska hälsan.

Grästorp är mitt uppe i en strukturomvandling. Digitalisering är den största förändringsfaktorn fram till 2025 som kräver nytänkande och samspel. Därför är det viktigt att ta reda på vad verksamheten vill uppnå med digitalisering. Det kan handla om att förbättra dokumentation, tillgänglighet, omfördela tider och personal, minska kostnader och stress samt öka kvalitet. Det är viktigt att vara nära kunderna för att veta vad de önskar. Kommunmedborgare har höga förväntningar på digitalisering. Det ska vara enkelt att söka hjälp eller ställa frågor.

Att tänka och arbeta digitaliserat är en förändringsresa som måste genomsyra hela organisationen och det är inte bara IT-avdelningens ansvar. Det behövs möjligheter att avsätta tid för bra analyser, plan och beslutsunderlag kring digitaliseringsutveckling. Det krävs mycket tid, energi och ett nytt sätt att tänka för att bygga nya strukturer.

2.2.2 Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen

Mått	Utfall	Målvärde
Invånare 0–20 år som var föremål för individuellt biståndsbedömda öppna insatser (Kolada)	1,6 %	1,5 %
Antal besökare i snitt per månad på öppna förskolan, Familjehuset Agera (egen mätning)	18	15
Andel 4-åringar som uppfyller nivån vid fyraårskontrollen på BHV* (statistik Capio) jämfört med rikssnittet	71 %	60 %

*Barnhälsovård

Analys

Resultatet för måttet invånare 0–20 år som var föremål för individuellt biståndsbedömda öppna insatser publicerades 2017. Tyvärr hade Grästorp inget resultat för 2017 enligt senaste värdet. Det finns ingen annan uppgift än bortfall och det saknas data från Socialstyrelsen enligt uppgift från Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA. Socialstyrelsen hade en del kvalitetsproblem med en del av registren. De har ingen uppgift på när det kommer nya data. I redovisningen i Stratsys visades det senaste värdet (1,6 procent) från 2016. Utifrån den senaste statistiken låg kommunen något över snittet (1,3 procent) vad gäller beviljade öppna insatser.

Antalet besökare på öppna förskolan Familjehuset Agera var i snitt 15–20 per månad under 2018. Det är en viktig verksamhet för det hälsofrämjande arbetet med kommunens allra minsta medborgare och deras föräldrar.

Vad gäller måttet andel 4-åringar som uppfyller nivån vid fyraårskontrollen sker mätningen hos BHV Capio vårdcentral i jämförelse med genomsnittet i övriga Sverige. Vid fyraårskontrollen görs synkontroll, språktest, grov- och finmotorik samt kroppslig undersökning. Utfall i något av dessa tester påverkar resultatet.

2018 visade mätningen att 29 procent av barnen födda 2014 ej uppfyllde nivån för fyraårskontrollen.
2017 visade mätningen att 28 procent av barnen födda 2013 ej uppfyllde nivån för fyraårskontrollen.
2016 visade mätningen att 47 procent av barnen födda 2012 ej uppfyllde nivån för fyraårskontrollen.
2015 visade mätningen att 60 procent av barnen födda 2011 ej uppfyllde nivån för fyraårskontrollen.

Det förbättrade resultat kan bero på flera orsaker:

Föräldrarna förbereder barnen bättre inför besöket.
Nytt språktest infördes 2015.
Capio vårdcentral kan ha varit hårdare att bedöma alla moment i testerna, jämfört med andra enheter i regionen.
Riktlinjerna för bedömning har blivit tydligare.
Capio vårdcentral har förhållandevis få barn per årskull och just de åren som visade höga utfall fanns flera barn med ökat behov. Detta kan variera från år till år.

Slutsats

Kommunen fortsätter att arbeta proaktivt för att öka den psykiska hälsan hos barn, unga och vuxna. Familjehuset Agera utvecklas för mindre barn och deras föräldrar i samverkan med primärvården. För de äldre har konceptet med Vita Huset som bas börjat att utvecklas. Den gemensamma tanken är att arbeta med hemmaplanslösningar, vilket både påverkar kvaliteten och ekonomin positivt.

2.2.3 En attraktiv kommun och ökat bostadsbyggande

Analys

Social verksamhet uppmärksammade att det saknas bostäder för ungdomar, individer med psykisk ohälsa och äldre i form av seniorboende samt biståndsbedömt trygghetsboende. Även nyanlända som fick kommunen anvisad som bostadsort hade svårt att hitta bostäder.

Projekt Bovärd som samarbetar med KHF Trygga Hem i Grästorp startade i september 2018. Tanken är att denna funktion ska vara en social kontakt för Trygga Hems boende, men även kunna hjälpa till med enkla uppgifter åt de boende. Bovärd ska även fungera som koordinator kring alla hyresavtal och hitta bostäder till nyanlända utifrån kommunens lagstadgade uppdrag. Bovärd ska vara en länk mellan hyresvärdar och hyresgäster.

Slutsats

Bostadsbrist är en utmaning som Grästorp har god kännedom om och kommunen försöker att hitta olika lösningar för bostadsbyggande. Utifrån prognoser kring framtida behov av seniorboenden och biståndsbedömt trygghetsboende behövs fler bostäder för denna grupp. Kommunen bevakar frågan via egen byggnation/KHR Trygga Hem i Grästorp eller privata alternativ.

En framtida lokalutredning för äldrebostäder och bostäder till funktionshindrade bör koordineras med Trygga Hems uppdrag, där behovet av bostäder identifieras. All nybyggnation och renovering ska ge möjlighet till ökad självständighet.

2.3 Personal

2.3.1 Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare

Mått	Utfall	Målvärde
Nöjd medarbetar-index (NMI)	75	70
Andel personal som har önskad sysselsättningsgrad NMI (medarbetarenkät)	68,6 %	90 %
Antal personer som fått praktik i social verksamhet som en arbetsmarknadsåtgärd under året (egen skattning)	9	6
Andel nöjda praktikanter/studenter under året (egen mätning)	100 %	95 %
Sjukfrånvaro i social verksamhet	5,65 %	4 %

Analys

Nöjd medarbetar-index, NMI-mätning, redovisades för 2016. Resultatet visade en total förbättring överlag. Dock var antalet medarbetare som deltog i undersökningen färre men resultatets tillförlitlighet bedömdes ändå som tillräckligt god. Ny NMI-mätning sker vart tredje år. Nästa gång mätningen utförs är år 2019.

Måttet kring önskad sysselsättningsgrad mäts via en enkät. Eftersom enkäten gick ut till alla i social verksamhet som har en e-postadress i kommunen fick även timavlönade frågeformuläret skickat till sig. I den stora NMI-undersökningen var de inte representerade. Eftersom denna grupp oftast inte har önskad sysselsättningsgrad kan deras svar bidra till att sänka resultatet. Andelen med önskad sysselsättningsgrad ökade dock.

Verksamheten arbetade intensivt med praktiktjänster och att försöka att skapa fler extratjänster inom enheterna som en arbetsmarknadsåtgärd. Arbetsförmedlingen införde dock ett stopp för anvisningar till extratjänster och moderna beredskapsjobb från och med den 1 januari 2019. Detta var en följd av den statsbudget som riksdagen beslutade om den 12 december 2018. Inga extratjänster avbryts i förtid. Redan fattade beslut gäller.

Andelen praktikanter/studenter redovisade i enkätsvar att de är nöjda med genomförd praktik. Samtliga skulle kunna tänka sig att jobba i Grästorp, men avstånd angavs som förhindrande skäl att arbeta i kommunen.

Sjukfrånvaron i social verksamhet hade en totalnivå på 5,65 procent, vilket var en något högre siffra än 2017 som översteg målvärdet på 4 procent. Inom vissa delar inom äldreomsorgen, till exempel hemtjänst och särskilt boende, stod ett relativt fåtal medarbetare för höga sjuktal, vilket påverkade den totala siffran negativt. Inom LSS, funktionshinderomsorgen, redovisades relativt låga siffror vad gäller sjuktalen.

Slutsats

Önskad sysselsättningsgrad eller heltid som norm är en viktig fråga och verksamheten samt HR-funktionen ska ta fram en aktuell handlingsplan med risk- och konsekvensanalys. Grästorps kommun måste komma i mål med denna fråga innan år 2021 enligt överenskommelse med facklig part.

Nöjda praktikanter är en viktig värdemätare eftersom det är kommunens framtida arbetskraft och kollegor. Mottagandet av praktikanter, studenter och nyanställda finslipades därför. Ett annat utvecklingsområde var de nyanställda chefernas introduktion.

För att lyckas med ökad frisknärvaro och minskad sjukfrånvaro krävs att ledarskap och HR-funktion arbetar tillsammans med rehabplaner. Det behövs en tät uppföljning med de som står för majoriteten av sjuktalen. Kommunens företagshälsovård kontaktas under våren 2019 som ett bra expertstöd i processen.

2.3.1.1 Alla medarbetare ska vara involverade i sin egen och verksamhetens utveckling

		Mått	Utfall	Målvärde
		Andel personal som upplever att deras arbetsplats prövar nya idéer och lösningar (egen mätning)	74,9 %	75 %
		Andel personal som anser att det på arbetsplatsen görs omvärldsbevakning (internt och externt) för att själva kunna utvecklas på bästa sätt (egen mätning)	47,9 %	60 %

Analys

Måttet andel personal som upplever att deras arbetsplats prövar nya idéer och lösningar ingår i NMI. Utfallet ökade och närmade sig målvärdet, vilket var positivt.

Måttet andel personal som anser att det på arbetsplatsen görs omvärldsbevakning (internt och externt) för att själva kunna utvecklas på bästa sätt ingår i NMI. Utfallet var fortfarande lågt och blev lägre än föregående år. Inom detta område finns en förbättringspotential.

Slutsats

Grästorp står inför utmaningar och förändringar för att tänka i nya banor. Detta handlar Grästorp 5.0 om: Ett gemensamt sätt att tänka och agera för att möta framtiden och dess utmaningar. Grästorp 5.0 lyfter fram fem principer för att ta vara på alla möjligheter som framtiden erbjuder. Dessa fem principer ger vägledning och öppnar nya sätt att tänka. Det är nyckeln till en framtidssäkrad välfärd i Grästorp.

”Vi tänker värdskap i allt vi gör, vi tänker medledarskap i allt vi gör, vi tänker innovation i allt vi gör, vi tänker digitalisering i allt vi gör och vi tänker helhet i allt vi gör. Tillsammans skapar vi framtiden.”

Den stora utmaningen är att våga pröva nya idéer och göra omvärldsbevakningar. Generellt är medledarutbildning ett viktigt steg i denna process.

2.4 Ekonomi

2.4.1 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser

Mått	Utfall	Målvärde
Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare relativt rikssnittet (VKV)*	904 933	893 362
Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/hemtjänsttagare relativt rikssnittet (VKV)	304 735	263 712
Kostnad individ- och familjeomsorg relativt rikssnittet, kr/invånare (VKV)	2 758	4 513
Kostnad äldreomsorg relativt rikssnittet, kr/invånare 65+ år (VKV)	61 155	60 661
Kostnad funktionsnedsättning LSS och SFB minus ersättning från FK enligt SFB, kr/invånare kontra rikssnittet	6 654	5 220
Verkställandegrad av beviljade ASS-timmar (egen mätning)	96,5 %	99 %

*Vad kostar verksamheten i din kommun

Analys

Måttet kostnad särskilt boende per plats kr/brukare har ökat konstant sedan år 2013 men sjönk något under 2017. Syftet med utredningen ÄO genom revisionsfirman EY var att övergripande kartlägga vad ökningen av kostnad per brukare inom särskilt boende i kommunen berodde på. Kostnad per brukare, KPB-måttet, består av fyra parametrar. För att vända utvecklingen behöver någon av dessa parametrar förändras. Enligt revisionsfirmans utredning medförde försäljningen av kommunens särskilda boenden till Trygga Hem att de interna intäkterna minskade dramatiskt, utan att faktiska lokalkostnader eller intäkter förändrades. Detta var en viktig förklaring till varför kostnaden per brukare ökade, men det är ingenting som kommunen kan påverka. Revisionsfirmans förslag är dels att förändra de aspekter som har störst påverkan på KPB-måttet, dels att stärka den ekonomiska styrningen inom särskilt boende; till exempel följa brytpunkten för hemtjänst. En speciell arbetsgrupp hanterar detta inom social verksamhet.

Måttet kostnad hemtjänst äldreomsorg kr/hemtjänsttagare minskade något jämfört med tidigare år (2017). Det är inte jämförbart med tidigare mått som hette N21010. Därför har värden justerats i redovisningen från och med 2015.

Måttet kostnad individ- och familjeomsorg relativt rikssnittet, kr/invånare visade låga kostnader för individ- och familjeomsorgen, relativt rikssnittet 2017. Kostnaderna för barn- och ungdomsvård samt familjerätt låg stabilt under rikssnittet och följde den nationella utvecklingen. Gällande ekonomiskt bistånd redovisades låga kostnader och i nationell jämförelse låg kommunen på första plats. Kostnaderna för missbruksvård låg under rikssnittet och sjönk jämfört med föregående år.

Kostnadsmått äldreomsorg relativt rikssnittet kr/invånare 65+ för 2017 (senaste måttet) visade en lägre kostnad jämfört med föregående år, relativt sett med anledning av lägre kostnad för särskilt boende, SÄBO, och hemtjänst. Kostnadsmåttet låg dock över rikssnittet 2017. Orsaken till detta var höga kostnader för SÄBO, se ovan förklaringsmodell enligt revisionsfirman EY.

Kostnadsmått funktionsnedsättning LSS och SFB minus ersättning från FK enligt SFB kr/invånare mättes kontra rikssnittet. Syftet med utredningen LSS var att analysera orsaker till de högre kostnaderna för personlig assistans samt att identifiera områden som kan påverka kostnaderna. Revisionsfirman EY konstaterade att kostnadsläget i kommunen till stor del förklaras av en jämförelsevis hög andel LSS-ärenden, framförallt assistansärenden enligt SFB. Kommunen kompenserades för detta genom LSS-utjämningen. Under de senaste åren ökade dock kostnaden inom assistansen, parallellt med att ärendevolymerna minskade. Nettokostnaden per ärende ökade alltså. Slutsatsen var att detta berodde på en kombination av ökade personalkostnader och icke optimerade intäkter från Försäkringskassan. EY:s samlade bild var att styrning, kontroll och uppföljning av LSS-verksamheten fungerade väl i kommunen, både vad gäller myndighetsutövning och utförarverksamhet. Revisionsfirman gav förslag på åtgärder för att hantera riskerna och kostnaderna, kopplat till respektive riskområde. En speciell arbetsgrupp hanterar detta inom social verksamhet.

Verkställandegrad av beviljade ASS-timmar (egen mätning) låg under målvärdet.

Slutsats

Alla kostnadsmått bör ligga under rikssnittet och verksamheten strävar efter att hitta lämpliga vägar att uppfylla dem. Utifrån revisionsfirman EY:s åtgärdslista vad gäller personlig assistans LSS och särskilt boende så tillsatte verksamheten en grupp som arbetar med aktuell åtgärdslista. De viktigaste parametrarna kopplat till ekonomi är sjuktal samt planering, bemanning och schema. Det är viktigt att ständigt ha dem i fokus och arbeta proakivt. I början av 2019 kommer verksamheten att arbeta med viktiga nyckeltal och göra analyser kring bland annat enheternas schema och sjuktal. Syftet är att göra ständiga förbättringar som minskar kommunens kostnader.

2.4.2 Hålla budget

		Mått	Utfall	Målvärde
		Budgetavvikelse	Ja – Negativ (–) avvikelse

Analys

Verksamheten redovisade ett negativt resultat. Orsaken var bland annat kostsam institutionsplacering av barn och unga samt ett personligt assistansärende LSS som krävde ökad bemanning. Korttidsvistelse inom ÄO särskilt boende krävde ökad bemanning. Inom hemtjänsten ökade antalet kunder, vilket medförde fler arbetstimmar. Därmed överskreds budgeten.

Slutsats

Inför 2019 ska äldreomsorgens schema ses över för att hitta nya vägar kring bemanning och planering. Höga sjuktal inom äldreomsorgen är en utmaning där verksamheten planerar att samarbeta med företagshälsovården för att sänka sjuktalen. Individ- och familjeomsorgen fokuserar på hemmaplanslösningar för besparingar. Revisionsfirman EY analyserade kostnaderna inom personlig assistans och särskilt boende. Verksamheten fortsätter att arbeta med revisionsfirmans åtgärdsförslag under 2019.

3 Kvalitetsgarantier

Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respektive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan).

	Kvalitetsgarantin uppfylls
	Kvalitetsgarantin uppfylls inte

Verksamheten garanterar följande servicenivå:

	Kvalitetsgarantier
	Vi garanterar att när du tackat ja till erbjudande om genomförandeplan görs denna tillsammans med dig inom 30 dagar. Planen följs upp minst var sjätte månad
	Vi garanterar att du vid kontakt med socialsekreterare erbjuds en besökstid inom tio arbetsdagar
	Vi garanterar att du får god vård och omsorg utformad i nära dialog med dig och dina närstående i syfte att ge dig bästa möjliga kvalitet vid livets slut

Kvalitetsgarantier uppfylldes.

4 Framtida strategier

Social verksamhet arbetar bland annat med att stödja barn och föräldrar med olika svårigheter. En viktig del är samverkan med skolan och andra berörda verksamheter. Utifrån ett förebyggande perspektiv har socialtjänst och skola sedan några år haft ett tvärprofessionellt team (Team Agera) som bidragit till goda resultat. Nu står verksamheten inför nästa utvecklingsfas och tillsammans med skolan utvecklas Agera 5.0. Syftet är att nyttja resurserna på bästa sätt för framtiden. Idag står socialtjänsten inför många utmaningar som kräver nytänkande och utveckling kring barn och unga.

En av de främsta utmaningarna för kommunen är att erbjuda god äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Allt fler i befolkningen når en mycket hög ålder. Äldres förmåga att klara vardagliga sysslor som att städa, handla och laga mat har förbättrats under senare år. Men samtidigt rapporterar allt fler äldre hälsoproblem och besvär av olika slag. En stor omstrukturering gjordes inom vården och omsorgen för de äldre. Behov av platser i särskilt boende minskade kraftigt under några år. Dock kommer behovet att öka efter år 2020. Antalet platser på sjukhus har minskat under de senaste åren och genomströmningen av äldre patienter på sjukhus ökade. Detta ställer höga och ökade krav på en mer avancerad eftervård, vilket verksamheten idag erbjuder på korttidsboende eller i det egna boendet. Den grupp som ökar mest är de mest sjuka äldre. De har omfattande funktionsnedsättningar på grund av åldrande, skada eller sjukdom. Det gäller att kommunen arbetar på ett strukturerat sätt för att möta utmaningarna med en ökande äldre befolkning. En av de viktiga strategierna är hälsofrämjande arbete.

Ny teknik eHälsa/digitalisering kommer att vara katalysatorn som möjliggör nytänkande inom sjuk- och äldrevård. Inom äldreomsorgen kan ny teknologi underlätta för många av de tyngre arbetsuppgifterna. När tekniken används på rätt sätt får kommunerna besparingar som kan finansiera en värdigare vård för de allt fler äldre. Det gäller att satsa på att öka kunskapen om den nya tekniken, både bland brukare och medarbetare. Självklart kräver den nya välfärdstekniken investeringar. Kommunerna måste också rusta för att kunna erbjuda flera former av boende – så kallade trygghetsboenden + och seniorboenden – för de som inte har behov av full service. De satsningar kommunen redan gjort räcker inte, utan Grästorp måste fortsätta byggprocessen för att möta framtidens utmaningar vad gäller bra boende. Denna strategi kan påverka inflödet till kommunens äldreboenden, men även minska transporter för hemtjänstens personal. Sammantaget kan det påverka trygghetsaspekten och kostnadsläget positivt genom effektiviseringar. Under åren 2020–2022 kommer cirka 40 procent av social verksamhets personal att gå i pension. Det ställer höga krav på nyrekrytering av personal med olika kompetens och krav på kommunen som attraktiv och innovativ arbetsgivare. Flera olika åtgärder görs för att möta detta, bland annat genom kommunens engagemang i Vård- och omsorgscollege, samverkan med olika parter som till exempel V6, värdskap, innovation, lärande organisation, utökat introduktionsprogram. Det gäller att hålla fast vid den inslagna vägens fokus och marknadsföra Grästorp som en bra arbetsgivare och kommun. Eventuellt bör intresset för att driva olika verksamheter i intraprenadform undersökas.

5 Nyckeltal och verksamhetsmått

	År 2018	År 2017	År 2016
Försörjningsstöd, nettokostnad tkr	1 456	1 098	1 037
Socialpsykiatri, antal insatser daglig sysselsättning	13	27	17
Antal behandlade hemtjänstärenden under året	321	334	309
Antal personer som har hemtjänst under året	181	143	148
Särskilda boendeformer antal lägenheter	60	60	60
Öppenvård, antal insatser barn och familj	64	50	59

Social verksamhet

Verksamhet (tkr)	Anslagsnivå	Budget 2018		Redovisning 2018
Verksamhet (tkr)	Anslagsnivå	Kostnad	Intäkt	Kostnad	Intäkt

03	Integrationsenheten	4 983	3 570	4 896	3 068
70	Gemensam verksamhet	10 518	1 002	12 847	2 963
75	Särskilda individuellt inriktade insatser	24 166	12 043	21 845	9 930
76	Insatser enligt LSS	56 062	25 324	54 883	23 447
77	Särskilda boendeformer	51 562	6 510	53 853	8 600
78	Stöd i ordinärt boende	38 790	17 855	38 985	18 093
SUMMA	Social verksamhet	186 081	66 304	187 309	66 101

Sammanställning

	Kostnad	Intäkt	Netto
Budget	186 081	66 304	119 777
Redovisning	187 309	66 101	121 208
Resultat	– 1 228	– 203	– 1 431