Analys

Vårdnadshavarnas nöjdhet i förskola och skola har ökat sedan den senaste mätningen. Viktiga förutsättningar är bemötande, kommunikation och relationer mellan förskola, skola och hem. Verksamhetens arbete med värdskap påverkade bemötandet mellan förskola, skola och hem och vårdnadshavares nöjdhet på ett positivt sätt.

Genom förskolans användning av Instagram fick vårdnadshavarna god kännedom om vad deras barn har gjort under dagen redan när de hämtade barnen på förskolan. Tillsammans med det täta samarbetet vid lämning och hämtning bidrog detta till vårdnadshavarnas möjligheter att vara delaktiga i sina barns förskola.

I förskoleklassen användes Instagram också som kommunikationskanal mellan skola och hem. Ett medvetet relationsskapande arbete mellan skola och hem samt mellan lärare och elever pågick under året. På så sätt blev vårdnadshavarna delaktiga i förskoleklassens arbete. Förskoleklassens nya organisation som arbetar flexibelt i större och mindre grupper påverkade också vårdnadshavarnas nöjdhet.

Grundskolans något lägre resultat handlade om frågor kopplade till elevernas studiero och skolans stödinsatser. Den dagliga kontakten med hemmen minskade med stigande ålder, vilket påverkade relationen mellan skola och hem.

I grundsärskolan samarbetade skola och hem mycket nära och vårdnadshavarna uttryckte ett stort förtroende för verksamheten.

Slutsats

Under 2019 fortsätter verksamheten med att stärka vårdnadshavarnas nöjdhet i förskola och skola genom fortsatt hög kvalitet i bemötande, kommunikation och relationer mellan förskola, skola och hem samt i samverkan med hemmen.

Det förebyggande hälsoarbetet kring trygghet och studiero i årskurs 4–9 ledde till en gemensam lektionsstruktur i alla ämnen och årskurser på hela skolan. Analysen visade att studieron ökade och tryggheten var fortsatt hög. Tillsammans med skolans förbättringsarbete kring beteendestrategier i klassrummet och kooperativt lärande bidrog detta till hälsofrämjande lärmiljöer för eleverna.

Lunneviskolans förbättringsarbete med rörelse och fysisk aktivitet inledde varje skoldag för alla elever. Detta finns även med som naturliga delar av lärmiljön, både inne och ute. Tillsammans med medvetna pedagogiska aktiviteter på skolan och i närmiljön har skolan skapat en skoldag i ett helhetsperspektiv som välkomnar eleverna i deras eget lärande. Det förebyggande hälsoarbetet bidrar till en mer hälsofrämjande lärmiljö och ett mer lustfyllt lärande för eleverna. Simskolan i förskoleklassen gjorde att i stort sett alla elever utvecklade simkunnighet.

Förskolornas inne- och utemiljöer bjöd in barnen till lek, kreativitet och samskapande. På förskolorna sov barnen utomhus, vilket bidrog till att barnen blev friskare och att närvaron ökade. Förskolebarnen erbjöds en väl avvägd dag mellan aktivitet, vila och kost. Personalen i förskolorna arbetade medvetet med barnens inskolning för att skapa relationer och trygghet.

Andra exempel är hur förskolechefer och rektorer involverar alla medledare i enheternas processer kring organisation och utveckling. Ett styrkebaserat och systemiskt perspektiv på organisation och medledarskap är en viktig del i det värdestyrda ledarskapet som genomsyrar bildningsverksamheten.

Agera 5.0 är den nya samverkansarenan kring barn och unga mellan bildningsverksamheten och social verksamhet. Här samverkar olika professioner inom förskola, skola och socialtjänst. Arbetet inleddes 2018 och fortsätter under 2019. Under 2018 handlade arbetet om samsyn kring uppdrag och roller samt att prova samordnade aktiviteter på den nya samverkansarenan.

Slutsats

Det förebyggande hälsoarbetet inleddes 2018 och fortsätter under 2019.

Bildningsverksamheten fortsätter att skapa ett helhetsperspektiv kring hälsa och lärande. Det gäller både den fysiska och psykosociala hälsan samt måendet och allt som påverkar det. Begreppet hälsa vidgas för kommunens barn och elever så att de lär känna sig själva och kan vara delaktiga i sin egen hälsa och sitt eget mående.

Under 2019 kommer resultatet av skolhälsovårdens hälsoundersökningar att användas som underlag för att kartlägga och identifiera ytterligare insatser vad gäller förebyggande hälsoarbete inom bildningsverksamheten.

Inom ramen för Agera 5.0 fortsätter arbetet med att skapa samsyn kring uppdrag och roller samt att ta fram ytterligare samordnade aktiviteter.

Alla enheter arbetade målinriktat för att motverka kränkande behandling.

Den digitala kompetensen förbättrades under 2018. Kunskapen om hur digitaliseringen påverkar samhällsutvecklingen samt digitaliseringens möjligheter i lärandet ökade. Förskolan gick från färdiga spel till att själva skapa spel i de digitala verktygen. Pedagogerna arbetade med interaktiva aktiviteter och lärmiljöer som utvidgade kreativiteten i barnens lärande. Multimodala arbetssätt i förskola och skola kombinerar olika uttrycksformer i undervisning och lärande. Programmering med robotar används i förskola och skola och samtliga elever i årskurs 9 deltog i Lego League. Elevernas källkritiska förmåga utvecklades i förskola och skola, kopplat till digitaliseringen. Det finns många exempel på hur planering och lärande synliggjordes för eleverna i lärportalen Edwise, vilka också delades på kompetensutvecklingsdagen. Instagram som kommunikationskanal mellan förskola och förskoleklass och hemmen ökade. Alla medledare i bildningsverksamheten har idag digitala kalendrar och bildningsverksamheten har medvetet utvecklat digitala former för möten, kommunikation, utveckling, dokumentation och administration. Det handlar om allt från system för administration till schemaappar i förskolan och webbresurser för möten.

Analysen visade att de kompetensutvecklingsinsatser och satsningar som genomfördes under 2018 påverkade kunskapen och den digitala kompetensen hos alla medledare. Detta förbättrade barnens och elevernas digitala kompetens. Framgångsfaktorer var samsynen i hela bildningsverksamheten och att bildningsverksamheten hade en strategidag för bildningsutskottet och ledningsgruppen. Vidare påbörjade ledningsgruppen Skolverkets kompetensutveckling Leda digitalisering. Förstelärarnas uppdrag var att utveckla den digitala kompetensen i skolan. Lärare i årskurs 7–9 gick en utbildning i programmering. Kompetensutvecklingsdagen med Bo Dahlbom ledde till att medledarna i förskola och skola fortsatte att dela med sig och lära av varandra. Täthet och förnyelse av digitala verktyg i förskolan, i årskurserna F–3 samt i fritidshem ökade. Lärmiljöerna i förskolan förstärktes genom att fler projektorer och 3D-skrivare numera finns på de flesta enheter och i olika ämnen. Ett exempel är slöjd, vilket också påverkade resultatet positivt.

Slutsats

Styrkorna inom trygghetsskapande arbete fortsätter att stärkas under 2019. Det är viktigt att fortsätta förbättra det främjande och förebyggande relationsskapande arbetet samt att introducera ny personal i den kultur och struktur som redan finns i framgångsrika arbetssätt och rutiner.

Att lämna grundskolan med godkända betyg är hälsofrämjande för varje elev. Förbättringsarbetet med hälsofrämjande lärmiljöer från förskola till årskurs 9 fortsätter därför under 2019. Samsynen och samarbetet mellan arbetslag, förskolechef och rektor samt elevhälsans professioner stärks ytterligare, liksom elevhälsans tvärprofessionella arbete.

Den fortsatta utvecklingen av digital kompetens kommer än mer att vara en del i den pedagogiska utvecklingen i förskola och skola. När det gäller administrationen kommer en gemensam upphandling av verksamhetssystem ske i samverkan med V6-kommunerna. Vidare kommer digitaliseringens möjligheter att tas tillvara i kompetensförsörjningen.

Analys

Årskurs 9

Måluppfyllelsen ökade sedan 2017. Den ökade måluppfyllelsen i årskurs 9 berodde främst på bättre rutiner för stöd och extra anpassningar för de elever som behöver det. Analysen visade att arbetslagets kontinuerliga pedagogiska diskussioner kring elevernas kunskapsutveckling och anpassningar av undervisningen påverkade måluppfyllelsen positivt. Resursteamet Stjärnan med specialpedagogisk kompetens var en framgångsfaktor i arbetet för elever med neuropsykiatriska funktionshinder, NPF, och elever som riskerar att bli hemmasittare.

Årskurs 6

Måttet var nytt för 2018. Det mäter andelen elever som nådde målen i alla ämnen. Analysen av den låga måluppfyllelsen var att lärare ännu inte arbetar på ett effektivt sätt med hälsofrämjande lärmiljöer och extra anpassningar i klassrummet. Kartläggningen av elevernas behov uteblev. I stället för att i första hand anpassa lärarmiljön riktades insatser till enskilda elever. Vidare visade analysen att arbetslagets organisation försvårade för lärarna att få en samlad bild av elevernas kunskapsutveckling. Lärarna undervisade och hade mentorselever i olika klasser och årskurser. Även lärare från högstadiet undervisade i årskurs 6, vilket försvårade samverkan mellan lärarna.

Årskurs 3

Måluppfyllelsen i årskurs 3 ökade i svenska och låg fortsatt lågt i matematik. Analysen visade att det fanns en styrka i årskurs 3 för att skapa hälsofrämjande lärmiljöer, medan det saknas tillräckliga rutiner kring att följa upp varje elevs kunskapsutveckling. Måluppfyllelsen i matematik berodde främst på avsaknad av kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och att planera undervisningen utifrån det.

Årskurs 1

Måtten var nya för 2018 och visade att måluppfyllelsen i årskurs 1 låg högre i svenska än i matematik. Analysen visade att den lägre måluppfyllelsen i matematik berodde på att läromedlet fick styra undervisningen mer än läroplanen och lärarens variation i arbetssätt. Även här var styrkan att skapa hälsofrämjande lärmiljöer, medan det saknades tillräckliga rutiner för att följa upp varje elevs kunskapsutveckling och att planera undervisningen utifrån det.

Förskoleklass

Måttet var nytt för 2018. Flertalet elever kan läsa när de lämnar förskoleklassen, vilket är en viktig kunskap för arbetslaget som tar emot eleverna i övergången till årskurs 1.

Fritidshem F–6

Analysen av fritidshemmens resultat handlar om att arbetet ännu inte har ställts om till det förändrade uppdraget i styrdokumenten. Planering och organisation, som skapar en miljö för utveckling och lärande på fritidshemmet i samverkan med skolans arbetslag, behöver utvecklas i ett helhetsperspektiv från förskoleklass till årskurs 6.

Förskolan

Måttet var nytt för 2018. Analysen visade att förskolans kompetensutvecklingsinsats inom Läslyftet bidrog till att barnen fick möjlighet att utveckla sitt språk och sin kommunikativa förmåga på fler sätt än tidigare. Även digitala verktyg och multimodala arbetssätt där olika uttrycksformer kombineras bidrog till barnens utveckling av språk och kommunikativ förmåga. Förskolan arbetar kontinuerligt med att anpassa lärmiljöerna efter barnens behov och utveckling. Inom förskolan finns en dela-kultur med öppna diskussioner där arbetslagen inspireras och lär av varandra. Det finns ett utvecklat kollegialt lärande genom reflektion som bas i förskolornas systematiska kvalitetsarbete.

Grundsärskolan

Måttet var nytt för 2018 och visade hög måluppfyllelse. Analysen visade att grundsärskolan höll en hög kvalitet i undervisning och lärande, vilket bidrog till den höga måluppfyllelsen. I grundsärskolan finns en självklar kultur att anpassa och variera undervisningen utifrån elevernas behov i nära samarbete mellan elev, skola och hem. Undervisningen med den pedagogiska tjänstehunden bidrog till den höga måluppfyllelsen.

Samverkan med näringslivet

Samverkan med näringslivet och andra verksamheter börjar redan i förskolan och tog flera steg framåt och förbättrades. Yrkesmässan, praktisk arbetslivsorientering (PRAO) och Lego League i årskurs 7–9 är några exempel. Att lära känna sin närmiljö var en viktig del av lärmiljön i förskolan.

2.3 Personal

2.3.1 Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare

		Mått	Utfall	Målvärde
		Nöjd medarbetar-index (NMI)	75	70

Detta mått mäts vart tredje år och nästa enkät genomförs 2019.

Analys

Skicklig och kompetent personal är en förutsättning för att skapa kvalitet i verksamhetens samtliga skolformer och områden. Arbetet med värdskap stärker trivsel och arbetsmiljö och verksamheten tillvaratar organisationens styrkor för att kunna lära av och med varandra. Alla ges utrymme att växa.

Bildningsverksamheten hade fortsatt relativt lätt att rekrytera personal, vilket kan bero på verksamhetens värderiktning och att kommunen har ett gott rykte. Alla nyanställda bjöds in till en ”tjuvstart” som introduktion i bildningsverksamheten. Flera av de nyanställda uppgav att de söker sig till den lilla kommunen med det stora drivet som satsar på barn och unga. De upplever sig bli väl bemötta och blir snabbt en del i teamet.

Ständig kompetensutveckling och kollegialt lärande i en lärande organisation är viktigt inom bildningsverksamheten. Alla arbetslagsledare i förskola och skola gick en arbetslagsledarutbildning under 2018. Syftet var att utveckla ett coachande och lärande förhållningssätt i ledarskapet. Analysen visade att utbildningen gav arbetslagsledarna samsyn från förskola till årskurs 9 samt verktyg att leda arbetslagets arbete med undervisningens kvalitet.

Tillgången på behöriga förskollärare och lärare är en fortsatt utmaning, både nationellt och lokalt. I bildningsverksamheten ställdes organisationen om med kompletterande kompetenser i förskola och skola. Elevkoordinatorer och förskolebiträden är exempel på denna omställning.

Slutsats

Inom ramen för Grästorp 5.0 prioriterar bildningsverksamheten medledarskap under 2019. Att gå från medarbetarskap till medledarskap med hög grad av tillit är en förutsättning för att anpassas till de stora samhällsförändringarna som demografin och digitaliseringen ger. I medledarskapet ligger fokus på värdet för barnen och eleverna. Verksamheten stärker den inre motivationen och är lärande och anpassningsbar.

Arbetslagsledarutbildningen och kollegialt lärande fortsätter under 2019. Professionen stärks i uppdragen och trygghet skapas i rollerna som ett led i att nå ännu bättre resultat och måluppfyllelse.

Arbetet med kompetensförsörjning och kompletterande kompetenser fortsätter under 2019 genom andra och nya kompetenser som komplement till behöriga och legitimerade förskollärare och lärare. Även digitaliseringens möjligheter kommer att tillvaratas i arbetet med kompetensförsörjning.

Analys

Bildningsverksamheten hade negativ budgetavvikelse under 2018. Detta berodde till största delen på det stora antalet elever i gymnasieskolan. Grästorp saknar egen gymnasieskola och alla elever går därför i skolor utanför kommunen. Antalet elever till gymnasieskolor var högt under 2017 och 2018. Därmed överskred gymnasiekostnaderna budget och bidrog till bildningsverksamhetens underskott. Antalet gymnasieelever bedöms sjunka något efter 2020.

Den största delen av bildningsverksamhetens kostnader består av löpande kostnader för personal. Kostnader för undervisning var fortsatt höga, medan förskoleverksamheten visade positivt ekonomiskt resultat. Lönerevisionen som var planerad till april blev försenad på grund av förhandlingar mellan arbetsgivarorganisationer och lärarnas fackliga organisationer. Detta bidrog länge till osäkerhet i prognosen för personalkostnader.

Grästorps kommun hade en liten positiv nettokostnadsavvikelse i öppna jämförelser för grundskolan (inklusive förskoleklass). En positiv avvikelse innebar att kostnadsläget för grundskolan i kommunen var högre än det statistiskt förväntade kostnadsläget efter att hänsyn tagits till faktorer som andel 6–15-åringar i kommunen, barn med utländsk bakgrund samt små skolor och skolskjuts.

Andra kostnader för bildningsverksamheten är lokalkostnader, kostnader för olika typer av avtalade tjänster samt kostnader för barn och elever som går i andra kommuners skolor eller friskolor.

Intäkterna består till största delen av avgiftsintäkter och statsbidrag. Avgiftsintäkterna kommer från verksamheter inom förskolan och fritidshemmet. Kommunen tillämpar maxtaxa. Bildningsverksamhetens bidragsintäkter består av statsbidrag för riktade insatser inom grundskolan, förskolan och fritidshemmet samt bidrag från Migrationsverket för asylsökande barn och elever.

Under året fick kommunen bidrag för riktade insatser inom en rad områden. Bidrag för karriärtjänster har använts till åtta förstelärartjänster och bidrag inom lärarlönelyftet finansierade ökade löner för ett 30-tal lärare och förskollärare. Kommunen fick även bidrag för att bibehålla personaltätheten på fritidshemmet och på lågstadiet samt för att verka för ökad jämlikhet och stärka likvärdigheten i grundskolan. En del av dessa pengar användes till att stärka ledarskapet på olika nivåer inom skolan, bland annat deltog biträdande rektorer på rektorsprogrammet, och ledarskap i klassrummet stärktes genom kollegialt lärande.

Slutsats

Verksamhetens kostnader följdes upp kontinuerligt för att tidigt identifiera avvikelser mot budget. Budgetuppföljning gjordes på enhets- och verksamhetsnivå tillsammans med bildningsverksamhetens ledningsgrupp, skolchef och ekonom. Syftet var att stärka arbetet med gemensam budget för hela bildningsverksamheten genom att gemensamt ta del av utfallet och vidta eventuella åtgärder i ett helhetsperspektiv.

Även om mycket görs med riktade statsbidrag så innebär bidragen också större planeringssvårigheter i verksamheten. Oförutsägbarheten, som till stor del beror på ramverket för bidragen, riskerar att öka i takt med bidragsintäkterna. Ett exempel på detta är att kommunen under året fick avslag för sin ansökan om bidrag för att skapa mindre barngrupper i förskolan. Avslaget påverkade personaltätheten i förskolan.

4 Framtida strategier

Ett kollegialt lärande från förskola till årskurs 9:
- Strukturer för kollegialt lärande genom reflektion
- Gemensamma kulturdagar, k-dagar, för att dela och sprida, halvdag 20 augusti 2019 och halvdag våren 2020

Det systematiska kvalitetsarbetet:
- Enkäter till elever och vårdnadshavare
- Analysarbete

Medledarutveckling:
- Från medarbetarskap till medledarskap

5 Nyckeltal och verksamhetsmått