Omvärldsanalys

Samhällsekonomin

De ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner – även för Grästorp – påverkas av utvecklingen både inom landet och i omvärlden. Den svenska ekonomin utvecklades starkt under 2017 och Sverige befann sig i en högkonjunktur. 2018 avmattades tillväxten och toppen på högkonjunkturen passerades, vilket indikerar att en avmattning i ekonomin nu kommer att följa. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden kommer därmed att brytas genom minskad sysselsättning. En svagare utveckling av antalet arbetade timmar medför också en dämpning av tillväxten av skatteunderlaget kommande period. Under de följande åren, 2019–2020, blir det betydligt svårare att finansiera verksamheterna. Det beror delvis på att skatteunderlaget då inte längre växer lika snabbt. Det blir också allt svårare att hitta arbetskraft med rätt kompetens, det gäller speciellt inom kommunsektorn. Det är ändå viktigt att notera att nuvarande bedömning inte innebär att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur, utan handlar mer om att gå från högkonjunktur till en konjunktur av mer normal karaktär.

Högre räntenivåer är att vänta då inflationsmålet i genomsnitt de senaste åren legat på 2 procent. Räntehöjningar genomfördes redan under 2018 i USA, Norge och Storbritannien. Utifrån denna bakgrund är det troligt att Riksbanken kommer att höja reporäntan ett flertal gånger de kommande åren. En viss ökning av räntenivåerna noterades vid nyupplåning och omsättning av befintliga lån under 2018.

Intäktsnivån är avgörande för möjligheten att finansiera den kommunala verksamheten. Det finns också en uppfattning, bland annat från Sveriges kommuner och Landsting, att det finns exempel på reformer där staten valt att tolka finansieringsprincipen på ett tveksamt sätt. Det ger ökade kostnader för reformer utan medföljande finansiering. Skatteintäkter och generella statsbidrag är helt avgörande, då pengar är medel i den offentliga verksamheten och målet är att bygga välfärd på den lokala nivån.

En annan växande fråga är den kostnadsdrivande effekten av de riktade och till viss del tillfälliga statsbidragen, med försämrade förutsättningar för planering som följd. Här finns en rad exempel på riktade bidrag som snarare ställer till än löser problem. Genom att staten styr med riktade bidrag fråntas den lokala nivån ansvaret för styrning och planering av verksamheten. Detta minskar den lokala anpassningsförmågan som finns i ett decentraliserat styrsystem.

En tydlig trend är att kommunens verksamhet utsätts för ett högt demografiskt tryck. Det är känt sedan lång tid att den demografiska utvecklingen, tillsammans med ökad efterfrågan av välfärd, kommer att innebära ökade utmaningar inom välfärdssektorn. Det innebär också att ett betydande glapp riskerar att uppstå mellan kommunernas intäkter och de kraftigt växande behov av välfärdsomsorg som den snabba befolkningstillväxten och den förändrade befolkningsstrukturen för med sig. Mest tydligt är det inom äldreomsorgens verksamhet där antalet äldre i befolkningen ökar snabbt samtidigt som den yrkesverksamma gruppen, som ska betala för en ökad kostnad inom vård och omsorg, bara ökar marginellt eller till och med minskar. Den så kallade försörjningskvoten förändras kraftigt på några års sikt.

Vilka möjligheter finns då att möta dessa utmaningar? Effektivisering är en första tanke, men det finns även andra möjligheter.

Samverkan mellan stat och kommuner och mellan kommuner. En dialog kan skapa samsyn kring utmaningar och förändringsbehov, och gör det möjligt att komma överens om gemensamma satsningar för långsiktiga förändringar. För mindre kommuner är detta en förutsättning för att kunna hantera de kommande utmaningarna.

Ökad användning av ny teknik. Arbetssätt och rutiner kan förändras genom att bland annat bättre nyttja ny teknik och digitalisering, inte minst inom äldreomsorgen där antalet invånare över 80 år ökar snabbt.

Längre arbetsliv. Det demografiska trycket ställer också krav på ett längre arbetsliv för att finansiera välfärden, när andelen yrkesverksamma i befolkningen minskar. Även möjligheten att bemanna tjänster blir en utmaning då arbetskraften inte räcker till och svårigheten att hitta rätt kompetens ökar.

Det arbete som Grästorp startade i Grästorp 5.0 stämmer därför väl in i de utmaningar som behöver hanteras genom de principer som 5.0 bygger på, nämligen Värdskap, Helhet, Medledarskap, Innovation och Digitalisering.