Ekonomisk sammanfattning

Årets resultat visade ett underskott på 0,6 mkr mot budget och gav ett totalt resultat på 6,1 mkr. Därmed uppfyllde Grästorp kommunallagens krav på en ekonomi i balans, men inte kravet på god ekonomisk hushållning. Under 2013 definierade kommunfullmäktige vad god ekonomisk hushållning ska innebära utifrån fem finansiella mål. Resultatet var betydligt lägre än 2017, cirka 7,0 mkr, och 0,3 mkr lägre än 2016. Budgetåret 2016 innehöll flera stora poster av engångskaraktär som belastade resultatet. Om dessa jämförelsestörande poster exkluderas, betyder det att resultatet var 13,1 mkr respektive 15,3 mkr för dessa år. Resultatet för 2018 var därmed betydligt lägre än de senaste åren. Sedan balanskravet infördes år 2000 har kommunen visat positiva resultat, med undantag av 2003 och 2004. Med resultatet 2018 har kommunen redovisat överskott 14 år i rad.

image1

Budgetavvikelserna i den löpande verksamheten, som nämnder och utskott ansvarar för, varierade mellan 1,2 mkr och –1,4 mkr. 2016 redovisade alla verksamheter ett positivt resultat medan en verksamhet redovisade ett negativt resultat 2017. För 2018 redovisade två verksamheter ett negativt resultat. Totalt redovisade den löpande verksamheten ett underskott på 0,5 mkr mot budget, med en nettokostnad på 322,2 mkr. Budgetavvikelsen blev därmed negativ, cirka 0,1 procent i den löpande verksamheten. År 2017 redovisade verksamheterna ett sammanlagt överskott på 2,1 mkr mot budget, vilket motsvarade 0,9 procent i positiv budgetavvikelse. Finansförvaltningen redovisade en negativ avvikelse på 1,6 mkr. Den viktigaste uppgiften framöver är att behålla den goda kostnadskontrollen, för att även i fortsättningen få positiva resultat. Det finns tydliga signaler på att ekonomin blir allt mer ansträngd, vilket också resultatet för 2018 tydligt visade. Genom god kostnadskontroll och budgetdisciplin kan Grästorp även fortsättningsvis ha stabil ekonomi och långsiktigt klara en nivå som uppfyller kraven för god ekonomisk hushållning.

Investeringsvolymen var 29,3 mkr netto, vilket var betydligt lägre än 2017 som var den näst högsta sedan tidigt 80-tal. Investeringarna år 2016 uppgick till 17,4 mkr och år 2015 till 18,9 mkr. Investeringsnivån 2014 var den högsta någonsin under ett enskilt budgetår, 54,2 mkr. Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan kostnads- och intäktsränta, var något bättre än 2017 och belastade kommunens resultat med cirka 0,5 mkr. Kommunen behöver göra en noggrann prioritering av olika behov för att hålla investeringarna på en nivå som kan finansieras långsiktigt, utan alltför stora påfrestningar på ekonomin. En ökad upplåning för att finansiera höga investeringsnivåer ökar det negativa finansnettot och påverkar också soliditeten negativt. Den procentuella ökningen av nettokostnaderna på 5,1 procent var betydligt högre än ökningen av skatte- och bidragsintäkterna, som ökade med 2,6 procent jämfört med 2017. För att klara de finansiella målen och en god ekonomisk hushållning, måste verksamhetens nettokostnader ligga på en nivå som är anpassad till de ekonomiska förutsättningarna. Kommunens negativa finansnetto behöver fortsätta att förbättras för att inte räntekostnaderna ska tränga undan det ekonomiska utrymmet för olika verksamheter. Pengar som då frigörs kan användas till att stärka ekonomin, vilket ökar möjligheterna till verksamhetsutveckling.