Prioriterade mål

Förklaring till färgmarkeringar och symboler i rapporten framgår av tabellen nedan.

Målet är uppnått         
Målet är delvis uppnått         
Målet är inte uppnått         

Kund och medborgare

Invånare och kunder ska vara nöjda

Mått Utfall Målvärde
Nöjd medborgar-index (NMI) relativt rikssnittet 62 55
Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende, bland de 25 procent bästa i Sverige (Kolada, databas för nyckeltal för kommuner och regioner) 88 % 90 %
Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten, bland de 25 procent bästa i Sverige (Kolada) 98 % 90 %
Elevens syn på skolan och undervisningen i årskurs 9 86,5 % 85 %
Nöjda vårdnadshavare skola/förskola 73,4 % 85 %
Andelen nöjda brukare inom daglig verksamhet LSS (egen mätning, enkätverktyget Pict-O-Stat) 54 80 %

Analys

Den sammanlagda bedömningen var att kommunen hade en god måluppfyllnad.

Måluppfyllnaden var ett resultat av satsningen på ett gott värdskap. Kunderna inom alla verksamheter märkte skillnad. Kommunen upplevs som framgångsrik med god ekonomi och allmän god ordning och reda. Det skapade i sin tur förutsättningar för satsningar på lokaler, gator, parker och VA-saneringar.

Kommunens kultur- och fritidsverksamhet visade också på goda resultat med ett ökat antal besökare inom alla delar av verksamheten.

En annan bidragande orsak till det goda resultatet var myndighetsutövningen inom miljö- och byggnadsnämndens område.

Slutsats

Kommunen får inte nöja sig med de goda resultaten, utan nu är det dags att spänna bågen ännu högre. Detta gör Grästorp genom att hålla fast vid en fortsatt kvalitetsutveckling i verksamheterna, fortsätta satsningen på värdskap, lärande och innovation och hålla på ordning och reda i ekonomi och förvaltning. Ökat bostadsbyggande bör även fortsättningsvis vara ett högt prioriterat område för att se till att kommunen och näringslivet kan använda framgångsvågen och Grästorps goda rykte. Därmed skapas ökad tillväxt.

Verksamhet

Det förebyggande hälsoarbetet prioriteras och genomsyrar all verksamhet

Mått Utfall Målvärde
Andel personer med bra eller mycket bra hälsotillstånd relativt snittet i regionen 70 % 73 %
Andel personer med stillasittande fritid (16–84 år) relativt snittet i regionen 15 % 15 %
Hur tryggt och säkert kan du vistas utomhus på kvällar och nätter? (medborgarundersökning) 6,9 6,9
Känner du dig trygg på skolan? (drogvaneundersökning) 92,5 % 95 %

Analys

Bakgrunden till att hälsoarbetet är ett av de tre högst prioriterade områdena beror på den demografiska utvecklingen som, om inget görs, kommer att leda till allt högre kostnader för kommunen med en åldrande befolkning.

Att jobba hälsoförebyggande är en av de strategiska satsningar som beslutats för att minska kostnaderna för ohälsa och mänskligt lidande. Det gäller inom alla områden, allt från barn och unga till egna medledare, befolkningen i stort och inte minst bland de äldre.

Här fattas fortfarande några viktiga nyckeltal, men ett arbete pågår i verksamheterna för att ta fram dessa.

Den sociala verksamheten konstaterade att den upplevda hälsan var hög bland dem som var aktiva i olika pensionärs- och seniororganisationer samt att mäns hälsa var bättre än kvinnors, vilket också gäller i hela befolkningen i övrigt. Här behövs en djupare kartläggning inom respektive verksamhet för att sedan sätta in rätt åtgärder.

En annan analys är att den upplevda tryggheten i Grästorps kommun och i skolverksamheten uppnådde de aktuella måtten.

Slutsats

Då hälsan var bättre bland aktiva seniorer och bättre bland män än kvinnor är det långt kvar till att nå målet om en jämställd hälsa bland de äldre.

Det förebyggande arbetet med tidiga insatser tycks ha gett effekt då drogvaneundersökningen visade synnerligen goda resultat. En nystart kommer att ske vad gäller det förebyggande arbetet med barn och unga. Den nya samverkansarenan heter Familjehuset Agera, vilket är den sociala verksamhetens och bildningsverksamhetens nya samverkansplattform.

Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen

Mått Utfall Målvärde
Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 89,3 % 100 %
Meritvärde årskurs 9 229,5 230

 


Analys

Måluppfyllelsen är densamma för år 2018 som år 2017. Måluppfyllelsen när det gäller meritvärdet i årskurs 9 låg på densamma som för år 2017 men får anses som god. Behörigheten till gymnasiet låg på samma nivå som 2017.

Det finns många tecken på framgång och styrkor kopplat till den ökade måluppfyllelsen. Styrkorna ligger inom framtidsfokus, och alla enheter och skolformer har olika styrkor. Exempel är arbetet med gemensam reflektion och kollegialt lärande, variation i undervisningen, tidiga insatser, inkludering, extra anpassningar, lärmiljöer, organisation och digitalisering. Det är också genom olikheterna det går att förstå varför måluppfyllelsen varierar mellan olika år och årskurser. Det skapar motivering för att fortsätta stärka barnen och elevernas perspektiv från förskola till årskurs 9. Styrkorna på enheterna behöver tas till vara och medledarna behöver fortsätta att lära av varandra, skapa en struktur för kollektivt lärande och fortsätta med gemensam kompetensutveckling kring pedagogisk samsyn och övergångar i ett helhetsperspektiv.

Slutsats

På både enhets- och verksamhetsnivå kommer arbetet att omfattas av, och utgå ifrån, de fem principerna i Grästorp 5.0. Därmed går det att ställa om mot en förskola och skola med plats för framtiden som skapar värde för andra.

En attraktiv kommun och ökat bostadsbyggande

Mått Utfall Målvärde
Nyföretagande under året 25 20
Nyetableringar under året 3,1 4
Svenskt Näringslivs rankning 19 50
Arbetstillfällen i kommunen 1 763 1 850
Arbetslöshet relativt rikssnittet 1,9 % 3,6 %
Antal invånare 5 731 5 765
Antal nyproducerade boenden under året 11 10
Antal hushåll i kommunen jämfört med föregående år 2 658 2 627

Analys

Framgångskonceptet med Näringslivssamverkan Grästorp fortsätter att leverera resultat. Kommunen hamnade på 19:e plats i den senaste näringslivsrankningen, som bland annat bygger på en enkät till företagarna, där det återigen gick att se förbättrade resultat.

Arbetslösheten sjunker i kommunen och låg på 1,9 procent. Kommunens arbetsmarknadsenhet gör värdefulla insatser och överträffade sina målvärden. 70 procent av deltagarna i deras verksamhet når målet om självförsörjning efter avslutad insats. Arbetsmarknadsenheten utvecklade samarbetet med den sociala verksamheten i Grästorp 5.0-anda. Helhetsperspektiv och tydliga processer gör att ingen hamnar mellan stolarna.

Nya tomter på Brännebacka färdigställdes under 2018. Under 2019 kommer nya detaljplaner att vara klara, vilket kommer att ge ännu fler möjligheter för den som vill bygga och bo i Grästorp.

Invånarantalet minskade under 2018. Detta beror på att många äldre avled under vinterhalvåret i kombination med få nyinflyttningar och ovanligt få födda barn.

Slutsats

Näringslivssamverkan Grästorp (NSG) fastställde en ambitiös handlingsplan som skapade förutsättningar för en fortsatt god utveckling för det lokala näringslivet. Det är dock viktigt att hela tiden fortsätta utvecklingen av näringslivssamverkan, att inte stanna upp och vara nöjd, utan hela tiden arbeta med förbättring. Det är också viktigt att värna om den goda kultur och tillit som finns mellan kommun och företagare.

Att köpa in ny mark och exploatera nya områden är även fortsättningsvis ett viktigt och högt prioriterat uppdrag för förvaltningen.

Personal

Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare

Mått Utfall Målvärde
Nöjd medarbetar-index (NMI) 76 70
Önskad sysselsättningsgrad 90 % 100 %
Sjuktal (helår) 5,3 % 4 %

 


Analys

Grästorps övergripande mål för personalpolitiken är att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Målet innehåller flera olika delar där bland annat kommunen ska ha lätt för att rekrytera och behålla rätt kompetens.

Under senare år har det varit svårt att rekrytera rätt kompetens till skola och förskola, socialsekreterare samt inom vård och omsorg. Att få tag i legitimerad personal inom exempelvis hälso- och sjukvård är fortsatt svårt. Inom vissa andra svårrekryterade grupper såsom lärare och förskollärare är det fortsatt svårt att rekrytera personal med rätt kompetens och erfarenhet i yrket, men Grästorps kommun har ett gott rykte och får behöriga sökanden. I flera fall har sökanden från andra kommuner hört av sig för att fråga om det finns några lediga tjänster.

En del i att vara en attraktiv arbetsgivare är ledarutvecklingsprogrammet för framtida ledare. Ett nytt program kommer att startas under 2019 i samverkan med övriga kommuner i V6. Resultatet från tidigare års ledarutvecklingsprogram har varit gott och Grästorp har, liksom övriga V6-kommuner, flera chefer anställda idag som har gått ledarutvecklingsprogrammet. Det har varit en stor styrka att använda redan befintlig kompetens inom organisationerna och också en väg att genomföra ett utvecklingsprogram på ett mycket kostnadseffektivt sätt.

I medarbetarenkäten som genomfördes i november 2016 efterfrågades vilken sysselsättningsgrad som fanns i anställningen samt om medledaren var nöjd med den. Enkäten visade att det i social verksamhet var 26 procent av medledarna som ville öka sin sysselsättningsgrad, jämfört med det tillfälle då de besvarade enkäten.

Sjukfrånvaron för 2018 visade ett värde om 5,5 procent för kommunen som helhet. Detta var ett lägre värde än föregående år då sjukfrånvaron var 6,2 procent. Sjukfrånvaron var högre bland kvinnor än män, kvinnors sjukfrånvaro under året var 6 procent jämfört med männens 3,3 procent. Fördelat på ålder var sjukfrånvaron relativt jämn. Den var högst i åldrarna 50 år (5,9 procent) följt av 29 år (5,4 procent) och därefter 30–49 år (5,1 procent). Under årets första tre månader var korttidsfrånvaron hög, då årets influensautbrott var kraftigt. Många medarbetare insjuknade och var borta från arbetet under lång tid. Detta är en period då sjukfrånvaron ofta är hög. Grästorp visade ingen anmärkningsvärt hög sjukfrånvaro. Några kommuner har lägre total sjukfrånvaro och det är givetvis intressant att lära av dem för att se vad som kan göras för att minska sjukfrånvaron.

Målsättningen för sjuktalen är att de på helårsbasis inte ska överstiga 4 procent. För att uppnå det målet vid årets slut är det viktigt att arbeta aktivt med rehabilitering samt att se över vad som kan göras förebyggande för att begränsa inflödet av sjukskrivningar. Arbetet med friskfaktorer på arbetsplatsnivå är en insats som kan medföra ett minskat antal sjukskrivningar. Social verksamhet har sedan slutet av 2017 testat att använda tjänsten Sjuk- och friskanmälan via företagshälsovården. Det är ett sätt att minska korttidsfrånvaron, då tjänsten innebär att medarbetaren får återkoppling efter några dagars sjukfrånvaro och sjukrådgivning av sjukvårdsutbildad personal vid egen sjukdom samt vård av barn. Resultatet av satsningen gav lägre sjuktal under 2018.

SHAM-modulen färdigställdes och infördes under 2018. SHAM är en förkortning av det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet. SHAM-modulen är en del av Stratsys och ska vara ett sätt att ha en tydligare planering och dokumentation av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Slutsats

Att få ner sjuktalen till en lägre nivå är högt prioriterat. Från politiskt håll finns ett stort intresse av frågan, där de förtroendevalda undrar vilka resurser som krävs för att nå målet om 4 procent. Diskussionen kommer också att handla om huruvida det mål som finns idag är realistiskt eller inte.

I slutet av 2017 införskaffades ett verktyg för att hålla samman dokumentationen och uppföljning av varje rehabiliteringsärende. Implementeringen av systemet genomfördes under första halvåret 2018. Systemet i sig kommer inte att få ner sjuktalen, men det blir ett medel för att underlätta den administrativa processen där påminnelser och statistik blir verktyg för att hålla ordning på sjukfrånvaron.

Alla verksamheter ansvarar för åtgärder och aktiviteter som ger de anställda önskad sysselsättningsgrad. Ett exempel på ett framgångsrikt arbete är LSS-verksamheten som lyckades höja den genomsnittliga sysselsättningsgraden avsevärt och därmed skapat attraktivare anställningar för både män och kvinnor. Ett annat exempel är att verksamheterna alltid strävar efter att erbjuda de som önskar utökad sysselsättningsgrad lämpliga vikariat.

Målet att vara en attraktiv arbetsgivare fortgår ständigt. I november 2016 genomfördes medarbetarenkäten för tredje gången. Resultatet presenterades i början av 2017 och resultatet var mycket gott. Det övergripande NMI-värdet (nöjd medarbetar-index) var 76, vilket är mycket högt. Det visade att medledarna trivdes och ansåg att de hade en god arbetsmiljö med möjlighet att påverka sin arbetssituation. Det är dags att göra en ny enkät under 2019. Frågan har även diskuterats om enkäten ska göras varje år eftersom tre år är en förhållandevis lång period.

Ekonomi

Grästorps kommun ska leva upp till begreppet god ekonomisk hushållning

Analys

Kommunens ekonomi bedömdes vara under kontroll, även om resultatet var lägre jämfört med tidigare år, vilket tydligt framgår i årsredovisningen. Verksamheterna redovisade ett sammanlagt underskott mot budget med 0,5 mkr, en avvikelse som motsvarade cirka 0,1 procent av nettobudgeten. De enskilda avvikelserna i verksamheterna varierade mellan ett överskott på 1,2 mkr och ett underskott på 1,4 mkr. I den löpande uppföljningen under senare delen av året, samt redan i delårsbokslutet, pekade redovisningen mot ett sämre resultat för kommunen som helhet. Redan vid ingången av 2018 var det tydligt att ekonomin var ansträngd och flera antaganden i planeringsförutsättningarna var osäkra. Detta visar att kommunen ändå har en hög effektivitet och hittar kostnadseffektiva lösningar på de ekonomiska och finansiella utmaningar som blir följden av att förutsättningarna snabbt kan förändras. Genom en noggrann uppföljning av ekonomi och verksamhet finns goda förutsättningar för tidiga åtgärder i den verksamhet och ekonomi som planerats och budgeterats.

Genom att resultatet försämrades 2018 och inte nådde upp till nivån enligt definitionen för god ekonomisk hushållning, gjordes därför bedömningen att 2018 var ett år då kommunen inte klarade av kravet på god ekonomisk hushållning.

 


Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser

Mått Utfall Målvärde
Nettokostnad per invånare jämfört med riket, VKV (Kommundatabasen, Vad kostar verksamheten i din kommun?) 54 007 55 413
Nettokostnad per invånare jämfört med kommuner med 5 000-9 999 invånare, VKV 54 007 59 234
Nettokostnad per invånare jämfört med pendlingskommuner nära större stad, VKV 54 007 54 641
Nettokostnad per invånare jämfört med Västra Götalands kommuner, VKV 54 007 54 534
Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola – 17,1 % 0 %
Nettokostnadsavvikelse grundskola 11,4 % 0 %
Nettokostnadsavvikelse förskola inklusive öppen förskola – 1,1 % 0 %
Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg 14,4 % 0 %
Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg – 3,7 % 0 %

Analys

Utfallet hämtades från Vad kostar verksamheten i din kommun (VKV) från år 2017, vilket är de senaste tillgängliga uppgifterna. Jämförelsen avsåg nettokostnad per invånare för att jämföra hur kommunens kostnadsnivå förhöll sig till olika kommungrupper och därigenom bedöma hur kostnadseffektiv kommunens verksamhet var. Nedan framgår jämförelsen av den totala nettokostnaden i fyra olika nivåer per grupper.

  • Kommuner i riket: 55 413 kr/invånare. Grästorp hade lägre kostnad (1 406 kr/invånare).
  • Kommuner med invånarantal 5 000-9 999 invånare: 59 234 kr/invånare. Grästorp hade lägre kostnad (5 227 kr/invånare).
  • Pendlingskommuner till större stad: 54 641 kr/invånare. Grästorp hade lägre kostnad (634 kr/invånare).
  • Kommuner i Västra Götaland: 54 534 kr/invånare. Grästorp hade lägre kostnad (527 kr/invånare).

I denna jämförelse redovisade Grästorp under 2017 jämförelsestörande poster som motsvarade cirka 174 kr/invånare. Om motsvarande effekter finns i jämförelsekommunerna är okänt.

Nettokostnadsavvikelserna för de olika verksamheterna indikerar om en kommun har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen, enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. Samtliga värden avsåg år 2017.

Slutsats

Verksamhetsåret 2018 innebar en ökning av de totala nettokostnaderna. Det är ändå tydligt att verksamheten klarade en snabb och omfattande omställning på ett mycket kostnadseffektivt sätt och även uppfyllde en god kvalitet i uppdraget. Det fortsatta uppdraget är nu att öka effektiviteten för att frigöra tid till värdeskapande arbete och utveckling av kvaliteten i hela den kommunala organisationen. Ett utvecklings- och förändringsarbete inom ramen för Grästorp 5.0 har därför påbörjats, vilket ska genomsyra hela organisationen. Principerna för förändringen bygger på värdskap, helhet, medledare, digitalisering och innovation.

Kostnaderna per invånare för att bedriva verksamhet visar också på en effektiv verksamhet. Det blir tydligt när Grästorp 2017 låg lägre i kostnad oavsett i vilken kommungrupp jämförelsen gjordes. Grästorp hade en lägre kostnad som varierade mellan 527 kr/invånare och 5 227 kr/invånare för den löpande verksamheten. Detta visar på en mycket kostnadseffektiv verksamhet. Det ska dock noteras att förutsättningarna för att bedriva verksamhet är väldigt olika, om kommuner med 950 000 invånare jämförs med de kommuner som har under 3 000 invånare.

Särskilda uppdrag och inriktningar

Jämställdhet och likabehandling

Mått Utfall Målvärde
Andel utrikesfödda i orten Grästorp 7,3 % 10 %
Andelen av det underrepresenterade könet ska öka i kommunens alla verksamheter 0 % 5 %
Andel underrepresenterat kön av tjänstemän i ledande ställning (kommunledningsgrupp) 43 % 40 %
Andel underrepresenterat kön bland de förtroendevalda 39 % 40 %
Andel underrepresenterat kön av förtroendevalda i ledande ställning (presidiet) 14 % 40 %

Analys

Andelen utrikesfödda boende i Grästorp ökade något jämfört med år 2017 till 7,3 procent. Målet på 10 procent uppnåddes dock inte. Grästorps kommun ser positivt på att ta emot nyanlända. En svårighet med mottagandet är att få tillgång till bostäder till de personer som berörs.

Kommunens högsta tjänstemannagrupp hade en jämn könsfördelning med 43 procent män. Måttet att andelen män ska öka i kommunens verksamheter visade en liten tillbakagång. För årets sju första månader visade siffrorna att andelen män minskade något jämfört med samma period år 2017. Det handlar dock om mycket små förändringar.

Andelen kvinnor på ledande poster i förtroendemannaorganisationen var låg. Bland presidierna var 14 procent kvinnor, vilket var en bra bit från målvärdet om 40 procent.

Slutsats

Mansdominansen bland de ledande förtroendevalda är svår att förändra under pågående mandatperiod. Men det går ändå att ge kvinnor ett större inflytande i det pågående arbetet. Det kan till exempel gälla tillsättning av styrgrupper och representanter till råd som kan ha stor betydelse för kommande prioriteringar och beslut.