Finansiering
Nettokostnad, tkr | Bokslut 2017 |
Bokslut 2018 |
Budget 2018 |
Avvikelse 2018 |
---|---|---|---|---|
Realisationsvinster och -förluster | 190 | 410 | 410 | |
Pensionskostnader med mera som inte fördelats på verksamheterna | – 7 237 | – 5 227 | – 5 144 | – 83 |
Momskompensation, omsorgsboende | 221 | 222 | 222 | |
Momsjustering | – 454 | 584 | 584 | |
Ersättning vägrätt | 556 | |||
Schablonersättning från Migrationsverket som ej fördelats till verksamheterna | 4 122 | 4 122 | ||
Intäkt löneväxling | 18 | 23 | 23 | |
Upplösning anslutningsavgifter | – | 102 | 102 | |
Upplösning statliga investeringsbidrag | 295 | 310 | 310 | |
Kundförluster och återvunna fordringar | 160 | – 276 | – 276 | |
Löneökningar | – 2 473 | 2 473 | ||
Avskrivningar | – 15 168 | – 14 517 | – 16 688 | 2 171 |
Kapitalkostnadsintäkt | 18 884 | 16 320 | 16 320 | 0 |
Skatteintäkter | 277 648 | 279 214 | 280 522 | – 1 308 |
Generella statsbidrag | 8 884 | 8 660 | 8 159 | 501 |
Utjämningssystemet | 124 121 | 117 556 | 121 455 | – 3 899 |
Utjämning LSS-kostnader | – 14 702 | – 11 103 | – 11 491 | 388 |
Fastighetsavgift | 12 048 | 13 610 | 13 702 | – 92 |
Finansiella kostnader och intäkter | – 1 199 | 148 | – 2 363 | 2 511 |
Bioenergianläggning | 2 039 | 1 956 | 1 834 | 122 |
Summa | 406 303 | 412 114 | 403 833 | 8 281 |
Kommentarer
Realisationsvinster och realisationsförluster
Realisationsvinsten blev 410 tkr och kom från försäljning av bilar och optokanalisation i Hunflensbyn.
Pensionskostnader med mera som inte är fördelade på verksamheterna
Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader, fastighetsförsäkringar och fastighetsskatt fördelades schablonmässigt under året. Det innebär bland annat samma procentuella påslag för arbetsgivaravgifter oavsett de anställdas ålder. Fördelningen gjordes via personalomkostnadspålägget som rekommenderats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Fördelningen av arbetsgivaravgifterna och pensionskostnaderna resulterade i en underfinansiering och därför har kommunen budgeterat för en del av pensionskostnaderna inom finansiering. Efter avstämning av kostnader för arbetsgivaravgifter och pensionskostnader mot budget blev resultatet ett underskott på 83 tkr.
Momskompensation för omsorgsboende
Kommunen fick momskompensation på 222 tkr för lokalhyror inom omsorgsboende.
Momsjustering
Kommunen har gjort rättelse av moms för åren 2016–2017 och då fått tillbaka 584 tkr.
Ersättning vägrätt
2017 fick kommunen ersättning med 556 tkr av Trafikverket för nyttjande av mark i samband med Trafikverkets ombyggnation av E16.
Schablonersättning från Migrationsverket som ej fördelats till verksamheterna
Kommunen får schablonersättningar från Migrationsverket för mottagande av nyanlända. Av dessa har 4,1 mkr inte fördelats ut till verksamheterna.
Intäkt löneväxling
Vid löneväxling för anställda tar kommunen en avgift för att täcka sina administrativa kostnader. Avgiften gav en intäkt på totalt 23 tkr 2018.
Upplösning anslutningsavgifter
Anslutningsavgifter till stadsnätet ska intäktsbokföras i takt med avskrivningarna för stadsnätet. Upplösningen1 av anslutningsavgifter 2018 gav en intäkt på 102 tkr.
Upplösning av statliga investeringsbidrag
Investeringsbidrag ska intäktsbokföras i takt med avskrivningarna för den investering bidraget gäller. Upplösningen av investeringsbidrag 2018 gav en intäkt på 310 tkr.
Kundförluster och återvunna fordringar
Kommunen redovisade 276 tkr i kundförluster.
Löneökningar
Löneökningarna inklusive sociala avgifter blev 2,5 mkr lägre än budgeterat.
Avskrivningar och kapitalkostnadsintäkt
Med avskrivningar menas en planmässig minskning av anläggningstillgångarnas värde som beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Nedskrivning ingår i avskrivningarna. Avskrivningen av immateriella tillgångar var 167 tkr, avskrivningen av byggnader och anläggningar 9 mkr och avskrivningen av maskiner och inventarier 1,9 mkr. En nedskrivning av Snöå Bruk gjordes med 3,4 mkr för att justera bokfört värde då det fanns beslut om försäljning. Trots nedskrivningen blev avskrivningarna 2,2 mkr lägre än budgeterat. Orsaken var dels att komponentavskrivning infördes från och med 1 januari 2018 vilket sänkte avskrivningarna med 1,6 mkr för 2018, dels att en del investeringar inte blev klara i den takt som beräknades när kommunen budgeterade kapitalkostnaden för 2018.
Verksamheterna belastas med en kapitalkostnad som ska täcka avskrivningar inklusive ränta. Det blir samtidigt en kapitalkostnadsintäkt inom finansiering.
Skatteintäkter
Skatteintäkterna bestäms av dels kommunens skattesats, dels invånarnas totala beskattningsbara inkomst. När budgeten beslutas använder kommunen den då aktuella skatteunderlagsprognosen från SKL avseende skatteintäkterna och utjämningssystemet. När konjunkturen förändras påverkas dessa intäkter och därför avviker de från budget.
I årets skatteintäkter ingår dessa delar
tkr | |
---|---|
Preliminära skatteintäkter för bokslutsåret | 280 631 |
Prognos över slutavräkning för bokslutsåret | – 415 |
Prognos över slutavräkning för året före bokslutsåret | – 1 002 |
Summa | 279 214 |
Generella statsbidrag
Kommunen fick 7,8 mkr från de så kallade välfärdsmiljarderna (extra tillskott för kommuner som tagit emot en stor andel flyktingar), 804 tkr i bidrag för ensamkommande unga över 18 år och 71 tkr för extratjänster.
Utjämningssystemet
Syftet med utjämningssystemet är att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller regleringsavgift.
Inkomstutjämning
I huvudsak finansierar staten inkomstutjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Kommuner som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan kommuner som har en högre skattekraft än garantin får vara med och bidra till utjämningen till de andra kommunerna.
Kostnadsutjämning
Kostnadsutjämningen syftar till att jämna ut strukturella behovs- och kostnadsskillnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet.
Strukturbidrag
Strukturbidraget syftar till att stärka kommuner och landsting som har en liten befolkning och/eller problem med sysselsättning och arbetsmarknad.
Regleringsbidrag och regleringsavgift
Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästa år. Om det uppstår en skillnad mellan den angivna nivån och den totala summa som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften, plus kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, regleras detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare, som kommunen får eller måste betala.
tkr | |
---|---|
Inkomstutjämning | 96 545 |
Kostnadsutjämning | 19 940 |
Regleringsavgift | 1 071 |
Summa | 117 556 |
Utjämning av LSS-kostnader
Kostnader för stöd och service till vissa funktionsnedsatta personer enligt LSS utjämnas genom avgifter eller bidrag. Vansbro kommun fick 2018 betala en avgift på 11,1 mkr.
Fastighetsavgift
Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, uppgick till 13,6 mkr.
Finansiella kostnader och intäkter
Finansnettot var 2,5 mkr bättre än budgeterat, främst på grund av att lånekostnaderna blev lägre än beräknat. De finansiella kostnaderna bestod till största delen av kostnadsräntor på lån 1,2 mkr, ränta på pensionsavsättning 543 tkr och bankkostnader 26 tkr. De finansiella intäkterna bestod till största delen av ränteintäkter 20 tkr (på bland annat bankmedel och utlåning till Kommuninvest), ränteintäkter från kundfordringar 19 tkr, borgensavgifter 531 tkr, utdelning från Kommuninvest 1,2 mkr och likvidation av Visit Södra Dalarna 208 tkr.
Bioenergianläggning
Bioenergianläggningen har Vansbro kommun tidigare hyrt från Nordisk Renting via en finansiell leasing. Under 2017 utnyttjade kommunen en option och kommunen finansierar numera anläggningen med banklån. Kommunen hyr ut anläggningen till Rindi Energi AB. För 2012 och 2013 beviljades Rindi ett anstånd med hyra och Rindi återbetalar anståndet under en tioårsperiod, och huvuddelen av intäkten avser det anståndet. Intäkten var totalt 2 mkr.