Invallning Vansbro

Projektet har en total budget på 31 mkr. Av dessa står kommunen för 12,6 mkr och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) för 18,4 mkr. Vid 2018 års början hade 3,1 mkr använts, och under 2018 användes 4,6 mkr. 23,3 mkr återstår av budget och i nuläget väntas investeringen hålla sig inom budget, med reservation för rening av ytterligare föroreningar.

Investeringen avser byggandet av ett översvämningsskydd i form av en jordvall. Förberedande markundersökningar samt projektering är gjorda och arbetet började hösten 2018. 2019 fortsätter vallbygget med sanering av förorenade områden och jordkroppen börjar byggas i början av 2019. Vallbygget görs parallellt med järnvägen. Vansbro kommun har öppnat en till moräntäkt vid Saltvik för att förse bygget med tillräckligt med byggmassa. I den tänkta vallinjen påträffades stora mängder sågspån, cirka 5 000 kubikmeter. I ett avtal flyttades sågspånet in i Rindis industriområde för att bli ett insynsskydd, så att kommunen slipper flytta massorna ut ur området och sparar kostnader. Lagerhallarna på området får stå kvar då befintlig logistikväg tas bort då man har avtalat om en annan logistiklösning. Två byggnader, ett förråd och en tegelbyggnad, har rivits. Befintligt kontor ska rivas och ersätts av en ny byggnad. Kostnaden för det kontorsbygget var ursprungligen 7,4 mkr, men ska justeras i avgående entreprenadavtal till cirka 5 mkr.

Målet är att invallningen blir klar under hösten 2019 och slutbesiktas våren 2020.

Brandskydd Söderåsen, Medborgarhuset och Bäckaskog

Budgeten är 7,3 mkr och 2018 användes 5,2 mkr. Denna investering ingår i tidigare och framtida åtgärder för att klara brandskyddet i kommunens verksamheter. Investeringen ska ge ett fullt fungerande byggtekniskt brandskydd. Brandskyddsarbetet på Söderåsen och Bäckaskog är färdigt. Arbetet på Medborgarhuset är i princip färdigt bortsett från montage av nya partier och larminstallation i simhallen. Under 2018 användes även 700 tkr från driftbudgeten för driftåtgärder. Brandskyddsåtgärderna väntas bli klara våren 2019, förutom åtgärder som behöver göras i simhallen då verksamheten stänger i sommar.

LSS gruppboende

Budgeten är 15 mkr och 2018 användes 13,3 mkr. Byggnaden är färdig och inflyttning skedde i november 2018. Två av lägenheterna är iordningställda för att vara ett korttidsboende. Lägenhetsförråd är iordningställda i ladan. En upphandling av en solcellsanläggning gjordes 2018 och installeras våren 2019. Kommunen har fått bidrag för installationen från länsstyrelsen.

Ombyggnad Östra skolan till Jofsens förskola

Budgeten är 2,8 mkr och till och med 2018 har 2,7 mkr av dessa förbrukats. Investeringen avser ombyggnation av Östra skolan till förskola. Östra skolan har tidigare varit tömd och bedömdes som lämplig att bygga om för att möta behovet av en förskola. Ombyggnaden har gett en förskola med två avdelningar och verksamheten flyttade in hösten 2017. Investeringen 2018 avser kompletteringar och färdigställande av markarbeten.

Aktivitetspark Järnvägsgatan

Projektets totalbudget är 1,27 mkr. Vid 2018 års början hade 0,11 mkr använts och 2018 användes 0,27 mkr. Därmed återstår 0,89 mkr av budgeten.

Investeringen avser byggande av en aktivitetspark i Järnvägsparken norr om stationshuset. Markarbetet är färdigt och utrustning har beställts för leverans våren 2019.

Projektet i nuvarande omfattning beräknas vara klart för invigning försommaren 2019.

Utbyggnad fiber

Investeringen avser utbyggnad av fiberoptiskt bredbandsnät i Vansbro kommun. Projektet har som mål att 90 procent av hushållen och företagen i Vansbro kommun ska ha tillgång till internetuppkoppling med en hastighet på minst 100 Mbit/s. Till och med 2017 var den upparbetade kostnaden 25,6 mkr. Under 2018 har 11,8 mkr använts, vilket ger en totalkostnad på 37,4 mkr.

Finansiering av investeringen sker med avsatta investeringsmedel från kommunen, bidrag samt anslutningsavgifter. Vansbro kommun har sökt och beviljats delfinansiering från Tillväxtverket för det ortssammanbindande stamnätet, samt delfinansiering från Jordbruksverket för spridningsnätet i Skamhed, Skålö-Ilbäcken och Uppsälje.

Stamnätet är färdigt med undantag för kortare sträckor. Spridningsnätet är sedan tidigare utbyggt i Skamhed och Skålö-Ilbäcken samt delar av Dala-Järna. Under hösten byggdes spridningsnätet ut i Uppsälje och de första kunderna där har kopplats på.

Kommunen påbörjade en genomlysning av investeringsprojektets ekonomi 2018, som fortsätter 2019. Ursprungligen var tanken att kommunens egen insats skulle landa på 17,4 mkr. Vid 2018 års slut beräknas kommunens insats vara 21,5 mkr. För att färdigställa stamnätet räknar kommunen med att det behövs ytterligare 2,3 mkr.

Projektering äldreboende

Budgeten är totalt 3,0 mkr och beslutades 2014. 2018 användes 1,6 mkr.

Kommunen har nu antagit en lokalförsörjningsplan för att lösa behovet av nya äldreboendeplatser i Vansbro. I första hand ska äldreboendeplatser skapas i Bäckaskogsfastigheten. Fokus 2018 har därför varit att se vilka möjliga lösningar det finns för att bygga om, bygga till och bygga ut på Bäckaskog för att skapa fler vårdplatser. Av de olika alternativen är huvudspåret att i steg 1 bygga om bottenvåningen i hus 06 för att skapa tio boendeplatser och i steg 2 bygga på hus 05 och 06 med ytterligare ett våningsplan. Hus 01 behöver även byggas om för att klara kraven på egna toalett- och duschutrymmen för de boende samt även arbetsmiljökrav.

I den sista etappen behövs även en ny byggnad på den nuvarande parkeringsplatsen där 40–50 lägenheter kan få plats. I vilken turordning arbetena ska genomföras kan behöva ändras utifrån fler utredningar och kostnadsberäkningar.

Under 2018 har kommunen utarbetat en ritning av ombyggnaden för bottenvåningen i hus 06, utifrån det funktionsprogram som verksamheten har tagit fram, samt även en bim-modell (byggnadsinformationsmodell). För att förankra utformningen har en vr-modell (virtual reality) skapats där personal, politiker och intresseorganisationer har haft möjlighet att se hur ombyggnaden kommer att bli. En förutsättning för påbyggnad av hus 05 och 06 samt nybyggnad på parkeringen är att det finns en ny detaljplan för området. Planen beräknas ha vunnit laga kraft i juli 2019. Mer pengar kommer att behövas för att slutföra projektering och förfrågningsunderlag. För ombyggnad av etapp 1 av bottenvåningen i hus 06 bedöms investeringsbehovet bli omkring 15 mkr.

Kommunens bioenergianläggning

Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Nordisk Renting. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan 1999. Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen.

2012 omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet var ”genomrinningsprincipen” som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi.

Det nya hyresavtalet gäller från och med 2013 till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gällde till och med 2037 med optionstidpunkter. Kommunfullmäktige beslutade 2015 att använda optionen och löste avtalet med Nordisk Renting den 31 december 2016, tillträdet skedde dock den 1 februari 2017. Det innebär att kommunen nu äger kommanditbolaget Vansbroviken Kommanditbolag. Från optionstidpunkten har ett arbete pågått för att lösa kommanditbolaget, vilket ska ske 2019. Kommunen har även förhandlat med Rindi om eventuella förändringar i hyresavtalet, som väntas bli klara 2019.

Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren 2012–2013. Hyrorna återbetalas enligt en betalningsplan under åren 2014–2024, som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för 2012–2013 om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen.

(Rindi Västerdala AB har numera köpts av Solörkoncernen och heter Solör Bioenergi Västerdala AB).

Resultaträkning

Verksamhetens nettokostnader var 423,5 mkr, en ökning med 11,1 mkr från 2017.

Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 408 mkr, samma belopp som 2017. Skatteintäkterna stod för 279,2 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 128,7 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 79 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera.

Förändring i eget kapital

Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 103,8 procent, vilket var en försämring med 2,7 procentenheter mot 2017. Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 103,3 procent. Nettokostnaderna var alltså 3,8 procentenheter högre än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 14,5 mkr.

Nettokostnader andel av skatteintäkter

Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 12,5 mkr inklusive löneskatt 2018. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 10,3 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 0,4 mkr inklusive skatt.

Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för föregående år.

¹ Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter.
² Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter.

Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 2,1 mkr. Kommunens lån uppgick till 145 mkr. Räntekostnaderna på lån hos Kommuninvest var 1,2 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,5 mkr.

Under året har kommunen övergått till komponentredovisning, vilket innebar att avskrivningskostnaderna blev 1,6 mkr lägre.

Finansnetto i relation till nettokostnaderna

Balansräkning

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar samt finansiella anläggningstillgångar) ökade med 16,6 mkr till 425 mkr.

Omsättningstillgångar

Fordringarna ökade med 0,9 mkr till 44,7 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) minskade med 12,1 mkr till 42,2 mkr.

Likviditet

Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalningsförmågan, var vid årets slut 8,2 procent, vilket motsvarade 29 dagars utbetalningar. 2017 var likviditeten 10,7 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna.

Likviditet

Eget kapital

Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) minskade med 13,5 mkr till följd av årets underskott. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 211,8 mkr.

Eget kapital

Avsättningar

Avsättningar till pensioner uppgick till 26,5 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 24,4 mkr. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 1,6 mkr och avsättning för pensionsåtaganden för förtroendevalda enligt OPF-KL var 408 tkr. Från och med år 2000 redovisas årets intjänade pensioner som individuell del under kortfristiga skulder.