Omvärld och befolkning

Stark arbetsmarknad består men BNP-tillväxten blir svag 2019¹

Framtidstron bland såväl hushåll som företag i Sverige har försvagats markant, vilket åtminstone i det korta perspektivet ger stöd åt bedömningen om en fortsatt konjunkturavmattning. Andra svaghetstecken för global tillverkningsindustri och handel stämmer väl överens med den pessimistiska synen på utsikterna för exportmarknaden. I hög grad liknar den nuvarande bedömningen den makroprognos SKL presenterade i december 2018.

SKL:s prognos är att BNP-tillväxten i Sverige dämpas rejält 2019. Siffran för helåret 2019 hamnar nära 1 procent. Det är en stor kontrast mot de föregående fem åren, när den årliga BNP-tillväxten i genomsnitt har varit 2,8 procent. SKL bedömer att de senaste årens höga sysselsättningstillväxt inte är möjlig att upprätthålla, dels eftersom det återstående arbetsutbudet inte bedöms matcha den efterfrågade arbetskraften, dels som en följd av en långsammare ökning av befolkningen i arbetsför ålder. Därtill väntar sig SKL en svagare tillväxt för såväl inhemsk efterfrågan som för exporten. En huvudförklaring till den svagare inhemska tillväxten är det väntade fallet i bostadsbyggandet. Bidraget från bostadsinvesteringarna till BNP-tillväxten blir negativt 2019 – en tydlig kontrast till de senaste fem åren när byggboomen gett extra skjuts till BNP-tillväxten med omkring 0,5 procentenheter årligen.

Resursutnyttjandet i Sverige är ännu högt: Arbetslösheten är låg och industrins kapacitetsutnyttjande högt. Styrkan i svensk ekonomi består därför en tid, speciellt på arbetsmarknaden. Trots en längre period av stark konjunktur, där 2018 utgjorde toppen, är både konsumentprisinflationen och löneökningstakten ännu ganska låga. SKL räknar dock med att löneökningstakten fortsätter stiga kommande år. Utifrån SKL:s prognos om att Riksbankens inflationsmål på 2 procent kommer att nås de närmaste åren, väntas Riksbanken fortsätta höja reporäntan. Högre räntor trycker därmed upp KPI-inflationen kommande år.

Liksom i föregående prognos räknar SKL med att det dröjer till 2020 innan arbetsmarknaden visar tydligare tecken på avkylning, antalet arbetade timmar minskar och arbetslösheten stiger. På längre sikt, för 2021–2022, baseras den samhällsekonomiska analysen på en prognos som baseras på arbetsmarknaden och demografin. Det kan beskrivas som att det varken råder hög- eller lågkonjunktur, där analysen utgår från arbetsmarknaden.

Befolkning

Vid årets slut hade Vansbro kommun 6 807 invånare. Det var en minskning med 30 invånare. 2017 minskade antalet invånare med 47, vilket innebär en minskning med totalt 77 de senaste två åren. Den senaste tioårsperioden har befolkningen totalt minskat med 109 invånare, mellan 2015 och 2016 ökade antalet invånare med 169 men nästan alla övriga år har befolkningen minskat. Befolkningsminskningen 2018 var 0,4 procent, medan länet ökade med 1 026 personer (0,4 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 109 943 invånare (1,25 procent).

Befolkningsutveckling Vansbro kommun

2018 föddes 49 barn i Vansbro. De senaste tio åren har totalt 605 barn fötts i kommunen, i snitt 61 barn per år. Antalet avlidna var 91 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0–6 år) minskade med 15 och antalet skolbarn (7–17 år) minskade med 1 jämfört med 2017. Antalet personer i arbetsför ålder (18–64 år) minskade med 36 medan ålderspensionärerna blev 22 fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (27,3 procent) än i både länet (24,3 procent) och riket (19,9 procent). Andelen utrikes födda var vid årets slut 570 personer (8,4 procent av folkmängden), en minskning med 31 invånare. Flest invånare som är utrikes födda kommer från Syrien, Finland, Afghanistan och Turkiet.

Invandringen till kommunen var 88 personer mot 105 personer 2017, de flesta från Afghanistan och Syrien. Snittåldern i Vansbro kommun var 45,5 år 2018.

Befolkning åldersfördelning

Känslighetsanalys

Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Tabellen nedan visar hur kommunens kostnader påverkas av olika förändringar.

^*Personalomkostnadspålägg.