Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Sverige¹ är inne i en lågkonjunktur som förväntas bottna 2024. Det drabbar kommunsektorn dubbelt genom en historiskt låg ökning av skatteunderlaget 2023–2024. Dessutom bidrar inflationen till att köpkraften urholkas.

Kommunen behöver hantera en historiskt negativ utveckling av det reala skatteunderlaget, hög inflation, kraftigt ökande pensionskostnader och demografiska utmaningar. Det gör att resultatet faller för såväl Sjöbo som hela kommunsektorn.

För Sjöbos del resulterar det i att det budgeteras negativa resultat både 2023 och 2024 med 19,4 mnkr respektive 26,1 mnkr. Därmed köper kommunen sig tid för att kunna vidta åtgärder för att uppnå god ekonomisk hushållning 2025.

Den höga inflationen och de snabba räntehöjningarna bidrog till att bromsa efterfrågan i ekonomin hösten 2022 och det sista kvartalet föll svensk BNP. Efter en kort period av normalisering och återhämtning efter pandemin är ekonomin åter i en lågkonjunktur. Det är främst de delar av efterfrågan som är räntekänsliga som bidrar till konjunkturnedgången; hushållens konsumtion och investeringarna, främst bostadsinvesteringar. Även försvagningen av den svenska kronan bidrar till högre inflation.

Hushållens ränteutgifter, som andel av disponibla inkomster, ökar snabbt och är drygt fyra gånger högre 2023 än 2021. Den höga inflationen urholkar reallönerna och den reala disponibla inkomsten minskar i år. Utrymmet för hushållen att konsumera begränsas betydligt.

De långa marknadsräntorna har dessutom ökat dramatiskt och en global penningpolitisk åtstramning väntar. Inflations- och ränteuppgången medför en markant dämpning av konjunkturutsikterna för världsekonomin.

År 2023 förväntas BNP minska med 1,0 procent, främst drivet av att både hushållens konsumtion och investeringarna i ekonomin faller. Att hushållens konsumtion minskar är mycket ovanligt. Det har endast inträffat en gång efter 90-talskrisen (i volym och på helårsbasis), år 2020 till följd av pandemirestriktionerna. Även offentlig konsumtion utvecklas svagt och landar på nolltillväxt i år. Den statliga konsumtionen ökar dock, till följd av ambitionshöjningar i främst försvaret och rättsväsendet.

BNP procentuell förändring år 2022–2026

Kommunsektorns konsumtion minskar däremot till följd av det dystra ekonomiska läget och i regionerna på grund av utfasningen av pandemirelaterade åtgärder. Svagare global efterfrågan dämpar exporten i år, men den svaga inhemska efterfrågan dämpar importen än mer. Därför bidrar nettoexporten till att hålla uppe BNP-tillväxten något 2023.

Att efterfrågan minskar 2023 innebär att många företag, särskilt på den svenska hemmamarknaden, behöver anpassa sina kostnader. Samtidigt behöver de göra avvägningar för att anpassa sig till lågkonjunkturen på kortare sikt. Det handlar om den mer strukturella kompetensbristen och storleken på personalen. Det är stora kostnader involverade i att rekrytera och det finns väsentliga matchningsproblem mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Befolkning

År 2022 uppgick Sveriges befolkning till knappt 10,5 miljoner. Befolkningsökningen växlade ned jämfört med de senaste åren. I SCB:s befolkningsprognos beräknas Sveriges folkmängd öka med knappt 400 000 personer fram till 2030 och då vara 10,9 miljoner. År 2022 föddes färre barn än på många år i Sverige, vilket får betydelse för både skola och barnomsorg framöver. År 2030 är de barnen åtta år gamla och har börjat skolan. Det ger ett lägre antal skolbarn än i dag i varje årskull de tillhör i takt med att de blir äldre. År 2030 är de som är födda runt 1990 i 40-årsåldern. 1960-talisterna har just gått eller kommer snart att gå i pension. Alla kvarlevande som är födda på 1940-talet har passerat 80 års ålder. Då beräknas det finnas 810 000 personer som är 80 år eller äldre, vilket motsvarar 7,4 procent av befolkningen. Nu är drygt 5 procent av befolkningen i dessa åldrar. I Sjöbo utgör 6 procent av befolkningen åldersgruppen. Den förväntas öka till 7,5 procent 2030.

Sjöbos befolkning ökade under 2000-talet, men ökningstakten mattades av från och med 2008 och 2010 redovisades en minskning. Därefter har invånarantalet åter ökat.

Befolkningen i kommunen uppgick vid årsskiftet till 19 549 invånare, en ökning med 52 personer. Efter en låg ökning 2021 med 0,4 procent, minskade ökningstakten ytterligare till knappt 0,3 procent.

Framöver väntas befolkningsökningen växla ned och 2032 förväntas folkmängden i Sjöbo ha ökat med cirka 628 personer och då vara 20 175. Åren 2023 och 2024 förväntas en befolkningsökning motsvarande 0,2 procent årligen. Befolkningsökningen väntas växla upp något först 2030. Lågt bostadsbyggande och minskande födelsetal förklarar den lägre ökningstakten.

Befolkningsutveckling Sjöbo kommun 2014–2024

Under pandemin ökade efterfrågan på villatomter och huspriserna ökade. Efterfrågan minskar nu och färdiga tomter säljs inte direkt.

Enligt prognosen minskar åldersgrupperna 0–5 år och 65–79 år 2024–2027, medan övriga åldersgrupper ökar. Störst ökning av antalet personer svarar åldersgruppen 80–90 år för. Den står också för den största procentuella ökningen (+20 procent). Gymnasieungdomarna förväntas svara för 10 procent av ökningen. Befolkningen i Sjöbo förväntas uppgå till 19 630 personer den sista december 2024.

I april var befolkningen 19 509 personer, en minskning med 40 personer i förhållande till årsskiftet. Det är 88 personer färre än vad prognosen säger för årsskiftet 2023/2024.

I översiktsplanen anges att befolkningsökningen i Sjöbo ska uppgå till 0,5–0,8 procent årligen. Det är tre faktorer² som bidrar till inflyttningen till orter: jobb, utbildning och variation (kulturutbud, fritidssysselsättning, människor, idéer och så vidare). Mindre kommuner som ligger nära en större ort kan få draghjälp, eftersom den större kommunen bidrar till de tre faktorerna, men det är inte självklart att det blir så. Kommunen behöver arbeta strategiskt för att positionera sig.

Under 2023 slutförs exploateringen av nästa etapp på bostadsområdet Grimstofta, vilket ger 26 villatomter. När byggandet på Bränneriet påbörjas är oklart.

Utvecklingen i kommunerna

Starka skatteintäkter är en tungt vägande orsak till att 2022 blev ännu ett kanonår för kommunsektorn. Kommunernas resultat efter finansiella poster blev 34 miljarder kronor, motsvarande 5 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det är en mycket hög notering historiskt, även om den är lägre än det dopade rekordåret 2021. De starka resultaten 2021 berodde främst på tillfälliga faktorer och inte på överskott i verksamheterna. Överskotten kom i stället främst från höga statsbidrag, betydligt högre skatteintäkter än förväntat, höga exploateringsintäkter och en positiv börsutveckling, som gjorde att värdet på finansiella placeringar växte samtidigt som låneräntorna var låga. Med undantag för räntorna på lånen stämmer dessa faktorer med Sjöbos situation. Av 190 kommuner redovisade 164 överskott 2022, varav Sjöbo var en.

År 2023 ser kommunernas resultat ut att kunna falla samtidigt som bristen på arbetskraft blir alltmer kännbar. Förändringarna har kommit snabbt. Hög inflation, stigande räntor och lågkonjunktur gör att många kommuner går från ett överskott 2022 till underskott 2023 och 2024.

Skatteunderlaget fortsatte att växa starkt 2022 som en återhämtning efter pandemin 2021. Precis som ekonomin fortsätter skatteunderlaget att bromsa in 2023, men upprätthåller ändå en ökning i linje med den historiska utvecklingen. Även 2024 är skatteunderlagets utveckling något svagare men fortfarande i linje med den historiska utvecklingen. Åren 2025–2026 ökar skatteunderlaget mer till följd av fler arbetade timmar i ekonomin.

Trots att det nominella skatteunderlaget under prognosperioden ökar något mer än ett historiskt genomsnitt, kommer köpkraften att urholkas kraftigt. De senaste tio åren har det reala skatteunderlaget ökat med 1,6 procent per år i genomsnitt. Åren 2023–2026 ökar det reala skatteunderlaget med 1,1 procent i genomsnitt. År 2023 står ut som mycket svagt med 2,5 procents minskning av det reala skatteunderlaget. Det är först 2025 som det reala skatteunderlaget kommer att vara uppe på 2022 års nivå igen.

Eftersom en snabbare uppgång av priser och löner väntas, minskar utrymmet för att öka skattefinansierad kommunal verksamhet i förhållande till vad kommunerna vant sig vid de senaste tio åren.

Under de senaste decennierna har kommunkoncernernas investeringar ökat som andel av BNP. Mycket tyder på att investeringarna nått sin topp. I reala termer har investeringsnivån minskat sedan 2020. Det finns också flera faktorer som talar för att investeringsvolymerna fortsätter minska på kort sikt. Kombinationen av kraftigt sjunkande resultat, höga produktionskostnader, stigande räntor och minskande barnkullar och en generell osäkerhet rörande den ekonomiska utvecklingen verkar dämpande på investeringsviljan. Åtgärder vidtas för att likviditeten inte ska urholkas alltför mycket. Även denna utveckling följer Sjöbo med lägre investeringsnivå och försämrad likviditet.

Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa relativt snabbt till följd av de ökande krav som den åldrande befolkningen ställer. Kostnaderna har dock tidigare ökat utöver vad befolkningsstrukturen föranlett. Befolkningsökningen motsvaras inte av en lika stor tillväxt av skatteunderlaget. Fram till 2024 beräknas ett gap uppstå mellan intäkter och kostnader för Sjöbos del på cirka 30 mnkr, om verksamheten fortsätter utvecklas som hittills.

Arbete

Att efterfrågan minskar i år innebär att många företag, särskilt på den svenska hemmamarknaden, behöver anpassa sina kostnader. Det handlar om en avvägning mellan den mer strukturella kompetensbristen och storleken på personalstyrkan. Det kostar mycket att rekrytera och det finns stora matchningsproblem på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bedöms tillfälligt öka till 9,0 procent 2024 innan den faller tillbaka igen.

Löne- och prisutveckling

Höga prisökningar har drabbat alla sektorer. En bidragande orsak till att inflationen 2023 väntas falla näst intill synkroniserat i många länder, även Sverige, kommer av att de internationellt satta energipriserna antas blir lägre än för ett år sedan. Det som stödjer prognosen är att globala energi-, råvaru- och spannmålspriser sjunkit jämfört med 2022. De höga konsumentpriserna som kommit från höga produktionskostnader via exempelvis uppvärmnings- och transportkostnader borde därmed också avta, dock med viss eftersläpning

Svensk KPI-inflation för helåret 2023 beräknas däremot bli högre än i de flesta andra OECD- länder. Hushållen i Sverige har förhållandevis höga bostadslån, liksom en hög andel lån med mycket kort räntebindning. Sammantaget ger det en större ränteeffekt jämfört med många andra länder. Även försvagningen av den svenska kronan bidrar till högre inflation i Sverige

Riksbanken (liksom andra centralbanker) tar hellre i för mycket än för lite i bekämpningen av inflationen för att inte riskera en alltför utdragen period med inflation över målnivån. Riksbanken antas därför höja styrräntan ytterligare en gång 2023, till 3,75 procent.

Inflationen mätt enligt KPIF³ – som KPI beräknas bli 1,8 respektive 2,1 procent 2024, för att falla tillbaka ytterligare 2025.

Mycket svag konjunkturutveckling antas medföra sjunkande räntor redan nästa år. Trots det kommer ränteläget då att vara betydligt högre än de senaste åren. Den långa eran av oerhört låga räntor är över.

År 2024 är industrins märke satt på en nivå som bedöms bidra till att hålla tillbaka inflationen.

Betydande avtal och regeländringar

Utredningen En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning ska se över hela utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Kommittén ska även överväga om det finns riktade statsbidrag som kan inordnas i det generella statsbidraget.

Rapporten ska vara klar i maj 2024. Utredningen har fått ett tilläggsuppdrag som handlar om åtgärder för att motverka högre skatter i kommuner och regioner.

Konkurrensverket beslutade 2022 att rikta kritik mot ägarna av Sysav. Som skäl för besluten angavs i huvudsak att ägarkommunerna tillämpat undantaget för intern upphandling i lagen om offentlig upphandling, LOU, utan att uppfylla bestämmelsens så kallade verksamhetskriterium. Eftersom anskaffningen inte föregåtts av annonsering utgjorde den enligt Konkurrensverket en otillåten direktupphandling. Ägarkommunerna förlorade i första instans och har nu ansökt om prövningstillstånd av kammarrätten.

Anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och anpassad vuxenutbildning ersätter begreppen särskola, gymnasiesärskola och särvux. Inriktningen träningsskola tas bort på grundskole- och gymnasienivåerna. Garantin för tidiga stödinsatser införs 1 juli 2024 i den anpassade grundskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik, vilket kommer kräva mer resurser.

Det kommunala ansvaret för dimensionering och samverkan i gymnasieskolan och komvux efter arbetsmarknadens behov utökas till följd av att skollagen ändrats. Det ställer krav på tät samverkan mellan kommunala verksamheter och näringslivet. Vägledningen behöver förändras för att möta både individens och arbetsmarknadens behov. År 2024 behöver det göras analyser och ett genomgripande samverkansarbete för utbildningar som startar 2025. Att titeln undersköterska blir en skyddad titel 1 juli 2023 påverkar vuxenutbildningens uppdrag.

År 2025 återinförs ämnesbetyg i gymnasiet, i komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Det innebär att kompetensutveckling behövs 2024.

Det finns en oro för regelverket kring samverkan vid utskrivning från sjukhus. Planen är att tiden ska förkortas ytterligare och det pågår diskussioner kring när förändringen ska genomföras.

Förändringen kräver ännu mer resurser i vård- och omsorgsverksamheten.

Lagförändringar som föreslagits i Tidöavtalet om kommunens brottsförebyggande arbete när det gäller familjerätt, vårdnadsöverflytt, uppdraget att numera arbeta med både våldsutövaren och offer, lex Lilla hjärtat och förändringar i lagen om samverkan med skolan påverkar socialtjänstens arbetsbelastning, uppdrag och kostnader.

På va-sidan är stora förändringar på gång i styrande EU-direktiv. Om förändringarna antas som förslaget ligger, ger det upphov till stora behov av investeringar i va-anläggningarna.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Omvärldsrisk

Kriget i Ukraina har föranlett analyser av sårbarhet vid exempelvis cyberattacker, brist på el, vatten, värme med mera.

Skatteintäkterna och de generella statsbidragen uppdateras löpande och kan förändras med flera miljoner kronor mellan prognostillfällena. Det kräver handlingsberedskap, så att kommunen kan hantera fluktuationerna. En procents ökning av lönerna innebär en kostnadsökning med cirka 7 mnkr.

Kompetensförsörjningen blir en allt större utmaning när befolkningsstrukturen förändras och antalet personer över 80 år ökar med nära 50 procent, samtidigt som de i arbetsför ålder ökar med knappt 5 procent. Sysselsättningsökningen kommer inte att räcka till för att täcka de ökade personalbehoven i offentlig sektor och näringslivet. För kommunsektorn är behovet särskilt fokuserat till äldreomsorgen. Det finns också matchningsproblem på arbetsmarknaden, där den lediga arbetskraftens kompetens inte motsvarar den som de lediga jobben kräver. För att klara kompetensförsörjningen krävs en helhetssyn och kombination av långsiktiga åtgärder där staten, arbetsgivarna och de fackliga organisationerna samarbetar med målet att trygga kompetensförsörjningen i välfärden.

Utmärkande för elmarknaden är extrem rörlighet. Kommunens avtal om fast pris för el löper ut den sista december. Priset är 37,425 öre/kWh. Att binda priserna för framtiden är svårt, eftersom ingen elhandlare vill ta risken. Även om elpriserna har sjunkit och sjunker i framtiden är högre priser här för att stanna. Kommunen upphandlar nu el till rörligt pris. Verksamheterna har i budget 2023 och 2024 kompenserats för en förväntad ökning av KPIF. Kompensationen ska även täcka de ökade elpriserna. Åtgärder på både kort och lång sikt för att minska energiförbrukningen är fortfarande viktiga.

Verksamhetsrisk

Stora osäkerhetsfaktorer är den generella prisökningen, inte minst på drivmedel, samt osäkra och väldigt långa leveranstider. Kraftiga prisökningar gör att vissa inköp eventuellt får anstå för att de blir för dyra.

Avtalsrörelsen 2023 omfattar cirka 2,2 miljoner arbetstagare i privat och offentlig sektor. Reallönerna minskar. Sverige påverkas mycket av en alltför hög – eller låg – löneökningstakt i kölvattnet av den höga konsumentprisinflationen. Arbetstagarsidan kräver större löneökningar än på länge. Kostnaden för en lönebildning som startar en pris- och lönespiral är hög. Priset som måste betalas för att få ned inflationen är högre arbetslöshet och det går via åtstramande penningpolitik. Märket är nu satt till 7,4 procent för avtalsperioden 2023–2025, det högsta på 25 år. Det fördelas med 4,1 procent 2023 och 3,3 procent 2024.

Pensionsavgångar, personalomsättning och ökande sjukfrånvaro i kombination med växande verksamhet och brist på utbildad personal innebär att konkurrensen om arbetskraften ökar. Det är därför av största vikt att behålla redan anställd personal genom arbetsmiljöåtgärder som främjar närvaro, minskar sjukfrånvaron och förlänger arbetslivet. Arbetsmiljön är ett viktigt inslag i konkurrensen. För att klara kompetensförsörjningen på sikt måste kommunen även se över möjligheten att vidareutbilda befintlig personal.

Åldrade anläggningar och byggnader medför risk för att underhåll och investeringar måste tidigareläggas. Kommunen kan även behöva skapa mer ändamålsenliga särskilda boenden. Tidigarelagda utgifter leder till att likviditeten urholkas och kommunen kan behöva låna pengar på sikt. Investeringarna påverkar även resultaträkningen, som belastas med ökade räntekostnader, avskrivningar och hyror.

Kommunen satsar på att öka exploateringen, men det kräver att de exploaterade tomterna blir sålda, annars binds likviditet i de exploaterade områdena.

Riktade statsbidrag innebär dels ökad administration i form av ansökningar och återredovisningar, dels risk för återbetalning om kommunen inte uppfyller kraven helt och hållet, dels förväntningar på att kommunen övertar finansieringen när bidragen upphör.

Elavbrott kan få väsentliga konsekvenser för verksamheterna, främst när det gäller löne- och fakturahantering, digitala hjälpmedel och telefoni. Om informationskanaler ligger nere kan det skapa oro både internt och hos medborgarna. Cyberattackerna har ökat och kommuner är ofta måltavlor. Kommunen behöver öka beredskapen.

Kvalitetsaspekten är viktig när Sjöboborna ska erbjudas en bra samhällsservice. Det är viktigt att resultaten i skolan blir bättre och att målen i kvalitetsregistren för vård och omsorg uppnås.

Åtgärder genomförs för att resultat och måluppfyllelse ska förbättras.

Hållbarhet

För att hantera den åldrande befolkningens behov samtidigt som antalet skolbarn ökar, krävs ekonomisk uthållighet och framförhållning. Från och med 2020 bygger kommunens målstyrning på målen i Agenda 2030 för att kunna erbjuda Sjöboborna goda livsvillkor.

Klimatförändringarna påverkar kommunens verksamhet i allt större utsträckning och ställer krav på klimatomställning. Sjöbos möjligheter att påverka finns främst inom samhällsplanering, transporter, energisystem, avfallshantering och konsumtion för att minska risken för naturskador i form av översvämningar, ras och skred med mera.

Finansiella risker

Kommunfullmäktiges finanspolicy, kommunstyrelsens finansiella riktlinjer och bolagens finansiella riktlinjer innehåller riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten i den kommunala koncernen och kommunen. De är framför allt exponerade för finansiella risker som ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk, valutarisk, kredit- och likviditetsrisk samt marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar. Riskmandatet är utformat för att minimera riskerna.

Likviditeten urholkas kommande år, eftersom behållningen i kassan minskar från + 145 mnkr 2022 till + 91 mnkr 2027. De finansiella riktlinjerna ställer krav på att kassan ska uppgå till minst 50 mnkr. För att kommunen ska klara de löpande betalningarna behöver placeringar i ränte- och aktiefonder avvecklas. Värdet på placeringarna är för närvarande över 100 mnkr.