Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning
Svensk ekonomi
Sveriges Kommuner och Regioners bedömning av den svenska ekonomin.
Snabb ekonomisk återhämtning tack vare omfattande stimulanser
Pandemin är långt ifrån över och det är svårt att överblicka dess långsiktiga konsekvenser. I västvärldens länder har det genomförts omfattande insatser för att dämpa pandemins påverkan på ekonomin. Centralbankernas styrräntor har sänkts och programmen av kvantitativa lättnader har utökats. Regeringar har sjösatt omfattande krisåtgärder och bedrivit en expansiv finanspolitik. Även den svenska staten har bidragit och bidrar med omfattande stimulanser, vilket gör att denoffentliga sektorns skuld (Maastrichtskulden)har ökat. Trots detta beräknas skulden som andelav BNP minska i år, tack vare den starka BNP-tillväxten och de låga räntorna. Även kommande år räknar SKR med att skulden som andel av BNP minskar, från 37 procent 2021 till 29 procent av BNP 2025.
Vår prognos visar en stark efterfrågetillväxt 2021–2022, med en ökning av BNP på 4,4 respektive 3,6 procent, vilket kommer att lyfta Sverige ur lågkonjunkturen. Ökningen av antalet sysselsatta personer är tydlig, liksom nedgången av frånvaron. SKR räknar därför med att skatteunderlaget ökar med över 4 procent både i år och nästa år.
Vändningen i ekonomin har gått snabbt, mycket tack vare stimulanserna i Sverige och vår omvärld, och det är lätt att glömma hur djupt fallet i BNP var. Ser man till den sammanlagda BNP-förändringen i Sverige mellan 2019 och 2021 pekar vår prognos på en
ökning på 1,5 procent, vilket innebär 0,75 procent per år, något som är mycket lågt i ett historiskt perspektiv. Det gör att det också är naturligt att vänta sig en tydlig försvagning av arbetsmarknaden.
Trots sysselsättningsuppgången efter pandemins första fas ligger antalet arbetade timmar för andra kvartalet i år 2 procent lägre än kvartalet före pandemin. Det råder därmed ingen tvekan om att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur. Inte förrän i mitten av 2023 antas timgapet i svensk ekonomi slutas, vilket innebär att de faktiskt arbetade timmarna når upp till de potentiellt beräknade timmarna, motsvande en normalkonjunktur.
Återhämtningen i produktionen har skett med en betydligt lägre relativ arbetsinsats än före krisen. Arbetsproduktiviteten har därmed stigit markant. En minskning av korttidspermitteringar liksom sjunkande frånvaro kommer att öka medelarbetstiden framöver, vilket dämpar uppgången i antalet sysselsatta. Att arbetslösheten ökat sedan krisen slog till innebär också att konkurrensen om jobben blir hårdare. Åtgärder för att få ner långtidsarbetslösheten bland utsatta grupper på arbetsmarknaden blir därför extra viktiga.
När svensk konjunktur nu stärks är det viktigt att gå från efterfrågestimulans till strukturåtgärder som gagnar den långsiktiga ekonomin. Det handlar särskilt om tre områden: få personer som står långt från arbetsmarknaden i arbete, att genomföra klimatrelaterade investeringar och att ställa om välfärden med hjälp av digitalisering och modern teknik.
Långsammare ökning av befolkning att vänta
Ett skäl till att det är viktigt att få upp sysselsättningen bland grupper som står långt från arbetsmarknaden är att vi kommande år riskerar brist på arbetskraft både till näringslivet och till välfärden. Förutom arbetsmarknadsinsatser ställer det krav på kommuner och regioner att förändra arbetssättet och i högre grad använda tekniska lösningar som ger invånarna möjlighet att själva göra delar av de tjänster som annars kräver personella resurser.
Ett av skälen till den annalkande arbetskraftsbristen handlar om att vi nu går in i en period med låg befolkningstillväxt. Den senaste prognosen från SCB visar en väsentligt lägre befolkningstillväxt än i tidigare prognoser. I synnerhet gäller det grupperna barn och unga som nu beräknas minska och befolkningen i arbetsför ålder som ökar långsamt. Den grupp som ökar snabbast de närmaste tio åren, även i antal räknat, är personer över 80 år.
Den lägre befolkningstillväxten gör att många kommuner och regioner kan förvänta sig betydligt lägre ökning, eller till och med minskning av antalet invånare kommande år. Om den befolkningsutveckling SCB förutspår kommer att bli verklighet behöver en hel del lokala och regionala investeringsplaner och skatteintäktsbudgetar revideras ned för att rymmas i den totala befolkningsprognosen för riket. Prognosen gör också att kostnaderna i kommuner och regioner förväntas öka något långsammare än de har gjort under den senaste tioårsperioden. Samtidigt kan vi förvänta oss en långsammare ökning av skatteintäkterna när effekterna av konjunkturåterhämtningen och den expansiva finanspolitiken avtar.
Stark ekonomi i kommuner och regioner
De kommande åren förväntar vi oss en relativt stark ekonomi i kommuner och regioner. Skälet är det lägre demografiska trycket, den expansiva finanspolitiken och den konjunkturella återhämtningen. Det sammantagna resultatet både 2021 och 2022 beräknas till 35 miljarder kronor, för att sedan falla successivt ned mot dryga 20 miljarder, när de pandemirelaterade bidragen inte längre finns kvar. År 2025 saknas knappt 12 miljarder för att klara ett resultat på 2 procent som andel av skatter och statsbidrag om inga åtgärder vidtas. Det är dock viktigt att påpeka att alla kommuner och regioner därmed inte kommer att ha positiva resultat. Flera kommuner och regioner kommer även kommande år att behöva vidta åtgärder för att få ekonomin i balans. Trots de relativt starka resultaten räknar vi med att kommunsektorns finansiella sparande redan 2022 vänder från plus till minus. Skälet är att investeringarna även framledes kommer att ligga på en hög nivå. De orosmoln som hotar i fjärran kommer, förutom från klimathoten, även från effekterna av den demografiska sammansättningen.
SKR, Ekonomirapporten, oktober 2021, 2021-10-19.
Befolkning
| 31-dec | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bergsjö | 2 750 | 2 721 | 2 737 | 2 761 | 2 702 | P | P | P |
| Gnarp | 2 235 | 2 248 | 2 222 | 2 245 | 2 272 | R | R | R |
| Harmånger | 2 124 | 2 130 | 2 125 | 2 096 | 2 135 | O | O | O |
| Hassela | 810 | 830 | 821 | 816 | 815 | G | G | G |
| Ilsbo | 701 | 727 | 722 | 723 | 708 | N | N | N |
| Jättendal | 861 | 861 | 850 | 842 | 848 | O | O | O |
| Restförda | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | S | S | S |
| Totalt | 9 481 | 9 517 | 9 477 | 9 483 | 9 480 | 9 447 | 9 434 | 9 421 |
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Födda | 107 | 93 | 81 | 93 | 71 |
| Döda | 131 | 120 | 116 | 140 | 125 |
| Födelsenetto | – 24 | – 27 | – 35 | – 47 | – 54 |
| Inflyttade | 560 | 601 | 535 | 524 | 562 |
| Utflyttade | 566 | 542 | 541 | 475 | 522 |
| Flyttningsnetto | – 6 | 59 | – 6 | 49 | 40 |
| Justeringar från SCB, ej fördelade | 4 | 11 | |||
| Resultat | – 30 | 32 | – 41 | 6 | – 3 |
BEFOLKNINGSGRANEN
Jämfört med riket har Nordanstig förhållande vis många män i åldrarna 50 till 80 år. Bland kvinnorna är det, jämfört med riket, underskott i åldrarna 20 till 50 år, undantaget de som är precis kring 30årsåldern.
IN- RESPEKTIVE UTFLYTTADE I NORDANSTIG KOMMUN
De största flyttningsrörelserna sker i 20-35årsåldrarna. Utflyttningen är störst bland 20 till 24 åringarna, med ett underskott om cirka 25 personer. Inflyttningen är störst bland 25 till 34 åringarna. Inflyttningsöverskottet för de åldrarna är cirka 35 personer.
| Inflyttade | Utflyttade | |
|---|---|---|
| 0–4 | 40 | 29 |
| 5–9 | 27 | 33 |
| 10–14 | 24 | 24 |
| 15–19 | 33 | 42 |
| 20–24 | 61 | 85 |
| 25–29 | 77 | 64 |
| 30–34 | 72 | 47 |
| 35–39 | 35 | 34 |
| 40–44 | 36 | 25 |
| 45–49 | 32 | 26 |
| 50–54 | 27 | 29 |
| 55–59 | 25 | 13 |
| 60–64 | 20 | 17 |
| 65–69 | 21 | 19 |
| 70– | 32 | 35 |
| Öppet arbetslösa och i program 31 december (procent) |
Alla 16–64 år | Varav ungdomar 18–24 år | ||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2021 | 2020 | 2021 | |
| Nordanstig | 7,5 | 7,0 | 14,4 | 9,2 |
| Hudiksvall | 9,2 | 6,7 | 17,3 | 11,6 |
| Sundsvall | 8,6 | 7,5 | 13,0 | 11,3 |
| Gävleborgs län | 10,7 | 9,3 | 17,7 | 13,4 |
| Västernorrlands län | 9,0 | 7,8 | 14,0 | 11,8 |
| Riket | 8,8 | 7,2 | 11,7 | 8,7 |
Materialet är hämtat från Arbetsförmedlingen.
”Utsikterna på arbetsmarknaden har förbättrats avsevärt och arbetslösheten är nu tillbaka på samma nivå som före pandemin. Samtidigt har tudelningen på arbetsmarknaden förstärkts. Närmare hälften av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen är långtidsarbetslösa och antalet arbetslösa med de längsta tiderna (24 månader och längre utan arbete) fortsätter att öka från rekordhöga nivåer. Att allt fler är arbetslösa allt längre innebär en stor risk att effekterna av pandemin kan bli bestående och att långtidsarbetslösheten biter sig fast på en högre nivå.”
Så inleds Arbetsförmedlingens senaste prognos, Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2021.
I publikationen fortsätter Arbetsförmedlingen resonemanget om sviterna efter pandemin. De slutsatser som dras gäller nationellt, regionalt såväl som lokalt. Läget på arbetsmarknaden innebär stor efterfrågan på arbetskraft och samtidigt hög arbetslöshet. Enligt Arbetsförmedlingens arbetsgivarenkät från hösten är anställningsplanerna rekordstora inför 2022.
Den tydliga skiljelinjen går mellan dem med fullgjord gymnasieutbildning och dem utan. Det är därför troligt att bristen på arbetskraft med efterfrågade kompetenser fortsätter att öka framöver, vilket riskerar att hålla tillbaka jobbtillväxten.
Att sträva efter höjd utbildningsnivå, att se till att ungdomar klarar sin gymnasieutbildning och att äldre tar chansen till kompletterande och grundläggande utbildning är ett långsiktigt, övergripande mål i kommunen och gäller flera verksamhetsområden.
Antalet inskrivna arbetslösa är annars tillbaka på samma nivå som före pandemin. De som fått arbete är framför allt personer med kortare inskrivningstider och som nästan uteslutande har en gymnasieutbildning. Trots att arbetslösheten är tillbaka på nivåerna före pandemin är långtidsarbetslösheten kvar på en hög nivå
Bilden på nästa sida illustrerar hur långtidsarbetslösheten växer i högre takt i Gävleborg än i riket som helhet. Det är en stor samhällsutmaning och samordnade insatser i högre grad krävs för att få bukt med detta. Förhoppningsvis klarnar kommunernas förutsättningar efter Arbetsförmedlingens reformering kommande år.
ARBETSLÖSA >24 MÅNADER RELATIVT ARBETSKRAFTEN
Den historiska och beräknade värdet för Gävleborgs län åren 2019 till 2022 ligger på 2,0 till 2,5 procent, vilket är omkring 0,5 procent över riket.
| Gävleborgs län | Riket | |
|---|---|---|
| 2019 | 2.3 | 1.5 |
| 2020 | 2.3 | 1.6 |
| 2021 | 2.2 | 1.8 |
| 2022 | 2.5 | 1.9 |
UTBILDNINGSNIVÅ, procent
| Utbildningsnivå i procent | Nordanstig | Hudiksvall | Sundsvall | Sverige |
|---|---|---|---|---|
| Förgymnasial utbildning | 14 | 11 | 10 | 11 |
| Gymnasial utbildning | 58 | 53 | 46 | 42 |
| Eftergymnasial utbildning | 26 | 35 | 42 | 45 |
| Uppgift saknas | 2 | 1 | 2 | 2 |
| Totalt | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Antal, 1 000-tal | 4 | 18 | 50 | 5 297 |
Materialet är hämtat från SCB. Befolkning 2020, 25–64 år.
Den genomsnittliga utbildningsnivån var högre i riket än i Nordanstigs kommun. Även i Hudiksvall och Sundsvall var nivån högre. Nordanstigs utbildningsnivå har ökat från 2019 med 1 procent.
Procenttalet för respektive utbildningsnivå motsvarar den andel av befolkningen, 25–64 år, som har den utbildningsnivån som högst.
Tabellen ovan visar befolkningens utbildningsnivå den 31 december 2020.
Risk – kontroll
KÄNSLIGHETSANALYS
(tkr)
2021
Löneförändring med 1 procent
+/– 3 602
Prisförändring med 1 procent
+/– 2 179
Befolkningsändring, 50 personer
+/– 2 463
Förändring av generella statsbidrag med 1 procent
+/– 1 971
Förändring försörjningsstöd med 10 procent
+/– 687
Skattesats förändring med 1 kr
+/– 19 582
| (tkr) | 2021 |
|---|---|
| Löneförändring med 1 procent | +/– 3 602 |
| Prisförändring med 1 procent | +/– 2 179 |
| Befolkningsändring, 50 personer | +/– 2 463 |
| Förändring av generella statsbidrag med 1 procent | +/– 1 971 |
| Förändring försörjningsstöd med 10 procent | +/– 687 |
| Skattesats förändring med 1 kr | +/– 19 582 |
LIKVIDITET UR ETT RISKPERSPEKTIV
| (procent) | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kassalikviditet | 99 | 118 | 124 | 107 | 132 |
Kassalikviditet är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. En oförändrad eller ökad kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har förbättrats. Kassalikviditeten uppgick vid årsskiftet till 132 procent, en ökning från föregående år. Det berodde framför allt på att kommunens kortfristiga skulder minskade. Nordanstig har en stabil likviditet över 100 procent, vilket garanterar att kommunen i ett kort och medellångt finansiellt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella betalningstoppar.
SOLIDITET
| (procent) | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Soliditet enligt balansräkningen | 38,2 | 38,1 | 39,9 | 42,6 | 49,2 |
| Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt | – 20 | – 13 | – 9 | 3 | 15 |
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga, finansiella handlingsutrymme. Det visar i vilken utsträckning kommunens tillgångar har finansierats med eget kapital respektive skulder. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten under en längre tidsperiod inte försvagas utan behålls eller utvecklas i positiv riktning. En förbättrad soliditet innebär att kommunen minskar sin skuldsättningsgrad och därigenom ökar sitt finansiella handlingsutrymme för framtiden.
Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt förbättrades åren 2017–2021 med 35 procentenheter, från –20 till 15 procent. Det förklaras till största delen av att kommunen har amorterat sina lån och finansierat sina investeringar med skatteintäkter och positiva resultat samt löst in delar av de intjänade pensionsrätterna.
Kommunfullmäktige angav i budgeten för 2021–2024 att kommunens soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser ska förbättras årligen.
Även om kommunens soliditet har ökat de fem senaste åren, kan man konstatera att om målet ska nås, måste kommunen visa starka positiva resultat och i möjligaste mån finansiera investeringar med skattemedel.
SOLIDITET
Åren 2017 till 2021 har soliditeten ökat svagt och ligger nu strax över 50 procent. Soliditeten inklusive hela pensionsskulden har däremot ökat från minus 20 procent till plus 15 procent.
| Soliditet exklusive hela pensionsskulden | Soliditet inklusive hela pensionsskulden | |
|---|---|---|
| 2017 | 38.2 | -19.92 |
| 2018 | 38.1 | -13.12 |
| 2019 | 39.9 | -8.66 |
| 2020 | 42.6 | 2.79 |
| 2021 | 49.2 | 15.09 |
EGET KAPITAL
Åren 2017 till 2021 har det egna kapitalet ökat från cirka 140 miljoner kronor till 250 miljoner kronor. Egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse har samma tid gått från minus 70 miljoner till plus 75 miljoner.
| Eget kapital | Pensionsskuld ansvarsförbindelse | EK inkl ansvarsförbindelse p-skuldo | |
|---|---|---|---|
| 2009 | 98,027 | 315,936 | -217,909 |
| 2010 | 98,434 | 259,757 | -161,323 |
| 2011 | 100,203 | 299,864 | -199,661 |
| 2012 | 111,169 | 272,518 | -184,512 |
| 2013 | 129,326 | 286,633 | -157,307 |
| 2014 | 141,807 | 268,137 | -126,330 |
| 2015 | 145,121 | 258,781 | -113,660 |
| 2016 | 145,309 | 213,415 | -68,106 |
| 2017 | 138,526 | 210,797 | -72,271 |
| 2018 | 144,120 | 193,790 | -49,670 |
| 2019 | 151,845 | 184,808 | -32,963 |
| 2020 | 190,135 | 177,687 | 12,448 |
| 2021 | 249,513 | 172,893 | 76,620 |
Kommunalskatt
SKATTEINTÄKTER
| Bokslut 2017 | Bokslut 2018 | Bokslut 2019 | Bokslut 2020 | Bokslut 2021 | Budget 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Skatteintäkter och generella statsbidrag | 558 147 | 565 144 | 585 714 | 616 040 | 652 657 | 648 498 |
År 2021 uppgick Nordanstigs kommunala skattesats till 22,51 procent.
FÖRÄNDRING AV SKATTEUNDERLAGET I FÖRHÅLLANDE TILL FÖRGÅENDE ÅR
| 5-årigt snitt för skatteunderlagsutvecklingen | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Årets skatteintäktsutveckling understiger det 5-åriga snittet | Nej | Nej | Ja | Ja | Ja |
| 5-årigt snitt, procent | 2,99 | 3,08 | 2,81 | 2,23 | 3,83 |
| Utfall för året, procent | 4,51 | 3,16 | 0,50 | 0,66 | 0,09 |
År 2021 lämnade staten stora statsbidrag på grund av pandemin. Nordanstigs kommun fick drygt 19 miljoner kronor. Eftersom inte allt har blivit förbrukat innebär det en förbättring av kommunens likvida medel och kommunens resultat.
Långfristiga lån och placeringar
LÅNGFRISTIGA LÅN
| (tkr) | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Låneskuld 1/1 | – 65 575 | – 71 212 | – 83 486 | – 75 891 | – 68 069 |
| Nya lån | – 13 322 | – 20 000 | 0 | 0 | – 35 000 |
| Nya leasingbilar | – 1 499 | – 1 398 | – 1 463 | – 877 | – 1 198 |
| Amortering lån | 8 050 | 8 000 | 8 000 | 8 001 | 10 886 |
| Amortering leasingbilar | 1 134 | 1 124 | 1 058 | 698 | 705 |
| Låneskuld 31/12 | – 71 212 | – 83 486 | – 75 891 | – 68 069 | – 92 676 |
Den totala låneskulden ökade åren 2017 till 2019, minskade 2020 för att sedan öka 2021. Den 1 januari 2021 var den 68,1 mnkr. Ett nytt lån om 35 mnkr togs upp under året. Låneskulden vid årets slut var 92,7 mnkr. Kommunens kortfristiga placeringar har värderats till verkligt värde på balansdagen. Samtliga placeringar består av Nordea Stratega räntefond och uppgick till 38,6 mnkr.
KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN
| Ändamål (tkr) | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Egna bolag | – 212 089 | – 215 089 | – 222 089 | – 225 089 | – 283 389 |
| Småhus | – 126 | – 126 | – 126 | – 126 | – 126 |
| Övrigt | – 1 793 | – 2 043 | – 2 043 | – 2 043 | – 2 043 |
| Totala borgensåtaganden | – 214 008 | – 217 258 | – 224 258 | – 227 258 | – 285 558 |
Kommunen tecknar borgen för lån till de kommunägda bolagen, men även för andra externa verksamheter.
Kommunens samlade borgensåtaganden för lån uppgick till 286 mnkr, vilket var en ökning med 58 mnkr. Ökningen kan härledas till de egna kommunala bolagen.
Nordanstigs kommun infriade inga borgensåtaganden 2021. Cirka 55 procent av den totala borgensförbindelsen utgörs av borgen gentemot Nordanstigs Bostäder AB. Den generella bedömningen är att risken är låg, eftersom bolagets verksamhet till största delen omfattas av att äga och förvalta fastigheter. Vakansgraden är låg och den största enskilda hyresgästen är Nordanstigs kommun, som även är borgensman.
Drygt 44 procent av den totala borgensförbindelsen utgörs av borgen gentemot Nordanstig Vatten AB och avser investeringar i det kommunala vatten- och avloppsnätet.
Inga borgensåtaganden infriades de senaste fem åren.
PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Ur risksynpunkt är kommunens pensionsförpliktelser viktiga att beakta, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Det totala pensionsåtagandet uppgick vid årets slut till 219,4 mnkr. Av kommunens pensionsförpliktelser redovisades 46,5 mnkr i balansräkningen som en avsättning och 172,9 mnkr återfinns utanför balansräkningen som en pensionsförpliktelse. Den avser pensioner intjänade till och med 1997.
År 2016 beslutades och genomfördes en partiell inlösen av intjänade pensionsrätter på 39,8 mnkr. Det minskade åtagandet enligt ansvarsförbindelsen.
Både den del av pensionsåtagandet som utgör ansvarsförbindelsen och den som återfinns i balansräkningen är ofinansierade. Inga medel har avsatts för den framtida utbetalningen av denna skuld.
I balansräkningen redovisas endast de pensionsåtaganden som personalen har tjänat in från och med 1998 och de särskilda avtal om pensioner som tecknats med en del tidigare anställda. Från och med 2015 redovisas förtroendevaldas pensionsskuld (nytt avtal), vilket innebar att kommunen avsatte 0,0 mnkr (0,4 år 2020) som återfinns i avsättningen i balansräkningen samt 0 tkr (0 år 2020) som återfinns i ansvarsförbindelsen.
Kommunen betalar varje år ut alla tidigare anställdas intjänade pensionsförmåner, det vill säga medarbetare som har fått pension. Utbetalningen påverkar kommunens resultat och likviditet. År 2021 utbetalades 11,2 mnkr (10,7). Före 2016, när den partiella inlösen av pensionsrätter gjordes, låg pensionsutbetalningen varje år högre.
PENSIONSFÖRVALTNING
| (tkr) | Årets värde | Föregående års värde |
|---|---|---|
| 1. Avsättningar (inklusive särskild löneskatt) för pensioner och liknande förpliktelser | 46 464 | 42 945 |
| 2. Ansvarsförbindelser (inklusive särskild löneskatt), det vill säga pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningarna | 172 893 | 177 687 |
| 3. Totala pensionsförpliktelser | 219 357 | 220 632 |
| 4. Finansiella placeringar avsedda att finansiera framtida pensionsutbetalningar (såväl bokfört värde som marknadsvärde redovisas) | 0 | 0 |
| 5. ”Återlånade medel”, vilka utgör skillnaden mellan punkterna 3 och 4 (marknadsvärde) | 219 357 | 220 632 |
Någon placering avseende pensionsmedel finns inte i kommunen.