Utbildning

Jämfört med tidigare år höll enheterna sina budgetar väl. Ekonomifrågorna stod högre på dagordningen. Alla arbetade mycket medvetet med vikariekostnader. Ändå var omständigheterna på området svåra. Den höga sjukfrånvaron satte press på personalen och vikariekostnaderna. Kommunen kompenserades för sjuklön av staten, men ersättningen tillföll inte utbildningsverksamheten.

Nya mått för verksamheten arbetades fram. De ska göra det möjligt att redovisa måluppfyllelsen i indexerade eller absoluta tal. Det betyder att redovisningen av mål och måluppfyllelse utvecklas betydligt till kommande års redovisning.

Den senaste måluppfyllelseanalysen på huvudmannanivå gjorde följande iakttagelser:

Det finns ett generellt behov av att öka analysförmågan – såväl i pedagogled som i ledningsgruppen. Upplevelsen är att man inte kommer på djupet, utan mest rör sig på ytan. Det gör också att man inte riktigt kan dra de slutsatser som är nödvändiga. För att öka effekten på måluppfyllelsen bör kunskapen om analysprocessen fördjupas.

Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram har pågått länge. Gränsdragningarna mellan extra anpassningar och åtgärdsprogram har dock inte helt satt sig i pedagogledet. Det behövs förtydliganden och utbildning.

Resultatet i matematik sticker ut negativt i förhållande till betyg och omdömen i andra ämnen. Verksamheten måste fokusera extra mycket på matematikämnet – från förskolan upp till och med högstadiet.

Nivån på behörighet till gymnasiet och andelen elever med godkänt i alla ämnen ligger väl i nivå med rikets snitt. Kommunen är hyggligt bra på att lotsa eleverna till godkänt. Meritvärdet är emellertid alldeles för lågt. Verksamheten förmår alltså inte riktigt lotsa vidare mot högre kunskapsnivåer. Svajigheten mellan resultat olika år tyder också på att det kompensatoriska uppdraget inte fullt ut genomförs.

Tre pågående lokalarbeten har dragit ut på tiden, vilket verksamheten inte kan påverka, men väl påverkas mycket av.

Arbetena på Arthur Engbergskolan i Hassela är mer än ett år försenade. Det gäller bland annat skolgården, utrymningsvägar och tak.

Förskolan i Gnarp är starkt försenad. Gång på gång har inflyttningen flyttats fram och arbetet fått börja om. Det beror framför allt på entreprenören. Utvecklingsarbetet har bromsats upp och det är också problematiskt att ta emot nya barn nu efter årsskiftet, eftersom de gamla lokalerna överutnyttjas.

Idrottshallen i Bergsjö, som behövs för den nya timplanen i idrottsämnet, är fyra månader försenad. Förseningen kan dra ut ännu mer på tiden, bland annat beroende på arkeologiska utgrävningar länsstyrelsen vill genomföra.

Frågan om en eventuell rivning av Stallbackens förskola i Strömsbruk och överflytt till Stallet uppkom, men är ännu inte färdigutredd.

EPC-projekt i Gnarp och Ilsbo har hittills genomförts framgångsrikt.

Skolinspektionens kritik och förelägganden är nu åtgärdade och godkända i alla delar utom en. Det återstående gäller stöd och extra anpassningar.

I april tillträdde en ny rektor sin tjänst på Gnarps skola. Ekonomistyrningen förbättrades väsentligt och under årets sista månader följde skolan budget. Det finns fortfarande kompetensfrågor att lösa i personalgruppen. Skolinspektionen kunde vid återbesök under hösten konstatera att väldigt mycket hänt sedan sist och att enheten var som en ny skola.

Inför kommande år

Det är viktigt att konstatera att utbildningsverksamheten inte följer budgetår och kalenderår utan läsår. Det betyder att nya mål och nya insatser förbereds före och spikas efter sommarlovet. En del insatser för 2022 är emellertid redan klara.

Under 2022 fortsätter arbetet med att upphandla nya digitala system för att förenkla och effektivisera arbetet med SKA.

Ledningsgruppen ska utbildas i analys av Mittuniversitet i Sundsvall. Avsikten är att ytterligare förbättra det systematiska kvalitetsarbetet.

Förskolelärarna ska utbildas i läsinlärning. Förskolan ska kraftfullare arbeta med undervisning i framtiden. Syftet är att ännu tidigare insatser ska ge ännu bättre måluppfyllelse i årskurs 9.

Grundskolan ska införa de nya läroplanerna som börjar gälla höstterminen 2022. Arbetet sker parallellt med att nya arbetslag och därmed sammanhängande uppgifter inrättas. En förändring av förtroendearbetstiden är planerad för att underlätta arbetet.

Från januari ansvarar utbildningsverksamheten för Hälsinglands utbildningsförbund. Gymnasieverksamheten kommer att ses över.

Biblioteket ska arbeta fram nya mått för att mäta kvaliteten. En biblioteksbil börjar rulla i kommunen 2022.

Årets resultat var –1,2 miljoner kronor.

Gnarps skola visade ett underskott om 2,3 mnkr. Det berodde på personaltätheten som enheten gick in i budgetåret med och att mellanstadiet var utlokaliserat på andra skolor två tredjedelar av året. Arbetsmiljöskäl gjorde det omöjligt att arbeta rationellt med ekonomiska frågor och säkerheten fick sättas främst. Stora och ibland kostnadskrävande insatser var nödvändiga, till exempel externa insatser gällande ledning och specialpedagogik. En abnormt hög sjukfrånvaro (på vissa enheter periodvis upp emot 50 procent) ökade svårigheterna och var kostnadskrävande i sig.

De interkommunala ersättningarna (IKE) lämnade ett underskott om 4,0 mnkr.

Det är problematiskt att det är just IKE som springer i väg kostnadsmässigt. Det finns nämligen inget sätt att arbeta med kostnadseffektiviseringar på detta konto. Det är andra som äger situationen. Kommunen kan bara arbeta långsiktigt med skolornas kvalitet och hoppas att kommunens medborgare i tilltagande grad väljer skola i Nordanstigs kommuns regi. Även nästkommande år kommer detta konto att vara underfinansierat.

Mycket utredningskraft lades på att reda ut vad som är orsaken till att kostnaderna skjuter i höjden. Det tycks inte vara antalet barn som är problemet. Stor betydelse tycks ersättningar för träningsklass ha, vilket berör enstaka individer. Det förefaller också som om priset hos externa kommuner, framför allt Hudiksvall, ökat. Friskolekostnaden har också ökat, men det beror på att Nordanstigs kommun tillfört mer pengar till utbildningsverksamheten.

Elevhälsan lämnade ett överskott om 1,2 mnkr, vilket berodde på vakanser och sjukskrivningar snarare än ett aktivt arbete med effektivisering och besparingar. Man kan säga att elevhälsan inte levererade fullt ut.

Miljöredovisning

Arbetet med att integrera Agenda 2030 i utbildningsverksamhetens mål inleddes. Vad gäller biblioteket har den nya biblioteksplanen integrerat Agenda 2030, framför allt målen 4, 10, 11 och 16. Planen gäller dock inte förrän 2022.