Förväntad utveckling

Flerårsplan

Pandemin fortsatte att prägla verksamheten 2021. Den globala spridningen har haft stora effekter på ekonomin i Sverige och kommunen. Regeringen och staten har genom åtgärder försökt mildra den ekonomiska effekten. Flera kompensationer beslutades för att kommunerna skulle kunna hantera merkostnaderna. Positivt är att större satsningar gjordes på utbildning i vård och omsorg; det förbättrar kompetensen i verksamheterna framöver.

Kommunfullmäktige fastställer hur kommunens utveckling ska se ut med hjälp av budgeten och flerårsplanen för kommande år. All ekonomisk planering är osäker, särskilt när omvärlden förändras snabbt. Det kräver att prognoser genomarbetas löpande under året, för att man snabbt ska kunna parera ändrade förutsättningar för verksamheterna. År 2021 förändrades förutsättningarna inte lika snabbt som 2020 i samband med pandemin. Verksamheterna har också blivit bra på att hantera förändringar av större karaktär, som sannolikt kommer ske igen framöver.

Ytterligare en utmaning är statens och regeringens korta ekonomiska planering. Det drabbar kommuner och regioner på ett sätt som gör det mycket svårt att planera. Flerårsplanen sträcker sig endast cirka två år framåt med någorlunda säkra skatteprognoser. Därtill kommer flera generella och riktade statsbidrag som beslutas under innevarande år, som därmed blir svåra att hantera i verksamheterna. Det beror dels på kort framförhållning, dels på osäkerhet i varaktighet. Det pågår ett arbete nationellt där man vill att kommuner och regioner ska ha en 10-årsplanering. Det skulle ge en jämnare verksamhet, men ställer höga krav på stat och regering i deras planering.

Känslighetsanalysen för 2021 visade att

• en skatteunderlagsförändring med en krona motsvarade cirka 19,6 mnkr
• ökade löner med en procentenhet motsvarade cirka 3,6 mnkr i ökade kostnader
• en invånarförändring med cirka 50 personer motsvarade cirka 2,5 mnkr för skatter och bidrag
• en prisförändring för varor och tjänster med en procentenhet motsvarade cirka 2,2 mnkr.

Framtid

Nordanstigs kommunfullmäktige pekade 2019 ut tre övergripande mål som kommunen skulle fokusera på under mandatperioden. Målen berörde att höja utbildningsnivån, öka invånarantalet (10 000 invånare) samt minska miljö- och klimatpåverkan. Kommunen har även beslutat att införa Agenda 2030 som övergripande styrning för den breda verksamheten. År 2022 är ett valår och mandatperioden kan utvärderas.

Utbildningsnivån har ett starkt samband med framtida tillväxtmöjligheter. I kommunens utbildningsverksamhet behöver de tre strategierna (tillgänglig undervisning, heldagslärande och ledarskap) få fortsätta utvecklas. Det är en förändring som tar tid och för ett lyckat resultat måste samhället som helhet utvecklas. Satsningar på bättre boendemiljöer, goda möjligheter till bildning, idrotts- och friluftsliv samt kultur utvecklar välmående och folkhälsa samt minskar kostnadsdrivande insatser i vård, omsorg och socialtjänst.

Det är en förändringsprocess som kräver stabilitet. Kommunens satsningar på bättre lokaler för utbildningen följer en linje som siktar på hållbar tillväxt. År 2022 blir en ny miljöanpassad förskola i Gnarp färdig. Renoveringen av inne- och utemiljöer blir klar på Gnarps skola. Utomhusmiljöer görs färdiga vid den nyrenoverade skolan i Hassela. En ny fullstor idrottshall i Bergsjö börjar byggas och beräknas vara klar 2023. Dessa renoveringar och nybyggen är några exempel på politiska satsningar som ger möjligheter att höja utbildningsnivån. Möjligheter till god utbildning och trygghet är kanske de starkaste faktorerna för människors trivsel och vilja att bo kvar eller flytta till en plats. Utbildningsmålet har därvidlag ett starkt samband med kommunfullmäktiges mål om fler invånare.

För att utveckla boendemiljöerna fortsätter kommunen att identifiera mark som passar för bostäder. Det finns möjligheter att bygga såväl flerfamiljshus, villor, radhus som fritidshus bara platsen är rätt. Miltals med sjönära områden och bra lägen i trevliga byar ger goda förutsättningar. En ny översiktsplan bör kunna fastställas 2022. Detaljplaneringen prioriteras. Här kan kommunen tillsammans med sitt bostadsbolag successivt skapa boendemiljöer i kommundelarna. I både nya och gamla boendemiljöer finns stora behov av gång- och cykelvägar. Större möjligheter att promenera eller cykla ger bättre hälsa och bidrar till att minska miljö- och klimatpåverkan.

År 2022 behöver planerna för nytt särskilt äldreboende i kommunen gå mot klarhet och genomförande. Behovet av fler platser för äldres välbefinnande har funnits i kommunen ett tag. Därför behövs ett särskilt boende och fler trygghetsboenden. Utvecklingen av digitala verktyg för vård och omsorg blir allt viktigare. Kommunen satsar för att låta digitala verktyg ersätta tidskrävande, manuella insatser som inte är nyttoinriktade. Istället kan medarbetare arbeta med insatser som människor gör bäst.

Folkhälsan som helhet behöver förbättras. Verksamheterna behöver nya sätt att verka för god hälsa. Hälsosam kost och goda möjligheter till rörelse och träning är två faktorer som systematiskt behöver arbetas med. Kommunens roll som folkhälsofrämjare ska växa och fler människor behöver inkluderas i satsningarna. Arbetet är påbörjat och speglas exempelvis genom ett bredare anslag i kommunens bidragspolicy för föreningar. Satsningen på folkhälsa befästs i folkhälsodagar 2022 med ambitionen att föreningar och kulturliv samt kommunens egen verksamhet ska ge inspiration till hälsa och rörelse.