Viktiga förhållanden för resultat och finansiell ställning

Omvärldens påverkan på resultat och finansiell ställning

Året inleddes med fortsatt krig i Ukraina, ett krig som utgör fara för, bland annat, demokrati och yttrandefrihet. Människor tvingas fly och kriget påverkar det allmänna ekonomiska läget genom att skapa osäkerhet i den globala ekonomin. I och med det försämrade säkerhetsläget i världen har Lerums kommun ökat satsningarna på säkerhet och trygghet, bland annat genom att starta ett trygghetsråd i kommunen. Antalet flyktingar från Ukraina-kriget har dock inte varit så många som Lerum räknat med i sin prognos.

Under 2023 tecknades ett nytt internationellt klimatavtal i Dubai vid klimatkonferensen COP28. Ett flertal länder, EU och Sverige har en viktig roll i att skapa förutsättningar för så kallad cirkulär ekonomi. Det nya klimatavtalet är ett försök att bromsa de pågående klimatförändringarna. Klimatförändringar påverkar redan hela världen och de väntade fortsatta förändringarna medför högre kostnader för såväl anpassning eller nybyggnation av infrastruktur som produktion av livsmedel till följd av sämre skördar och ökade behov av anpassningar. Lerums kommun arbetar för att begränsa klimatförändringar genom att minimera kommunens klimatavtryck för kommande generationer. Kommunen planerar också kommande byggnationer så de kan stå emot påverkan till följd av framtida klimatförhållanden.

Under 2023 har Sveriges ekonomi gått in i en lågkonjunktur, men arbetsmarknaden har ändå visat sig vara relativt stark. 2024 beräknas antalet arbetade timmar minska jämfört med 2023 och även BNP väntas blir lägre. 2024 beräknas arbetslösheten uppgå till 8,5 procent. Åren 2024 och 2025 förväntas ekonomin sakta börja ta fart igen. Inflationstakten beräknas minska 2024 vilket öppnar för en serie räntesänkningar. Oron i världen och den ökade inflationen har påverkat kommunen väsentligt genom högre inköpspriser.

Pågående oroligheter världen över kan leda till en senare återhämtning av världens ekonomi och den globala handeln, vilket kan leda till förseningar även i Sveriges återhämning av sysselsättning och BNP med lägre skatteintäkter för kommuner och regioner som följd.

Befolkningsutveckling

Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Lerums kommun 2019–2023. Där framgår att Lerum är en växande kommun där befolkningen ökat med drygt 1000 invånare under en femårsperiod. Ökningstakten har dock minskat de senaste två åren. Vad gäller åldersgrupper har fördelningen förändrats de senaste fem åren då 0–15-åringar har gått från att öka varje år till att minska de senaste två åren medan ökningstakten har stigit i gruppen 80 år och äldre.

Befolkningsutveckling 2019–2023

Lerums kommun speglar befolkningsutvecklingen i hela Sverige, som håller på att förändras. Det föds färre barn än tidigare samtidigt som invånarna blir allt äldre. Det påverkar kommuner och regioner genom ett ökat behov av arbetskraft inom den offentliga sektorn de kommande åren. Kommuner och regioner behöver tillvarata befintliga och nya medarbetares kompetenser för att möta behovet. Under 2023 har ett 30-tal nya undersköterskor utbildats via Lerums vuxenutbildning och mer än hälften har fått sin utbildning betald av Lerums kommun som arbetsgivare.

Finansiella risker

Kommunens finansförvaltning utgår från både finanspolicy och placeringspolicy som är beslutade av kommunfullmäktige.

Ränterisk

Ränterisk innebär risk för ökade räntekostnader vid en snabb förändring av marknadsräntorna. Hanteringen av denna risk syftar till att undvika både stora och snabba genomslag. Ränterisker hanterar kommunen genom finanspolicyn som anger strategi och gränsvärden för kommunens upplåning.

Kommunens samlade upplåning uppgick 2023 till 1 453,5 miljoner kronor och koncernbolagens till 300,0 miljoner kronor. Kommunen har nyupplånat 100,0 miljoner kronor 2023 medan koncernbolagens upplåning är oförändrad mot föregående år. Kommunkoncernens samlade upplåning uppgår därmed till 1 753,5 miljoner kronor.

Lerum är en växande kommun och har flera investeringsprojekt som är i byggnations- och planeringsfaser. Nyupplåningen har ökat enligt plan de senaste tio åren och är en del av finansieringen av kommunens investeringar. Från och med 2013 till och med 2023 har kommunen ökat sina lån från 811,1 miljoner kronor till 1 454,5 miljoner kronor. Det motsvarar en årlig förändring och nyupplåning på cirka 64 miljoner kronor. Under samma period har de årliga nettoinvesteringarna uppgått till cirka 280 miljoner kronor.

Den genomsnittliga räntebindningstiden för kommunens upplåning var 1,95 år per den sista december 2023. Finanspolicyns intervall för den genomsnittliga räntebindningen är 1–3 år. Marknadsräntorna har fortsatt stiga under året och den genomsnittliga upplåningsräntan har stigit från 0,99 procent 2022 till 2,30 procent vid 2023 års utgång. All upplåning sker i svenska kronor, vilket innebär att skuldportföljen inte är exponerad mot valutarisk.

Kommunkoncernens genomsnittliga räntebindningstid var också 1,95 år vid årets slut och den genomsnittliga räntan uppgick till 2,26 procent.

Årets räntekostnader för kommunens upplåning var 26,1 miljoner kronor vilket motsvarade 0,9 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Föregående års räntekostnader för upplåning uppgick till 8,4 miljoner kronor. Ett scenario där räntan höjs med 1,0 procent medför en årseffekt på 14,5 miljoner kronor i högre räntekostnader, vilket motsvarar 0,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag 2023.

Finansieringsrisk

Finansieringsrisk är risken för att det vid varje givet tillfälle är svårt eller kostsamt att få tillgång till nödvändig finansiering. Risken ökar om en större del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen. Finansieringsrisken hanterar kommunen genom finanspolicyns förfallostruktur avseende kapitalbindning tillsammans med uppsatta gränsvärden.

Kapitalbindningen för kommunens upplåning var 2,07 år per den sista december 2023. Lägsta tillåtna nivå är enligt finanspolicyn en kapitalbindning på 1,0 år. Volymen på de lån som har kortare kredittid än ett år överstiger inte summan av kommunens likvida medel, pensionsmedelsportfölj och kontokredit. Kommunkoncernens genomsnittliga kapitalbindningstid var vid årets slut 2,07 år, vilket alltså är samma som kommunens.

Förfallostruktur

För att begränsa finansierings- och ränterisken strävar kommunen efter att sprida ut låneförfallen enligt de årliga intervallen i tabellen nedan. För alla intervall ligger andelen förfall inom policyns gränsvärden. Kommunens lån är upptagna hos Kommuninvest i Sverige.

Förfallostruktur

Finansiell placering och utlåning

Kommunens pensionsåtagande redovisas som en avsättning i balansräkningen och uppgick 2023 till totalt 927,1 miljoner kronor. Av dessa avser 638,2 miljoner kronor ansvarsförbindelsen, det vill säga pensioner intjänade före 1998.

Kommunen har en pensionsmedelsportfölj med syfte att möta likviditetsbelastningen för kommande pensionsutbetalningar. Portföljens värde var vid 2023 års utgång 308,2 miljoner kronor och anskaffningsvärdet 253,6 miljoner kronor. Förvaltningen av pensionsmedelsportföljen regleras av kommunens placeringspolicy. Enligt policyn eftersträvar kommunen en fördelning av tillgångsslagen aktier, räntebärande och alternativa. Fördelningen av dessa ligger inom limiterna för respektive tillgångsslag som är fördelade enligt nedan:

* Under 2023 har kommunen gjort en rebalansering mellan och inom tillgångsslagen för att anpassa dem enligt placeringspolicyns limiter. Det innebär att förändringarna mellan tillgångsslagen inte är jämförbara mellan åren.

Portföljens avkastning är 153,2 procent sedan starten 2006 vilket motsvarar 5,6 procent per år sedan starten. Årets avkastning uppgick till 10,7 procent. Under året har portföljens tillgångsslag rebalanserats eftersom de avvikit från policyns limiter.

Kommunens utlåning består av långfristig koncernintern utlåning till KB Hedehem, som uppgår till 172,0 miljoner kronor samt en kortfristig del på 8,0 miljoner kronor. Under 2024 tillkommer en ännu inte aktiverad byggnation på 42,0 miljoner kronor i form av ytterligare koncernintern utlåning. Utlåning till Nya Novahallen AB uppgick till cirka 23 miljoner kronor enligt aktieägaravtal.

Totala pensionsförpliktelser

Lerums kommun redovisar sina pensionsåtaganden enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det avviker mot bestämmelserna i lagen om kommunal bokföring och redovisning, som anger att kommuner ska redovisa pensionsåtagandena enligt den så kallade blandmodellen. Skillnaden mellan modellerna innebär att i fullfondsmodellen redovisas hela pensionsåtagandet i balansräkningen som en avsättning, och hela den årliga förändringen bokförs som en kostnad. I blandmodellen redovisas endast pensioner som intjänats från och med år 1998 som avsättning. Intjänade pensioner före år 1998 redovisas i blandmodellen som en ansvarsförbindelse. Lerums kommun har valt att redovisa pensionsförpliktelserna enligt fullfondsmodellen med syfte att uppnå en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning.

År 2023 ökade avsättningen för pensioner intjänade från och med 1998 med 66,0 miljoner kronor samtidigt som avsättningen för pensioner intjänade före 1998 ökade med 2,8 miljoner kronor. Ökningen har sin grund i inflationen som ökat kostnaderna kraftigt för att säkra framtida pensioner. Kommunens pensionsåtagande i sin helhet uppgick till 927,1 miljoner kronor vid 2023 års slut. Det var en ökning med 66,6 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Pensionskostnaderna för 2024 beräknas också bli höga till följd av löneökningar och inkomstbasbeloppet för 2024 som blivit lägre än vad tidigare prognoser visat. Eftersom inkomstbasbeloppet blivit lägre kommer fler personer att ingå i pensionsunderlaget som används för att fastställa den förmånsbestämda ålderspensionen.

Kommunen har en pensionsmedelsportfölj för att möta kommande pensionsutbetalningar. Pensionsmedelsportföljen har utvecklats positivt 2023 och bidragit till årets resultat. Kommunen har rebalanserat portföljen 2023 för att följa placeringspolicyns gränsvärden vad gäller fördelning mellan tillgångsslagen. Upplysning om vilka tillgångsslag som kommunen placerat sina egna förvaltade pensionsmedel i, och vilken avkastning som uppnåtts, beskrivs i avsnittet Finansiell placering och utlåning ovan.