Förväntad utveckling

2023 var ett år med hög inflation och stigande räntor vilket inneburit, bland annat, att hushållens köpkraft har urholkats. De här två faktorerna har också påverkat nybyggnation av bostäder som i princip har stagnerat. Arbetsmarknaden har hållit sig starkare än vad prognoser indikerat, vilket inneburit högre skatteintäkter för Lerums kommun. Riksbanken har öppnat för räntesänkningar av styrräntan 2024 och prognosen visar att Sveriges ekonomi börja växa igen 2024, fast i långsam takt.

Lerums kommun har en stabil ekonomi i balans men prognoser visar att 2024 kommer att bli ett tuffare ekonomiskt år än de senaste åren. Antalet sysselsatta förväntas minska och arbetslösheten kommer att stiga under 2024, vilket påverkar skatteunderlaget för 2024. Personalkostnader prognostiseras öka, dels på grund av årets lönerevision, dels till följd av högre pensionskostnader. Den strama ekonomiska läget som förutspås innebär en koncentration av resurser till kommunens kärnverksamhet och fortsatt arbete med effektivisering av arbetsrutiner samt fortsatt arbete med att automatisera och digitalisera rutiner.

Lerums kommun arbetar ständigt med att förbättra näringslivsklimatet vilket ledde till att kommunen förra året nådde sitt bästa resultat på 15 år. Som ett led i arbetet har Lerums och Partille kommuner tecknat ett samarbetsavtal med ambitionen att skapa 1,5 miljoner kvadratmeter verksamhetsområde i Jeriko.

Lerums kommun fortsätter sitt samarbete med Trafikverket för att skapa rätt infrastrukturförutsättningar. Tillsammans med Trafikverket har kommunen startat en utredning som ska kartlägga möjligheterna att bygga en ny trafikplats på E20 mellan Hulan och Kastenhof.

De kommande åren kommer det demografiska trycket i riket att öka. Det beror framför allt på att personer som är 80+ ökar snabbare än grupperna som försörjer dem. Lerums kommunbefolkning förväntas öka med i genomsnitt 0,75 procent under perioden 2023–2029 enligt Statistikmyndighetens (SCB) prognoser. Det ligger under kommunens politiska målsättning om ett befolkningstillväxtgolv på 1,0 procent årligen. Demografiskt har Lerums kommun idag en högre andel barn och unga än riket i genomsnitt. På grund av det ligger det demografiska trycket redan högre jämfört med riket. Den förväntade ökningen av antalet äldre utfaller även i Lerums kommun och det kommer att påverka kommunens demografiska sammansättning.

Under de senaste åren har kommunen uppnått resultatmålet för god ekonomisk hushållning, det vill säga årets resultat har uppgått till minst 2 procent som andel av skatteintäkter och statsbidrag över en tioårsperiod. Årets resultat för 2024 är budgeterat till 0 procent. Detta medför tillsammans med nuvarande investeringstakt att de finansiella nyckeltalen blir lägre såsom soliditeten och därtill blir självfinansieringsgraden av investeringarna lägre.