Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten
Mål- och resultatstyrning
Kommunens styrmodell bygger på målstyrning utifrån tilldelat grunduppdrag och redovisad förflyttning och framdrift gällande inriktningar. Målstyrningen är det verktyg som politiken har för att styra verksamheten och mäta vilken service eller tjänst som medborgarna får för sina skattepengar och vilken kvalitet det är på service och tjänster. De politiska inriktningarna ska utgå från definierade behov och vilka resultat som ska uppnås. Uppföljningar är ett sätt att skaffa kunskap om god kvalitet uppnås i de kommunala tjänsterna men även att få kännedom om när utvecklingen inte går i avsedd riktning.
Agenda 2030
Kommunfullmäktige har beslutat att Lerums kommun ska använda Agenda 2030 som språk, verktyg och ramverk för prioritering i budget, verksamhetsplan och annan styrning. Agenda 2030 omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Agenda 2030 innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling som kräver lokalt agerande. Med ansvar för skola, socialt stöd, omsorg, infrastruktur, miljötillsyn, bostads- och samhällsplanering har kommunen stor betydelse för utvecklingen av de globala målen lokalt.
I all styrning av kommunens verksamheter ska perspektiv och strategi anpassas i förhållande till de globala målen i Agenda 2030 och det gäller för styrelsen och samtliga nämnder. Styrelsen och nämnderna har ett grundläggande ansvar för att bidra till budgetens övergripande inriktning och koppla den till uppdrag och utvecklingsbehov.
Budget- och uppföljningsprocessen
Lerums kommuns budget med planår antas av kommunfullmäktige i november varje år. Budgeten innehåller politiska prioriteringar och inriktningar till nämnderna samt fördelar ekonomiska resurser och sätter ramar som nämnderna ska utgå från i sin planering. Ramar utgår från de av kommunfullmäktige antagna nyckeltalen för god ekonomisk hushållning, förväntad befolkningsutveckling och rådande ekonomiska förutsättningar i omvärlden och Sverige.
Utifrån kommunfullmäktiges budgetbeslut i november ska styrelse och nämnder i en verksamhetsplan fördela budgetram och ange vad som ska utföras under året för att uppnå kommunfullmäktiges inriktning och prioriterade inriktningar, grunduppdrag samt styrdokument. När det gäller grunduppdraget ska styrelse och nämnder arbeta med att identifiera framgångsfaktorer i sitt grunduppdrag samt ta fram olika stödjande nyckeltal.
Uppföljning genomförs under pågående verksamhetsår vid olika tillfällen i olika omfattning. Efter första tertialet (april) och efter andra tertialet (augusti) sker uppföljning och årsprognos av både verksamhet och ekonomi. Dessa uppföljningar innefattar dels styrelses och nämnders verksamhetsplaners grunduppdrag och prioriterade inriktningar inklusive analys och årsprognos, dels ekonomisk årsprognos inklusive analys för drift och investeringar. Båda uppföljningarna rapporteras till kommunfullmäktige.
Utöver det görs månadsrapporter i februari och oktober i form av uppföljning med årsprognos som visar det ekonomiska utfallet under året och som rapporteras till kommunstyrelsen.
I årsredovisningen ska grunduppdrag, politiska prioriteringar och ekonomiska resultat för hela året följas upp, analyseras och presenteras för kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen sammanställer kommunens årsredovisning utifrån nämndernas och bolagens verksamhetsberättelser.
Agenda 2030
Uppföljning av Agenda 2030 sker på helhetsnivå i delårsrapport och årsredovisning där kommunens samlade förflyttning mäts i bland annat kommun- och landstingsdatabasen Kolada. Jämförelse sker dels med kommunens egen utveckling dels med andra kommuner. Helhetssyn är viktigast varför kommunens samlade förflyttning och utveckling är överordnad och styrande framför de enskilda nämndernas förflyttning.
Uppsiktsplikt
Av kommunallagen framgår att kommunstyrelsen har en skyldighet att ha uppsikt över övriga nämnders, gemensamma nämnders samt kommunala bolags och kommunalförbunds verksamheter. Uppsikt innebär att styrelsen aktivt ska informera sig om att ovanstående bedriver sin verksamhet enligt kommunfullmäktiges mål, beslut och riktlinjer, att lagar och förordningar följs och att den ekonomiska förvaltningen är effektiv och säker. Under året har nya och vidareutvecklade former för kommunstyrelsens uppsiktsplikt gentemot nämnder och bolag fastställts.
Intern kontroll
Verksamheterna ska följa upp sin verksamhet genom den interna kontrollen, vilken syftar till att hantera risker som kan hindra kommunen från att nå sina mål eller att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Det handlar om att säkerställa att verksamheten gör rätt sak, i rätt tid och att rätt personer gör det. Interna kontrollmoment ska vara integrerade i verksamhetens ordinarie processer för att styra ekonomi och verksamhet mot uppsatta mål. Kommunstyrelsen och nämnderna tar årligen fram en plan för intern kontroll som följs upp och analyseras. Inga väsentliga avvikelser har noterats i uppföljningen för 2023.