Balanskravsresultat

Enligt det lagstadgade balanskravet (i kommunallagen) ska kommunen bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att kostnaderna inte överstiger intäkterna. I balanskravsresultatet ska kostnaderna för pensioner intjänade före 1998 (ansvarsförbindelsen) samt vissa realiserade och orealiserade vinster och förluster räknas bort från kommunens resultat enligt resultaträkningen.

Årets resultat enligt resultaträkningen uppgick till 62,2 miljoner kronor. Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till 35,1 miljoner kronor varav kommunen har reserverat 5,1 miljoner kronor till resultatutjämningsreserv 2023. Balanskravsresultatet uppgick därefter till 30,0 miljoner kronor. Kommunen uppfyllde därmed balanskravet för 2023.

Det är andra gången kommunen använder möjligheten att reservera medel till resultatutjämningsreserv och därmed använda medlen till att utjämna intäkterna över en konjunkturcykel framöver. Kommunen har sedan tidigare inga underskott att återställa. Efter årets reservering till resultatutjämningsreserven uppgår Lerums kommuns totala resultatutjämningsreserv till 50,6 miljoner kronor.

Ekonomisk analys koncernen

Koncernens resultat uppgick till 91,5 miljoner kronor 2023. I Lerums kommuns koncernredovisning ingår Lerum Energi AB och KB Hedehem. Årets resultat var lägre än föregående år (118,4 miljoner kronor), vilket främst beror på att kommunen hade ett lägre resultat. Kommunen hade högre personalkostnader jämfört med 2022 som en följd av fler anställda samt högre kostnader för pensioner. Både Lerum Energi och KB Hedehem redovisade resultat i nivå med förra året.

Intäkter och kostnader

Kommunföretagens påverkan på koncernens totala kostnader och intäkter är begränsad. Koncernens utveckling avseende kostnader och intäkter följer i princip kommunens utveckling.

Koncernens intäkter ökade med 42,2 miljoner kronor från förra årets 843,6 miljoner kronor till 885,8 miljoner kronor 2023. Av den ökningen står Lerum Energi för ungefär hälften. Koncernens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag ökade från 2 857,4 miljoner kronor 2022 till 3 001,3 miljoner kronor 2023.

Koncernens kostnader inklusive avskrivningar ökade från 3 548,1 miljoner kronor 2022 till 3 731,2 miljoner kronor 2023, främst till följd av högre personalkostnader i kommunen.

Finansnetto

Även utvecklingen av koncernens finansnetto följer kommunens utveckling. Finansnettot för kommunkoncernen uppgick 2023 till -64,5 miljoner kronor jämfört med -34,5 miljoner kronor 2022. Koncernens finansiella intäkter påverkade finansnetto positivt med cirka 30,0 miljoner kronor, främst på grund av rebalansering samt marknadsvärdering av pensionsfonden. År 2022 belastade marknadsvärderingen av pensionsfonden finansnettot i koncernen med -11,8 miljoner kronor. De finansiella kostnaderna ökade mellan 2022 och 2023 som ett resultat av det allmänna ränteläget och ökade räntekostnader för pensionsskulden. År 2022 uppgick de finansiella kostnaderna till -44,5 miljoner kronor och de ökade till -110,9 miljoner kronor 2023.

Tillgångar och skulder

Investeringsvolymen i kommunen och bolagen har gjort att koncernens tillgångar har ökat från 5 171,2 miljoner kronor 2022 till 5 491,2 miljoner kronor 2023. Kommunkoncernens skulder ökade med 124,6 miljoner, från 2 524,9 miljoner kronor 2022 till 2 649,5 miljoner kronor 2023. Kommunen har nyupplånat 100,0 miljoner kronor 2023 för finansiering av kommunens investeringar. Därtill har förfallna lån på 443,3 miljoner kronor refinansierats under 2023.

Ekonomisk analys kommunen

Årets resultat på 62,2 miljoner kronor (87,6 miljoner kronor 2022) var 34,4 miljoner kronor högre än det budgeterade resultatet 27,8 miljoner kronor.

Resultatet påverkades positivt av 89,7 miljoner kronor högre intäkter från skatter och generella statsbidrag till följd av starkare arbetsmarknad jämfört med när budgeten antogs. Ytterligare en orsak till högre generella statsbidrag är statens beslut om tillskott till kommunerna 2023.

Resultatet påverkades samtidigt negativt av 84,6 miljoner kronor högre nettokostnader¹ än budgeterat vilket beror dels på högre inköpskostnader till följd av den höga inflationen, dels på högre personalkostnader än budgeterat.

En positiv resultatpåverkan med 12,4 miljoner kronor hade även så kallade jämförelsestörande poster. De består av högre kostnader på grund av tecknat kompletteringsavtal med Trafikverket om medfinansiering av väg 1939 (Gråbovägen) och medfinansiering av gång- och cykelväg längs väg 1937 (Olofstorpsvägen). Andra jämförelsestörande poster var högre finansiella intäkter på grund av rebalansering och marknadsvärdering av pensionsfonden samt erhållet elstöd. Kommunens resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 49,8 miljoner kronor.

De finansiella intäkterna blev 49,2 miljoner kronor högre än budgeterat till följd av rebalansering och marknadsvärdering av pensionsmedelsportföljen, utdelning från dotterbolag samt ränteintäkter. De finansiella kostnaderna blev också högre än budgeterat med 19,8 miljoner kronor. De finansiella kostnaderna ökade till följd av högre räntekostnader för pensioner, nytt lån, refinansiering av lån som förfallit samt nedskrivning av aktier med 4,9 miljoner kronor i dotterbolaget Aspenäs Villastad.

Årets resultat var förhållandevis starkt, men är inte i nivå med resultaten de tre senaste åren. Lerums kommun visar ändå 2023 att kommunen står på god finansiell grund. År 2024 förutspås dock bli svårare ur ett ekonomiskt perspektiv. Kommunen har även långsiktiga demografiska utmaningar med ökade välfärdsbehov och svårigheter att rekrytera medarbetare inom vissa yrken.

Intäkter och kostnader

Jämfört med föregående år ökade verksamhetens intäkter med 4,7 procent och verksamhetens kostnader ökade med 4,3 procent.

Verksamhetens intäkter blev 27,2 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror till stor del på att kommunen fått elstöd på 12,0 miljoner kronor, bidrag för ensamkommande barn samt resultateffekter av avslutade exploateringsprojekt. Intäkterna från barnomsorgsavgifter blev högre till följd av fler barn och höjda taxor. Även intäkterna för vård och omsorg ökade, vilket beror på en kombination av fler vård- och omsorgstagare och beviljade insatser samt högre avgifter.

Verksamhetens kostnader för inköp av huvudverksamhet och underhållsmaterial ökade med 56,8 miljoner kronor, alltså 9,2 procent jämfört med föregående år till följd av hög inflation. Inköpen är nödvändiga för att verksamheten ska fungera och möjligheterna att minska dem är begränsade. Övriga verksamhetskostnader har sammantaget ökat² enbart med 11,6 miljoner kronor, alltså 1,6 procent jämfört med 2022. Här har kostnadsökningen varit lägre då verksamheten kunnat anpassa sina kostnader på grund av det ekonomiska läget, till exempel genom att minska kostnader för externa tekniska konsulter och minska planerat underhållsarbete.

Personalkostnaderna ökade med 192,4 miljoner kronor eller 10,7 procent. Ökningen beror dels på att antalet anställda ökat, dels på högre kostnader för pensioner. Prisbasbeloppet ökade 2023 med 8,7 procent som tillsammans med räntan varit de främsta faktorerna som påverkat pensionskostnaden.

Kommunens finansiella intäkter uppgick till 53,6 miljoner kronor, 37,9 miljoner kronor mer än 2022. Skillnaden mellan åren hänför sig till utdelning på aktier och andelar från koncernföretag, realisationsvinster från rebalansering och marknadsvärdering av kommunens pensionsmedelsportfölj samt högre ränteintäkter till följd av högre marknadsräntor.

Årets finansiella kostnader uppgick till 115,4 miljoner kronor, 70,9 miljoner kronor mer än förra året. Det beror på högre räntekostnader för pensionskostnader, högre räntor på de finansiella marknaderna som påverkat räntorna vid nyupplåning samt refinansiering av lån som förfallit, räntekostnader för finansiell leasing (nytt för i år³) samt nedskrivning av finansiella tillgångar (aktier i dotterbolaget AB Aspenäs Villastad). Nedskrivningen är ett resultat av att dotterbolaget har delat ut det fria kapitalet till kommunen och numera är ett vilande bolag.

Finansnetto

År 2023 var första året då Lerums kommun redovisat finansiell leasing enligt RKR:s rekommendation finansiell leasing (R5). För att kunna jämföra övriga verksamhetskostnader 2023 med 2022 har effekterna av finansiell leasing rensats i analysen. Anpassningen till RKR (R5) har gjort att kostnaderna blev drygt 3,3 miljoner kronor högre 2023.

Skatter och generella statsbidrag

Kommunens skatteintäkter uppgick till 2 583,0 miljoner kronor, vilket var 57,5 miljoner kronor högre än budgeterat. Det beror på att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har räknat upp skatteunderlagsprognosen jämfört med när kommunen antog budgeten, främst beroende på en starkare utveckling av arbetsmarknad än tidigare prognosticerat. Kommunens generella statsbidrag och utjämningsbidrag uppgick till 418,3 miljoner kronor, vilket var 32,2 miljoner kronor högre än budgeterat. Sammantaget genererade skatteintäkter och generella statsbidrag 89,7 miljoner kronor mer än vad som budgeterades.

Jämfört med 2022 ökade skatteintäkterna med 143,4 miljoner kronor eller 5,9 procent. Det beror främst på att 2023 års arbetsmarknad varit stark och antalet arbetade timmar varit högt. De generella statsbidragen och utjämningsbidragen var på samma nivå som föregående år.

Investeringar

Årets totala investeringsutgifter uppgick till 405,3 miljoner kronor⁴ jämfört med 340,8 miljoner kronor 2022. Budgeterade investeringsutgifter 2023 var 450,0 miljoner kronor. Det innebär att kommunen använde omkring 90 procent av den avsatta investeringsramen. Huvudorsaken till att inte hela investeringsbudgeten användes är tidsförskjutningar i flera projekt, bland annat på grund av överklaganden. Ytterligare en förklaring är att investeringsprojekt gått bättre ekonomiskt än väntat och i samband med upphandling har kommunen kunnat minska kostnaderna i vissa projektkalkyler.

För att utveckla arbetet med investeringsprocessen har kommunen samlat ansvaret för investeringar inom det nya verksamhetsområdet fastighet och investering. En förväntad effekt är att genomförandegraden av kommunens investeringsbudget ska öka.

Verksamhetslokaler

Det finns ett stort behov av kommunala lokaler och kommunen förbereder för detta genom lokaliseringsstudier, detaljplanering och förstudier.

Grundskolan Norra Hallsås är kommunens största investeringsprojekt. Detaljplanen har under året vunnit laga kraft och byggnationen av skolan startade under hösten. Skolan väntas stå klar 2027 med 800 nya grundskoleplatser. En annan större pågående investering är ombyggnationen av Torpskolan. Första etappen väntas bli klar 2024 och omfattar nybyggnadsdelen med idrottshall och utbildningslokaler. När hela projektet är klart 2026 blir resultatet 150 nya grundskoleplatser och en ombyggd F–9-skola.

Inom fritidsanläggningar finns flera pågående och kommande investeringar. Vattenrening och tekniska system på Vattenpalatset renoverades under året. Byggnaden ska även genomgå en mer omfattande renovering och ombyggnation.

Färdigställda projekt under året var främst den nya förskolan i Olstorp med 80 nya förskoleplatser, och Berghultskolan med 200 nya grundskoleplatser. Berghultskolan byggdes samtidigt om till en F–9-skola.

Kommunen har förvärvat Garveriet i Floda vilket gett ett tillskott av kommunala arbetsplatser och interna konferenslokaler.

Samhällsbyggande verksamhet

Den största investeringen inom samhällsbyggande verksamhet är den nya grundskolan i Norra Hallsås, med anläggning av väg, vatten och avlopp, busshållplats och skyfallshantering.

Ombyggnationen vid Flodamotet har inte startat som planerat, bland annat på grund av överklagad detaljplan.

I samhällsbyggande verksamhet ingår också skredsäkring av områdena kring Säveån i centrala Lerum där arbete pågår på sträckan Häradsbron–Järnvägsbron.

Tillsammans med Trafikverket har kommunen genomfört åtgärder för att öka trafiksäkerheten i korsningen Gråbovägen–Olstorpsvägen. Projektet omfattar också arbete med Trafikverkets vägplan för korsningen Gråbovägen–Lundbyvägen samt gång- och cykelbana längs Lundbyvägen.

Vatten, avlopp och renhållning

Under året har kommunfullmäktige beslutat om revidering av både vatten-, avlopps- och renhållningstaxa för att kunna finansiera kommande investeringar. Den största pågående investeringen inom vatten och avlopp är att renovera och bygga om Lerums vattenverk, ett projekt som pågår i flera år. Två större investeringar som pågått under året är Tollereds vattenreservoar och vatten- och avloppsutbyggnad i Torpadal.

Ytterligare projekt är vatten- och avloppsutbyggnad i Björboholm, omläggning av vattenledningar vid Trastvägen och ombyggnad av pumpstation i Drängsered.

Verksamheternas övriga investeringar

Investeringsnivån har följt budget under året. Den största delen har gått till inventarier.

Kommunen har fått aktieutdelning på sammanlagt 10,7 miljoner kronor från två kommunala bostadsföretag, Förbo AB och AB Aspenäs Villastad. Av dessa har 5,9 miljoner kronor använts till utveckling av badplatser och konstgräsplan vid Lekstorpsvallen i Gråbo.

Strategiska projekt 2023

Det finns projekt som i kommunfullmäktiges budget klassas som strategiskt viktiga för kommunens utveckling. De projekt som klassats som strategiska under 2023 presenteras i tabellen nedan.

Exploatering

Exploatering innebär att kommunen skaffar, utvecklar och ställer i ordning mark för bostads- och verksamhetsändamål. Exploateringsprojekt sträcker sig nästan alltid över flera år. Genomförandet av de här projekten planeras under 2024–2032. Nedan beskrivs några av Lerums kommuns pågående exploateringsprojekt.

Bäckamaden

Detaljplanen i Bäckamaden, som innehåller drygt 200 bostäder och en förskola, har vunnit laga kraft. Projektering och upphandling av entreprenader är avslutad och markarbeten för utbyggnad av vägar, vatten och avlopp pågår sedan september 2023.

Brännabben

Förhandlingar om marköverlåtelser och exploateringsbidrag är klara och exploatören har undertecknat genomförandeavtalet. Kommunens godkännande av avtalet sker i samband med att detaljplanen antas.

Aspen Strand

Aspen Strand detaljplan har haft granskning under året och arbete med antagandehandlingar pågår. Förhandlingar om genomförande och exploateringsavtal pågår.

Dergården

Arbete med detaljplanen för Dergårdens områden startade våren 2023 och ett markanvisningsavtal är tecknat med en extern part.

Övriga exploateringsprojekt

I ett mindre exploateringsprojekt i Uddared har köparen tillträtt marken och exploateringsprojektet kan därmed slutredovisas. I Alfreds hage har en markanvisningstävling för elva bostäder i Björboholm slutförts under året.