Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Kriget i Ukraina ¹ följde omedelbart på de två åren med covid-19-pandemi. Kriget medför givetvis främst ett stort lidande för Ukrainas befolkning, men påverkar omvärlden och även Sjöbo kommun drastiskt. Såväl svensk som global ekonomi försvagas och återhämtningen efter pandemin bryts. Effekterna av den synkroniserade penningpolitiska åtstramningen världen över, liksom den globalt höga inflationen, bidrar till att alltmer påtagligt bromsa efterfrågan i de flesta ekonomier. Utvecklingen har bidragit till ett sämre ekonomiskt klimat, annalkande lågkonjunktur och ökad osäkerhet. Kommunen behöver nu hantera historiskt hög inflation, kraftigt ökande pensionskostnader, pandemins långsiktiga konsekvenser och demografiska utmaningar. Det gör att resultatet faller för såväl Sjöbo som hela kommunsektorn.

De långa marknadsräntorna har dessutom ökat dramatiskt och en global penningpolitisk åtstramning har påbörjats. Inflations- och ränteuppgången medför en markant dämpning av konjunkturutsikterna för världsekonomin.

BNP procentuell förändring 2021–2026

Återhämtningen efter pandemin fortsatte 2022, men den snabba inflationsuppgången och den efterföljande åtstramningen innebär en försvagning i svensk ekonomi och en allt svagare tillväxt. BNP-tillväxten i Sverige avtog märkbart under loppet av året. En stark BNP-uppgång 2021 gjorde att tillväxten för helåret ändå blev tämligen hög. Kriget bidrar starkt till uppgången av energi- och råvarupriser och höjer osäkerheten inför den ekonomiska utvecklingen.

Utbudsproblemen för den globala handeln förvärras, vilket spär på den redan höga inflationen.

Hög inflation och stigande räntor påverkar kommunens och koncernens ekonomi, framför allt från 2023. Den höga inflationen påverkar alla sektorer och urholkar köpkraften, vilket gör att ekonomin tappar fart och resursutnyttjandet minskar.

Efter en avmattning 2022 och 2023 förväntas efterfrågan ta fart igen i slutet av 2024. Sysselsättningen i offentlig sektor antas inte vända ned som i näringslivet, utan blir en motverkande kraft till konjunkturnedgången. Både näringslivets produktion och investeringar ökade relativt starkt också 2022.

Rekordhög inflation och snabbt stigande räntor följs av hög inflation 2023. Såväl styr- som marknadsräntor beräknas dock sjunka. Trots osäkerheter, inte minst i omvärlden, ligger sannolikt de stora prisuppgångarna bakom oss. Det dröjer dock innan inflationen vänder ned. Förutom pensionerna påverkar inflationen kommunens ekonomi även när det gäller kostnader för hyror, livsmedel samt bygg och anläggning. År 2022 köpte kommunen varor och tjänster för drygt 600 mnkr. En inflation på 9 procent innebar en kostnadsökning med 54 mnkr.

Befolkning

I juli uppgick Sveriges befolkning till drygt 10,5 miljoner, en ökning med endast 0,7 procent på ett år. Låga födelsetal och fler avlidna förklarar utvecklingen.

Efter att Sjöbo under 2000-talet hade en växande befolkning, mattades ökningstakten av från och med 2008, och 2010 minskade befolkningen. Därefter har invånarantalet åter ökat. Befolkningen i kommunen uppgick vid årsskiftet till 19 547 invånare, en ökning med 50 personer. Efter en låg ökning 2021 med 0,4 procent, minskade ökningstakten ytterligare till knappt 0,3 procent.

Befolkningsutveckling Sjöbo kommun 2012–2022

I byarna ökade befolkningen, medan den minskade något i Sjöbo tätort.

Enligt befolkningsprognosen skulle befolkningen öka till 19 714 invånare 2022. Prognosen nåddes inte, eftersom bland annat byggandet mattades av till följd av inflationen och brist på material. I förhållande till befolkningsprognosen var endast åldersgrupperna 1–6 år och 65–74 år större än prognostiserat.

Bostäder

Det byggdes betydligt mer 2016 i Sjöbo än på flera år. Därefter återgick byggandet till en mer normal nivå. Framför allt byggs småhus samtidigt som kommunen strävar efter ökad produktion av flerbostadshus. År 2021 byggdes 24 småhus. Den var den högsta nivån sedan 2016.

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

År 2020 beviljade kommunen 38 bygglov för småhus men inga för lägenheter. År 2021 ökade antalet beviljade bygglov för flerfamiljshus till 12 lägenheter, medan de minskade till 15 för småhus. År 2022 ökade åter beviljade bygglov för småhus (40). Bygglov för 24 lägenheter i flerfamiljshus beviljades också.

Exploatering

I exploateringsområdena finns 160 tomter för bostadsändamål. Av dem är 136 sålda. De osålda finns framför allt på Sjöbo Väst och i Bränneriet. I byarna finns färdigexploaterade tomter att tillgå. De är endast avsedda för villabebyggelse och säljs styckvis. På Sjöbo Väst etapp 3 tillkom 15 tomter. Försäljningen påbörjades. Exploateringsutgifterna för de osålda tomterna uppgick till 6,0 mnkr, vilket belastade kommunens likviditet.

År 2022 såldes 15 tomter, en minskning från 19 tomter 2021. Exploateringen av kvarteret Bränneriet fortsatte och en markanvisningstävling genomfördes. Inga förslag erhölls. Även konjunkturen påverkade intresset.

För att göra det möjligt för företag att expandera och för nya att etablera sig är det viktigt med tillgång till mark. Det finns gott om mark för ändamålet (188 181 kvadratmeter). Alla områden är dock inte helt förberedda, vilket kan påverka företagens intresse. År 2021 sålde kommunen 5 120 kvadratmeter mark för företagsetablering i Blentarp. År 2022 såldes ingen mark. Exploateringsutgifterna för den osålda marken bokfördes till 10,2 mnkr.

Arbete

Trots att BNP-tillväxten redan saktat in var utvecklingen på arbetsmarknaden stark. Framåtblickande indikatorer för näringslivets anställningsplaner faller dock. För handel samt bygg och anläggning är de dessutom svagare än normalt. Nästa år väntas antalet sysselsatta minska något och det dröjer innan sysselsättningstillväxten åter antas bli stark. Svackan för sysselsättningen framöver beräknas ligga på en långt högre nivå än i tidigare lågkonjunkturer.

Den svenska arbetsmarknaden är i vissa avseenden strukturellt stark med tanke på att Sverige har en hög sysselsättningsgrad i ett europeiskt perspektiv. Utmaningar finns bland annat i matchning och rörlighet, personalförsörjning, utrikesföddas sysselsättningsgrad och långtidsarbetslöshet.

Trots en vikande arbetsmarknad bedöms rekryteringsläget allmänt sett vara svårt.

Inskrivna arbetslösa 16–64 år, andel (%)

Arbetslösheten i Sjöbo i åldersgruppen 16–64 var 5,2 procent vid årsskiftet, en minskning med 1,0 procentenhet jämfört med 2021. Arbetslösheten i Skåne sjönk från en hög nivå med 0,7 procentenheter till 8,6  procent, medan minskningen för riket var 0,6 procentenheter till 6,6 procent. Arbetslösheten för utlandsfödda i Sjöbo uppgick till 12,6 procent, en minskning med 2,1 procentenheter.

Ungdomsarbetslösheten uppgick till 8,1 procent, en minskning med 1,0 procentenhet. I jämförelse med Skåne avvek riket och Sjöbo med lägre ungdomsarbetslöshet.

Trenden med lägre total arbetslöshet i Sjöbo än i riket och Skåne bestod.

Utvecklingen i kommunerna

De ekonomiska resultaten har de senaste åren varit rekordhöga i kommunerna. Det finansiella sparandet i offentlig sektor förbättrades 2021 till följd av den ekonomiska återhämtningen efter pandemin, framför allt genom höga skatteintäkter. Det fortsatte och även 2022 beräknas resultatet bli starkt, om än på en lägre nivå. Sjöbos resultat följde den nationella trenden, dock från en något lägre nivå, med ett resultat som 2020 uppgick till 38 mnkr och 2021 till 81 mnkr. År 2022 blev resultatet 50 mnkr. De starka resultaten i sektorn 2020 och 2021 berodde främst på tillfälliga faktorer och inte på överskott i verksamheterna. Överskotten kom i stället från höga statsbidrag, betydligt högre skatteintäkter än förväntat, höga exploateringsintäkter och en positiv börsutveckling, som gjorde att värdet på finansiella placeringar växte samtidigt som låneräntorna var låga. Med undantag för räntorna på lånen stämmer dessa faktorer med Sjöbos situation.

Skatteunderlaget 2022 utvecklades relativt väl i nominella termer, men kraftigt stigande kostnader gör att det reala skatteunderlaget urholkas rejält och medför minskad köpkraft för sektorn. Man får gå tillbaka långt i tiden för att se motsvarande utveckling. Det relativt starka resultatet 2022 berodde på att skatteintäkterna fortsatte att öka snabbt och att pensionskostnaderna minskade jämfört med föregående år. Inflationen – som är den högsta på 30 år – leder till successivt ökande livsmedels- och byggkostnader, liksom höga energi- och drivmedelspriser till följd av utbudsstörningar. Inflationen leder också till kraftigt ökade pensionskostnader för kommuner och regioner.

År 2022 rådde hög prisutveckling på el och drivmedel. Sjöbo har ett bundet pris för elen till och med 2023 och påverkades därmed inte av prisuppgången. Under årets tre första kvartal var prisökningarna på livsmedel mycket höga, i genomsnitt nära 17 procent, vilket satte press på vissa verksamheter.

Befolkningsutvecklingen mattades av och många kommuner kan vänta sig betydligt lägre ökning av antalet invånare kommande år. Pandemin innebar att flyttmönster förändrades och migrationen minskade.

Det ställer krav på kommunsektorn att se över befolkningsprognoser och investeringsplaner. Förändringen återfinns framför allt i åldersgruppen 1–15 år, som för kommunerna är en resurskrävande grupp. I Sjöbo är antalet barn 1–15 år minskat något. Befolkningen över 80 år är en annan resurskrävande grupp som ökade med cirka 80 personer.

Investeringsutgifterna i kommunerna var fortfarande höga, även om de minskade 2021. Även i Sjöbo minskade de 2021, medan de ökade 2022. Endast cirka 65 procent av de planerade investeringarna genomfördes. I riket genomfördes 85 procent av de planerade investeringarna den senaste tioårsperioden. Kommunens ambitioner för investeringar är höga planeringsperioden 2022–2028. De kraftiga prisökningarna i byggbranschen gör att påbörjade och planerade projekt blir dyrare. Det är troligt att de kommunala bolagens investeringar dämpas 2023.

Mycket pekar på att de rekordstarka ekonomiska resultaten i kommunerna och Sjöbo nu återgår till en situation med betydande utmaningar. Inflation, ökande pensionskostnader och en åldrande befolkning innebär att det krävs åtgärder för att hantera den nya ekonomiska situationen och för att lösa kompetensförsörjningen framöver.

Betydande avtal och regeländringar

Utredningen En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning ska se över hela utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Kommittén ska även överväga om det finns riktade statsbidrag som kan inordnas i det generella statsbidraget.

Utvecklingen av hälso- och sjukvårdsavtalet God och nära vård i kombination med Region Skånes visioner om framtidens hälsosystem ser ut att skapa ett ökat ansvar för den kommunala hemsjukvården. Också omvårdnadsinsatser som tidigare skedde på sjukhus och nu ska ske i kunders hem kommer att ha stor påverkan på kommunens ansvar för kunder i eget boende.

Väsentliga lagar för den kommunala verksamheten, till exempel socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), revideras och slutresultatet är ännu oklart.

Välfärdskommissionens slutrapport med 30 delförslag kan också påverka vård- och omsorgsverksamheten uppdrag och ansvar.

Domstolarnas domar avseende särskilt boende enligt SoL och bostad enligt LSS kan kraftigt påverka kommunens verksamhet, eftersom det finns tecken på en mer generös tolkning i bedömningen av insatser.

År 2020 tillsattes en utredning om förstatligad skola. De nationella målen är en del av kvalitetssystemet som Skolverket ska presentera för regeringen i april 2023.

En ny förordning inom familjerätt innebär att föräldrar som överväger att inleda en tvist om vårdnad, boende eller umgänge ska delta i informationssamtal hos socialnämnden innan de kan väcka talan i domstol. Samtalen ska erbjudas snabbt och syftar till att ge bättre förutsättningar för föräldrar att nå samförstånd och minska andelen barn som lever i långvariga vårdnadstvister.

Sedan tidigare har regeringen beslutat att förpackningar ska samlas in fastighetsnära. I en promemoria föreslår regeringen vilka förpackningsslag som omfattas och hur insamlingen ska genomföras i praktiken. Senast den 1 januari 2026 ska kommunerna ha ett insamlingssystem på plats.

En förändring är på gång av gränsvärden för PFAS i dricksvatten till en betydligt lägre nivå än de nuvarande. Det kan komma att påverka kommunens vattenverk.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Omvärldsrisk

Det är viktigt att ha i åtanke att det finns stora eftersatta behov, som kan visa sig när pandemin klingat av. Pandemins fortsättning är ännu osäker. Den höga frånvaron består och det är oklart vad som blir det nya normala. Att personal stannar hemma vid minsta symptom påverkar verksamheterna.

Kriget i Ukraina har föranlett analyser av sårbarhet vid exempelvis cyberattacker, brist på el, vatten, värme med mera. Från och med den 1 augusti ansvarar kommunen för mottagandet av nyanlända ukrainare enligt massflyktsdirektivet. Det innebär att kommunen ansvarar för boende, förskola och skola. Efter lagändringen bor 18 anvisade personer i Sjöbos boende. Anvisningstalet är 40. Direktivet gäller till och med mars 2023 med möjlighet till förlängning i ett år. Som en effekt av regeringsförklaringen förväntas Sveriges flyktingkvot minska från 9 000 till 5 000 personer årligen från och med nästa år.

Skatteintäkterna och de generella statsbidragen uppdateras löpande och kan förändras med flera miljoner kronor mellan prognostillfällena. Det kräver handlingsberedskap, så att kommunen kan hantera fluktuationerna. En procents ökning av lönerna innebär en kostnadsökning med cirka 7 mnkr.

Kompetensförsörjningen blir en allt större utmaning när befolkningsstrukturen förändras och antalet personer över 80 år ökar med nära 50 procent, samtidigt som de i arbetsför ålder ökar med knappt 5 procent. Sysselsättningsökningen kommer inte att räcka till för att täcka de ökade personalbehoven i offentlig sektor och näringslivet. För kommunsektorn är behovet särskilt fokuserat till äldreomsorgen. Det finns också matchningsproblem på arbetsmarknaden, där den lediga arbetskraftens kompetens inte motsvarar den som de lediga jobben kräver. För att klara kompetensförsörjningen krävs en helhetssyn och kombination av långsiktiga åtgärder där staten, arbetsgivarna och de fackliga organisationerna samarbetar med målet att trygga kompetensförsörjningen i välfärden.

Verksamhetsrisk

Stora osäkerhetsfaktorer är den generella prisökningen, inte minst på drivmedel, samt osäkra och väldigt långa leveranstider. Kraftiga prisökningar gör att vissa inköp eventuellt får anstå för att de blir för dyra.

Avtalsrörelsen 2023 omfattar cirka 2,2 miljoner arbetstagare i privat och offentlig sektor. Reallönerna minskar. Sverige påverkas mycket av en alltför hög – eller låg – löneökningstakt i kölvattnet av den höga konsumentprisinflationen. Arbetstagarsidan kräver större löneökningar än på länge. Kostnaden för en lönebildning som startar en pris- och lönespiral är hög. Priset som måste betalas för att få ned inflationen är högre arbetslöshet och det går via åtstramande penningpolitik.

Pensionsavgångar, personalomsättning och ökande sjukfrånvaro i kombination med växande verksamhet och brist på utbildad personal innebär att konkurrensen om arbetskraften tilltar. Det är därför av största vikt att behålla redan anställd personal genom arbetsmiljöåtgärder som främjar närvaro, minskar sjukfrånvaron och förlänger arbetslivet. Arbetsmiljön är ett viktigt inslag i konkurrensen. För att klara kompetensförsörjningen på sikt måste kommunen även se över möjligheten att vidareutbilda befintlig personal.

Åldrade anläggningar och byggnader medför risk för att underhåll och investeringar måste tidigareläggas. Sjöbo kan även behöva skapa mer ändamålsenliga särskilda boenden. Tidigarelagda utgifter leder till att likviditeten urholkas och kommunen kan behöva låna pengar på sikt.

Investeringarna påverkar även resultaträkningen, som belastas med ökade räntekostnader, avskrivningar och hyror.

Sjöbo satsar på att öka exploateringen, men det kräver att tomterna blir sålda. Det bokförda värdet på exploateringsverksamheten uppgår till cirka 16 mnkr.

Riktade statsbidrag innebär dels ökad administration i form av ansökan och återredovisning, dels risk för återbetalning om kommunen inte uppfyller kraven helt och hållet, dels förväntningar på att kommunen övertar finansieringen när bidragen upphör.

Konkurrensverket startade ett tillsynsärende mot tekniska förvaltningen med anledning av ett direktavrop av maskin- och transporttjänster utan upphandling. Ärendet kan leda till en sanktionsavgift.

Elavbrott kan få väsentliga konsekvenser för verksamheterna, främst när det gäller löne- och fakturahantering, digitala hjälpmedel och telefoni. Om informationskanaler ligger nere kan det skapa oro både internt och hos medborgarna.

Hållbarhet

För att hantera den åldrande befolkningens behov samtidigt som antalet förskolebarn ökar, krävs ekonomisk uthållighet och framförhållning. Från och med 2020 bygger kommunens målstyrning på målen i Agenda 2030 för att kunna erbjuda Sjöboborna goda livsvillkor.

Klimatförändringarna påverkar kommunens verksamhet i allt större utsträckning och ställer krav på klimatomställning. Sjöbos möjligheter att påverka finns främst inom samhällsplanering, transporter, energisystem, avfallshantering och konsumtion för att minska risken för naturskador i form av översvämningar, ras och skred med mera. Hållbarhetsprogrammet antogs under året.

Finansiella risker

Kommunfullmäktiges finanspolicy samt kommunstyrelsens och bolagens finansiella riktlinjer innehåller anvisningar och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten i den kommunala koncernen och kommunen. De är framför allt exponerade för finansiella risker som ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk, valutarisk, kredit- och likviditetsrisk samt

marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar.

Ränterisk

Koncernens räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till 782,3 mnkr (–10,2 mnkr jämfört med 2021), medan de räntebärande finansiella tillgångarna uppgick till 235,7 mnkr (+4,2 mnkr). Sjöbo kommun har inga räntebärande skulder, utan svarar i stället för alla finansiella tillgångar. Koncernens nettoskuld var 546,6 mnkr, medan kommunens tillgångar var 235,7 mnkr.

Upplåningen i den kommunala koncernen löper med både fast och rörlig ränta. De finansiella riktlinjerna visar fördelningen mellan fasta och rörliga räntor och mellan löptider. Sjöbo Elnät AB och AB Sjöbohem gör båda avsteg från motpartsrisken. Bolagen har färre än tre kreditgivare.

Finansieringsrisk

Enligt finanspolicyn får inte mer än 40 procent av låneskulden förfalla inom en och samma tolvmånadersperiod. För koncernen är denna andel 27,3 procent.

Enligt finanspolicyn ska likvida medel samt tillgängliga och outnyttjade kreditfaciliteter motsvara kommunens finansieringsbehov de kommande tre månaderna, dock lägst 50 mnkr. Den 31 december uppgick tillgängliga, likvida medel till 196,0 (+6,8) mnkr och tillgängliga, outnyttjade kreditfaciliteter till 75 mnkr, totalt 271,0 mnkr.

Marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar

Enligt finanspolicyn får finansiella placeringar göras såväl i räntebärande värdepapper som i aktier. Andelen aktier får dock uppgå till maximalt 40 procent av portföljens värde. Den 31 december bestod koncernens finansiella placeringar till 23 procent (11 procent) av aktier och till resterande del av räntebärande värdepapper.

Kommunen kan genom ett särskilt beslut avskilja medel för långsiktig förvaltning. Syftet med placeringarna är att generera en långsiktigt god, riskjusterad avkastning. Målet är att nå en årlig, real avkastning på 1,5 procent sett över rullande femårsperioder. För att uppnå det finns särskilda placeringsregler som bland annat begränsar andelen av respektive tillgångsslag. Alla placeringar håller sig inom marknadsrisken.

Kredit- och likviditetsrisk

Risken för att kommunens kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kundkreditrisk. Kredittiden är tiden från att fakturan skickas tills den betalas. Skillnaden mellan nämndernas kredittid beror på faktureringsrutiner och beviljad kredittid. Kommunstyrelsen har lokalhyror och tjänsteförsäljning med högst 30 dagars kredit. Familjenämnden fakturerar runt den 5:e i månaden med förfallodatum i slutet av månaden, vilket ger ett snitt på 26,4 dagar i kredittid. Vård- och omsorgsnämnden fakturerar mellan den 10:e och 15:e med förfallodatum i slutet av månaden, vilket ger ett snitt på 21,6 dagar. Tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden fakturerar löpande med förfallodatum den sista i månaden.

Pensionsförpliktelser

I balansräkningen har kommunen ett pensionsåtagande på sammanlagt 7,2 mnkr. Åtagandet var oförändrat jämfört med 2021. Dessutom hade kommunen 1,5 mnkr i form av en ansvarsförbindelse. Det var en minskning med 0,4  mnkr.

En pensionsförsäkring tryggar pensionsförpliktelser som upparbetats före 1998. Eftersom den allra största delen av åtagandet försäkrats bort, har kommunen inga egna placerade medel.

Konsolideringsgraden var vid årsskiftet över 100 procent, det vill säga att försäkringskapitalet täckte mer än åtagandet. Tidigare krävde KPA en säkerhetsmarginal på 35 procent innan avkastningen kunde användas till annat än utbetalning av de försäkrade pensionerna. Kravet sänktes 2022 till 25 procent. Vid årsskiftet var pensionsförsäkringskapitalet 25 procent högre än pensionsåtagandet som försäkringen avser täcka.

Kommunen följer rekommendation 10 från Rådet för kommunal redovisning (RKR) gällande värdering och upplysningar om kommunens pensionsförpliktelser, i den utsträckning upplysningar finns.