Förväntad utveckling

Nedan presenteras en analys av budget 2023 och flerårsplan 2024–2025 som finns på kommunens webbplats.

Sjöbo ska vara en attraktiv kommun för företagare och medborgare. Det kräver god service och att verksamheten är effektiv och håller hög kvalitet.

Kommunen behöver både hantera ett ekonomiskt tufft läge och svårigheterna att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Flera åtgärder behövs. Det kan handla om att effektivisera och bromsa de ökade behoven av välfärd med hjälp av förebyggande arbete. Det krävs också nya arbetssätt, bland annat att nyttja digital teknik, förbättra arbetsmiljön och skapa förutsättningar för fler att arbeta längre och heltid.

I reala termer växer skatteunderlaget med 1,0 procent per år 2022–2026, att jämföra med de senaste tio årens genomsnitt på 1,8 procent. Trots den nominella tillväxten urholkas kommunens köpkraft drastiskt. År 2023 faller den till och med; skatteunderlaget beräknas realt sett bli lägre än föregående år. Den allmänna prisuppgången drabbar på olika sätt de kommunala utgifterna, specifikt genom avtalspensionerna.

För att undvika kortsiktiga neddragningar använder ungefär en tredjedel av kommunerna medel som avsatts för resultatutjämning för att balansera sin budget för 2023.

För Sjöbos del har den ekonomiska utvecklingen resulterat i att det budgeteras för negativa resultat 2023 och 2024 med 19,4 respektive 34,2 mnkr. För 2025 är resultatet +19,8 mnkr.

Kommunallagen anger som minimum att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskravet). Det är en lägsta nivå, men bedöms inte leva upp till god ekonomisk hushållning. Det finns endast två undantag från kravet. Det ena berör resultatutjämningsreserven (RUR), som är till för att utjämna intäkter. Det innebär att RUR begränsas till att hantera fluktuationer i intäkterna. Det andra undantaget berör synnerliga skäl, med möjlighet att underbalansera budgeten enstaka år och med stor restriktivitet. Synnerliga skäl berör både intäkter och kostnader.

Genom att använda medel från RUR täcks underskotten med 14,6 mnkr år 2023 och 12,6 mnkr år 2024.

Den större delen av de ekonomiska svårigheterna beror på väsentligt högre pensionskostnader för nuvarande personal, framför allt 2023 och 2024. Genom att ha försäkrat pensionsåtagandet (framför allt äldre pensioner) och återkommande ha väsentliga, positiva resultat har Sjöbo till skillnad från flera andra kommuner skapat utrymme för att i riktigt svåra tider kunna hänvisa till synnerliga skäl. Det innebär att under en övergångsperiod behöver ekonomin och verksamheterna inte anpassas till temporära förändringar enstaka år. I stället kan vid behov användningen av resurser anpassas på lite längre sikt. Det är för Sjöbo långsiktigt bättre, förutsatt att resultatnivån därefter återgår till det som är hållbart på lång sikt.

Dessutom har kommunen över 100 mnkr i placerade medel som kan användas för att finansiera underskott och investeringar.

För att hantera de lägre skatteintäkterna och de väsentligt högre pensionskostnaderna används RUR och synnerliga skäl 2023 och 2024. Målet är att kommunen 2025 fullt ut ska finansiera den delen av pensionskostnadsökningen som beror på det nya avtalet och att resultatnivån ska vara återställd till god ekonomisk hushållning.

För att nå den nivån krävs anpassningar av nettokostnaderna. Det innebär att under en treårsperiod behöver åtgärder vidtas som resulterar i minskade nettokostnader med 35 mnkr. Planen förutsätter att inflationen faller tillbaka. Därmed minskas kostnaderna för pensionerna från och med 2025. Det är således helt avgörande att få ned inflationen.

Elprisstöd till kommunerna i elprisområde 3 och 4 avser både 2022 och 2023 och beräknas erhållas först 2023. För Sjöbos del beräknas bidraget bli 2,4 mnkr.

De negativa resultaten påverkar även investeringsutrymmet och finansieringen av investeringarna. De budgeterade underskotten 2023 och 2024 ställer stora krav på överskott andra år för att investeringarna ska kunna finansieras. Anpassningar behöver göras för att kommunen ska kunna hantera investeringarna.

För att kommunen ska kunna expandera, kan investeringar i exploateringsverksamheten lånefinansieras, om de inte kan hanteras av kassalikviditet. Det ställer krav på att vinster vid försäljning av exploaterad mark inte används för att täcka andra kostnader, utan bidrar till att stärka likviditeten.

För att se till att ekonomin är god även framöver gjordes analyser som visar att trots negativa resultat behöver kommunen inte lånefinansiera sina investeringar, utan kan använda det lilla investeringsutrymmet i form av resultat och avskrivningar samt placerade medel.

Sammanfattningsvis ställer strategin krav på en effektiv verksamhets- och ekonomistyrning såväl i det kortare som längre perspektivet eftersom marginalerna minskar betydligt. Det innebär bland annat att nämnderna behöver klara en budget i balans trots att anpassningskrav ställs för att de ska nå målet 2025.

Befolkningsökningen växlar ned. År 2032 förväntas folkmängden i Sjöbo ha ökat med cirka 1 200 personer och då vara 20 680. Med tanke på inflation, höjda räntor och komponentbrist råder osäkerhet kring om byggandet utvecklas i den omfattning som antogs när prognosen upprättades. År 2023 förväntas en befolkningsökning på 0,3 procent. När bygget av Bränneriet påbörjas växlar befolkningsökningen upp till en årlig ökning på 0,7 procent.

Med undantag för åldersgrupperna 1–5 år och 64–79 år förväntas samtliga åldersgrupper öka. Störst ökning svarar åldersgruppen 19–64 år för, medan 80–89 åringarna står för den största procentuella ökningen (+17 procent). Gymnasieungdomarna väntas svara för 13 procent av befolkningsökningen. Det är de kostnadsdrivande åldersgrupperna som ökar.