Balanskravsresultat

Balanskravsresultat

Det finns tre delar i lagen kring kommunens ekonomi. För det första ställs det krav på mål för god ekonomisk hushållning, vilket redovisas i avsnittet God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning. För det andra finns det lagregler kring balanskrav, som ställer krav på att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott inom tre år.

Den tredje delen är möjligheten att ha en resultatutjämningsreserv, RUR. En sådan gör att det på ett genomtänkt sätt går att reservera en del av överskottet i goda tider för att kunna täcka upp om och när skatteintäkterna minskar i en lågkonjunktur.

Det finns inga balanskravsunderskott att återställa.

Årets resultat var 50,3 mnkr. Reavinster ska inte räknas med vid avstämning av balanskravet. En maskin såldes, vilket gav realisationsvinster på 0,1 mnkr. Orealiserade vinster och förluster ska inte heller räknas med i balanskravsresultatet, vilket i detta fall ökar balanskravsresultatet. Det var kommunens placeringar i värdepapper som minskade i värde med 9,5 mnkr, vilket justeras i balanskravsresultatet.

Balanskravsutredning (mnkr) 2020 2021 2022
Årets resultat enligt resultaträkning 37,9 80,7 50,3
Reducering av samtliga realisationsvinster – 3,7 – 1,0 – 0,1
Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter - - -
Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter - - -
Orealiserade vinster och förluster i värdepapper – 4,1 – 8,2 9,5
Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 6,2 - -
Årets resultat efter balanskravsjusteringar 36,3 71,5 59,7
Reservering av medel till resultatutjämningsreserv – 22,5 - -
Användning av medel från resultatutjämningsreserv - - -
Balanskravsresultat 13,8 71,5 59,7

Med lagen som grund har kommunen riktlinjer för RUR, vilka både begränsar hur stort årligt belopp som reservationen får omfatta och hur stor den totala reserven får vara. Reglerna begränsar storleken till 9 procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning, vilket motsvarar 112,3 mnkr.

Vidare anger reglerna att en reservering får göras till RUR med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av den del av antingen årets resultat eller balanskravsresultatet som överstiger en procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning.

En procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning motsvarade 12,5 mnkr. Med ett resultat efter balanskravsjusteringar på 59,7 medger regeln att 47,2 mnkr kan reserveras, vilket dock inte ryms i begränsningen av den totala storleken på reserven. Begränsningen innebär att det finns möjlighet att öka RUR med 12,9 mnkr till 112,3 mnkr (9 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning).

Balanskravsutredning (mnkr) 2020 2021 2022
Ingående värde 77,4 99,4 99,4
Årets reservering till resultatutjämningsreserv 22,0 - -
Disponering av resultatutjämningsreserv - - -
Utgående värde 99,4 99,4 99,4

Utgående värde som andel av skatteintäkter och kommunal utjämning (%)
9,0 8,4 8,0