God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

God ekonomisk hushållning

Kommunkoncernen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det omfattar även verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som bolag och förbund. Den kommunala koncernens verksamheter ska även bedrivas med god kvalitet, kostnadseffektivt och med rimlig självfinansiering av investeringarna. Varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi och verksamhet på kort och lång sikt.

Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med budgetbeslutet för kommande år kommunens mål för god ekonomisk hushållning, medan bolagens och förbundets mål framgår av ägardirektiven respektive förbundsordningen. Målen formuleras på koncernnivå, finansieringsnivå och verksamhetsnivå och sorteras in under rubrikerna ekonomi, verksamheterna, medarbetare samt bolag och förbund. Strukturen och processerna för målstyrning i Sjöbo kommun beskrivs i avsnittet Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten.

Uppföljningen av målen och indikatorerna innefattar en bedömning av ifall indikatorerna för fokusområdet uppnåddes. Grönt anger att indikatorn uppnåddes och rött att den inte nåddes. Grå markering används när resultatet varken förbättrades eller försämrades. En pil visar periodens trend.

Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning

Den sammantagna bedömningen är att Sjöbo kommun inte fullt ut uppnådde god ekonomisk hushållning av alla resurser. Huvudsakligen grundas bedömningen på svaga resultat i skolan och för medarbetarna.

Ekonomi

Kommunfullmäktiges styrning av ekonomin fokuserar på resultat, självfinansiering av investeringar, budgetföljsamhet och koncernens skuldsättning. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnad den ur verksamhetsperspektiv. Kommunens överordnade mål är att ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning.

År 2022 nåddes 5 av 5 mål för god ekonomisk hushållning – samma resultat som 2021.

Verksamheterna

Fokusområdet Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo följs upp med 9 indikatorer, varav 2 nåddes: genomströmningen i gymnasieskolan och resultaten på sfi. Även om resultaten i grundskolan förbättrades för merparten av indikatorerna var det en försämring i förhållande till ingångsåret. Deltagartillfällena i idrottsföreningarna minskade som en effekt av pandemin. Sammantaget nåddes inte målet.

Fokusområdet Naturen i Sjöbo förgyller livet följs upp med 13 indikatorer, varav 7 nåddes, 2 var oförändrade, 3 inte nåddes och 1 utgick. Brukarbedömningen av hemtjänsten och daglig verksamhet LSS utvecklades positivt. Nöjd medborgarindex för idrotts- och motionsanläggningar var något sämre och nöjd medborgarindex för kultur var något bättre än 2021. Ingen förändring var statistiskt säkerställd. Insamlingen av hushållsavfall redovisade ett försämrat resultat. Övriga indikatorer förbättrades. Fokusområdet utvecklades positivt på vissa områden, medan andra behöver förbättras. Målet uppnåddes inte.

Fokusområdet Hela Sjöbo lever följs upp via 6 indikatorer. Av dem nåddes 4, en var oförändrad medan den om insamlat hushållsavfall inte nåddes. Fokusområdet utvecklades positivt på vissa områden, men målet uppnåddes inte.

Medarbetare

Ingen av de två indikatorerna klarades. Sjukfrånvaron ökade något från en redan hög nivå på grund av covid-19-pandemin och medarbetarnas upplevelse av kommunen som arbetsgivare försämrades.

Bolag och förbund

Sjöbo Elnät AB och AB Sjöbohem uppnådde alla finansiella mål. Sjöbo Elnät klarade inte tiden för elavbrott.

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) anger att de uppnådde alla sina fyra mål.

1. En uthållig ekonomi

Hållbar ekonomisk utveckling är en av de grundläggande förutsättningarna för att välfärd ska kunna produceras med hög kvalitet. I en tid av utveckling och utmaningar behöver kommunen en aktiv, ansvarsfull ekonomisk politik och smarta, effektiva lösningar i alla verksamheter.

Det innebär att kostnaderna inte överförs på kommande generationer och inte överstiger intäkterna. Varje skattekrona ska användas på ett ansvarsfullt sätt. I en ansvarsfull ekonomi skapas utrymme för nödvändiga investeringar. Bra vatten samt väl fungerande avlopp och renhållning är förutsättningar för goda livsbetingelser. Investeringsnivån för den avgiftsfinansierade verksamheten beslutas efter bedömning av hur taxenivåerna påverkas.

För att långsiktigt finansiera verksamheten krävs normalt mer än nollresultat. Resultaten ska även skapa utrymme för att finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar.

Balanskravsresultatet (justerat för orealiserade förluster i värdepapper och realisationsvinster) uppgick till 59,7 mnkr. Resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blev därmed 4,8 procent. Budgeterat resultat var 12,7 mnkr, vilket motsvarar 1,1 procent. Målet om ett resultat om minst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppnåddes.

Kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anger att nyckeltalet över en femårsperiod i genomsnitt ska vara minst 1 procent. Genomsnittet 2018–2022 var +3,3 procent, vilket översteg målet. Tidigare års överskott tillsammans med de höga resultaten 2021 och 2022 uppväger 2018 års underskott.

När investeringarna överskrider investeringsutrymmet behöver de finansieras på annat sätt, antingen via kommunens kassa eller via nya lån. Nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten uppgick till 107,3 mnkr 2019–2022 och beräknas understiga investeringsutrymmet i form av resultat plus avskrivningar med 139,8 mnkr.

I riktlinjerna för god ekonomisk hushållning finns målet att investeringarna ska vara självfinansierade. Det finns dock ett tillägg som tillåter undantag för den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten efter bedömning av hur taxenivåerna påverkas.

År 2022 uppgick kommunens totala investeringar (inklusive avgiftsfinansierad verksamhet och exploatering) till 65,8 mnkr, medan det totala investeringsutrymmet var 89,0 mnkr (balanskravsresultat plus avskrivningar). Investeringsutrymmet var betydligt större än de totala investeringarna.

Nämnderna inklusive finansiering hade ett överskott om 11,7 mnkr, vilket innebar att målet uppfylldes. Familjenämnden stod för det största överskottet (19,7 mnkr).

Den samlade verksamhetens låneskuld som andel av de materiella anläggningstillgångarna minskade med cirka 10 mnkr, eftersom AB Sjöbohem amorterade på sina lån.

2. En attraktiv arbetsgivare

Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att i framtiden kunna behålla och rekrytera personal. Viljeinriktningen för att fortsätta utvecklas åt rätt håll finns i kommunens personalpolitiska program.

Resultatet för anställda som upplever Sjöbo kommun som en bra arbetsgivare försämrades i jämförelse med såväl ingångsåret som 2020 (84).

Sjukskrivningstalen ökade från en redan hög nivå i alla nämnder och bolag, tekniska nämnden undantagen. Ökningen berodde i huvudsak på att kommunen drabbades hårt av pandemin i början av året, men även av utbrott senare under året.

Avstämning av verksamhetsmål

3. Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo

Fokusområde

Unga i Sjöbo har stort inflytande och deras upplevelser påverkar kommunens utveckling. Skolorna i Sjöbo är trygga och utvecklande lärmiljöer, som ger stabilt höga resultat. Goda samarbeten finns med arbetsliv och högskola.

Efter skoldagen väntar fritid som utmanar och utvecklar och en uppsjö av aktiviteter som de unga själva kan påverka utvecklingen av.

Övergripande mål

Alla barn och elever i Sjöbo är trygga och ges förutsättningar och utbildning för livet.

En utbildning av god kvalitet som ger alla kunskaper och förmågor bidrar till välstånd, hälsa och jämlikhet. Utbildningen ska ge barn och elever förutsättningar att minst nå kraven för godkända kunskapsmål och nå gymnasieexamen.

I en trygg lärmiljö utvecklas kompetenser och goda relationer utifrån vars och ens förutsättningar.

Tillsammans med universitet och högskolor och i samverkan med näringslivet skapas förutsättningar för en kvalitativ utbildning, vilket bidrar till såväl elevernas som näringslivets behov.

En god fysisk och psykisk hälsa är väsentlig för alla aspekter i livet och en grundläggande förutsättning för människans möjlighet att nå sin fulla potential. Idrott, fritid och kultur utgör starkt bidragande faktorer för folkhälsa och livskvalitet. För att nå så många som möjligt ska en bredd av aktiviteter erbjudas efter skoldagens slut.

Arbetslivets och samhällets krav på ökad och förändrad kompetens möts av goda möjligheter till omskolning.

Samtliga indikatorer som följer kunskapsmålen i grundskolan försämrades i förhållande till ingångvärdet 2018. Indikatorerna för betyg i årskurs 6 och 9 förbättrades däremot något jämfört med föregående år (62,6 respektive 80,1). Det gällde även delprovet i matematik för årskurs 3 (46). Under pandemin genomfördes inga nationella prov, så resultatet avser 2019. Delprovet i svenska visade sämre resultat jämfört med såväl ingångsåret som 2019 (70).

I nedanstående diagram följer indikatorerna 3.1–3.5 en årskull och redovisar resultaten för årskullen 9 i årskurs 3 och 6.

Syftet med sammanställningen är att mäta progressionen i kunskapsutvecklingen. Den aktuella årskullen förbättrade sitt resultat under skolgången.

Andelen gymnasielever med examen fortsatte att öka i jämförelse med ingångsåret och 2021 (72,9). Andelen elever som slutförde 2 kurser på sfi ökade med 7 procent jämfört med 2021.

Antalet deltagartillfällen i idrottsföreningar minskade för såväl barn och ungdomar som äldre, men var högre än 2021. Pandemin påverkade verksamheten 2021 och första kvartalet 2022.

4. Naturen i Sjöbo förgyller livet

Fokusområde

Här i Sjöbo är naturen nära och kommunen är en plats för boende, rekreation och företagande. Kommun och invånare är skickliga på att skapa goda livsmiljöer och utveckla, ta tillvara och tillgängliggöra den varierande naturen.

Det gröna entreprenörskapet ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och besöksnäringen växer och frodas.

Övergripande mål

Naturen och ett hållbart Sjöbo ger förutsättningar för bra livskvalitet och en jämlik och inkluderande kommun.

Det ska finnas möjligheter att efter varje individs behov leva ett gott liv, där alla känner sig trygga och nöjda. Servicen utvecklas så att den svarar mot Sjöbobornas behov och önskemål. Vi ställer upp för varandra och olikheter är en tillgång.

Alla ska ha möjlighet att påverka sitt liv och styra över sin vardag. Stöd inom socialtjänsten och vid funktionshinder utformas utifrån individens behov och förutsättningar. Det är viktigt att tillvarata individens egna resurser. Tidiga och förebyggande insatser prioriteras för att alla ska få bra livskvalitet.

Invånare och besökare ges möjlighet till meningsfull fritid och rekreation där det kulturella utbudet, naturen och det offentliga rummet bidrar till en nära, trygg och inspirerande miljö. Kommunen ska erbjuda fritid, kultur och idrott som är tillgänglig, jämlik och jämställd.

Målet att placera sig bland de 25 procent bästa kommunerna i landet för indikatorn bemötande, förtroende och trygghet i hemtjänsten förbättrades jämfört med 2021, då Sjöbo kommun placerade sig bland de 50 procent mellersta kommunerna.

Efter att legat under genomsnittet för Sveriges kommuner när det gäller brukarbedömning av daglig verksamhet, LSS, placerade sig nu Sjöbo på 24:e plats och återfanns bland de 25 procent av kommunerna med bäst resultat.

Uppföljningen av insamling av hushållsavfall visar att andelen avfall som gick till materialåtervinning efter en kraftig ökning föregående år minskade igen, från 65 till 50 procent. Förändringen kan bero på något ökade mängder avfall som gick till förbränning.

Nöjd regionindex för tillgång till parker, grönområden och natur utgick från SCB:s medborgarundersökning. Nöjd medborgarindex för kultur minskade i förhållande till ingångsvärdet, men var en förbättring i förhållande till 2021, från 58 till 61. Utvecklingen för idrotts- och motionsanläggningar var den motsatta, det vill säga resultatet var bättre än ingångsvärdet men sämre än 2021 (73).

Bibliotekets verksamhet både i form av besök och utlåning ökade och var tillbaka i paritet med talen före pandemin. Programverksamheten, som bland annat innehöll läsfrämjande insatser, var åter i fokus, vilket innebar att besöksantalet ökade.

I 3 av 35 upphandlingar ställdes krav på återbruk och återvinning av material och förebyggande av avfall. Ett exempel på en upphandling där det ställdes sådana krav var ombyggnad av fotbollsplaner. Däremot är det svårare att ställa återbruks- och återvinningskrav när det gäller upphandling av företagshälsovård.

Aktiviteter som bidrog till att förebygga avfall var bland annat digitalisering, skräpplockardagen och klädbytardagar.

Med ett undantag för en arbetsplats inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning, rapporterade 100 procent att det fanns tillgång till källsortering.

5. Hela Sjöbo lever

Fokusområde

Alla delar av Sjöbo känns nära och har bra tillgång till service och kultur. Vi vågar pröva nya lösningar för att möta utmaningar. I Sjöbo bor du bekvämt och reser miljösmart. Som företagare kan du arbeta globalt och ändå ha naturen runt hörnet.

Övergripande mål

Sjöbo erbjuder attraktivt boende där alla upplever trygghet, frihet, samhörighet och tillgänglighet.

Genom hållbar och konkurrenskraftig tillväxt, där man inte är rädd för att pröva nya lösningar, planerar och bygger kommunen för framtiden tillsammans med invånare och företag och tillvaratar tätorternas utbud och närhet till naturen. Genomtänkt planering bidrar till ökad trygghet och tillgång till naturliga mötesplatser. När kommunen planerar och bygger är det hållbarhet som gäller såväl socialt, miljömässigt som ekonomiskt. Ekosystem och miljö utgör grund för hållbar utveckling och god livsmiljö. En god och grön livsmiljö förutsätter god hushållning med mark och vatten.

Klimatsmart resande erbjuds i hela kommunen och gör det möjligt att nå bostäder, arbete och aktiviteter. Sjöbo är en uppkopplad kommun med god infrastruktur – vi bor lokalt och verkar globalt. Samtidigt skapar digitaliseringen möjligheter till nya lösningar, så att kommunal service och utbud når fler delar av kommunen. Genom bra samhällsservice främjas näringslivsarbetet i kommunen.

Medianhandläggningstiden för bygglov var 13 dagar eller knappt 1,9 veckor jämfört med de lagstadgade 10. Det var en minskning jämfört med 2021, då handläggningstiden var 5,3 veckor.

Mängden insamlat avfall per person innefattar även trädgårdsavfall, vilket periodvis kan ge en skev bild, eftersom mängden påverkas av hur mycket det vuxit en säsong. Trädgårdsavfallet ökade med 25 kg per person från 2020 till 2021. Även kategorin brännbart på återvinningscentralen ökade, liksom sådant som sorterades ut och gick till förbränning. Däremot minskar restavfall i kärl årligen. Trenden för den totala mängden avfall per person visade en ökning. (Rapporteringen sker med ett års fördröjning.)

Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att suicidtankar bland barn och unga minskade i den sammanslagna bedömningen av båda könen i Sjöbo kommun.

Avstämning av mål i ägardirektiv

AB Sjöbohem

Ekonomin för bolaget utvecklades positivt och alla finansiella mål uppnåddes, medan användandet av fossilfria energikällor inte kunde följas upp, eftersom mätdata inte fanns tillgängliga när årsredovisningen upprättades.

Sjöbo Elnät AB

Med undantag för elavbrott nåddes Sjöbo Elnät AB alla mål för perioden. En förklaring till att elavbrotten ökade var att i samband med en storm kunde bolaget av arbetsmiljö- och säkerhetsskäl inte skicka ut montörer förrän vinden avtagit. År 2022 höjde bolaget sina nättariffer vid två tillfällen, men uppfyllde fortfarande direktivet att vara under genomsnittet för jämförbara nät.

Ekonomin utvecklades positivt. En strategi var att hålla låneskuldens andel av anläggningstillgångarna låg, eftersom nya lån behövs framöver när alla mätare ska bytas.

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund, SÖRF

Tidigare års resultat har lett till ett stabilt eget kapital.

Tertialbokslut upprättas per april och augusti. Därutöver upprättar bolaget ett årsbokslut. Ekonomisk uppföljning genomförs per mars, juni och oktober med genomgång på ledningsnivå.

Investeringsbudgeten antas av direktionen i november för kommande år. En investeringsplan för nya räddningsfordon togs fram. Genomförandet är planerat till 2024–2027.

Resultat och ekonomisk ställning

Sjöbos resultat var bra

Den samlade verksamheten redovisade ett överskott på 69,2 mnkr, vilket var 34,5 mnkr lägre än rekordresultatet 2021. Kommunens resultat om 50,3 mnkr blev 30,4 mnkr lägre än 2021, men ändå 36 mnkr bättre än budget. Jämfört med prognosen i delårsrapporten i augusti var det en förbättring med 2,3 mnkr.

I analysen används fyra aspekter som ska ge en så heltäckande bild som möjligt: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen.

Analysen utgår från den sammanställda redovisningen. Där sammanförs kommunen, dess bolag och förbund på ett sätt som kan likställas med en koncernredovisning. Den omfattar juridiska personer, där kommunen har ett inflytande om minst 20 procent. Redovisningen omfattar två bolag och ett kommunalförbund.

Resultat och kapacitet

Resultat

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det finns marginaler för att finansiera investeringar, värdesäkra anläggningstillgångar och för pensionsåtaganden. Affärsverksamheten ska generera avkastning till kommunen.

Kommunkoncernens resultat om 69,2 mnkr var betydligt lägre än 2021, som dock var det högsta någonsin sedan lagkravet på koncernredovisning infördes (1998). Jämfört med 2020 var det dock bättre. Även 2016 och 2017 översteg resultatet 40 mnkr. Den stora avvikelsen var 2018, då kommunens negativa resultat bidrog till ett betydligt lägre koncernresultat om 19,4 mnkr. Därefter har resultaten varit högre än 50 mnkr. Det är tydligt i diagrammet att det främst är kommunen som påverkar koncernresultaten. Kommunen är störst och står exempelvis för drygt 96 procent av kommunkoncernens verksamhetskostnader inklusive avskrivningar.

Resultat efter finansiella poster

Alla fyra åren översteg kommunens och kommunkoncernens resultat 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sämre var det 2018 då både kommunen och Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) hade negativa resultat. Både kommunkoncernens och kommunens resultat 2022 innebar att investeringar helt kunde egenfinansieras. Dessutom minskade kommunkoncernens skulder till kreditinstitut med 10,5 mnkr.

De båda bolagen, SÖRF och kommunen hade alla positiva resultat. Orsakerna till kommunens överskott ska sökas i att nämnderna sammanlagt hade överskott, samtidigt som skatteintäkter inklusive generella statsbidrag blev bättre än budget. Även om de flesta nämnder visade överskott, fanns obalanser hos vissa nämnder. Det behöver åtgärdas för att inte uppstå även 2023, då ett budgeterat negativt resultat innebär att det inte finns några marginaler för att hantera underskott.

Sjöbohem visade ett bättre resultat (15,5 mnkr) än budgeterat (9,6 mnkr). Däremot uppnådde Sjöbo Elnäts resultat (9,2 mnkr) inte budget (14,9 mnkr). Båda bolagen uppnådde dock sina ekonomiska resultatmål.

För kommunen innebar resultatet att målet om ett resultat om minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag nåddes. Även SÖRF nådde sitt ekonomiska mål som är att resultatet ska vara större än noll.

De avgiftsfinansierade delarna av kommunens verksamhet redovisar enligt lagkrav nästan alltid nollresultat. Det beror på att resultaten skuld- eller fordringsförs. Både renhållning och vatten och avlopp hade underliggande underskott 2019 och 2020. För vatten och avlopp bröts trenden 2021, då verksamheten hade ett större överskott. Överskott blev det också 2022 (4,6 mnkr). Däremot hade renhållningsverksamheten underskott även 2021 (2,1 mnkr) och 2022 (0,1 mnkr). Det var framför allt ökade intäkter som minskade underskottet. Renhållningsverksamhetens ackumulerade underskott medförde att verksamheten sammanlagt har en fordran på kollektivet om 2,6 mnkr. Vatten och avlopp har ett ackumulerat överskott, vilket gör att verksamheten nu har en bokföringsmässig skuld till va-kollektivet på 5,3 mnkr.

Resultat bolag, förbund och kommun

Sammantaget redovisade bolagen, kommunen och förbundet 75,6 mnkr efter finansiella poster, men innan interna poster tagits bort. Efter hänsyn till interna poster var det sammanlagda resultatet 69,2 mnkr. Kommunkoncernens delar har ekonomiska mål för resultatnivån, men det finns inte för kommunkoncernen totalt.

Intäkter och kostnader

Förändring

Åren 2019 till 2021 var ökningen av koncernens intäkter betydligt större än kostnadsökningen. Det var ett trendbrott från de föregående tre åren. Resultatet 2022 innebar att kostnaderna åter ökade snabbare än intäkterna. Det var framför allt kommunen som påverkade utvecklingen.

Verksamhetens intäkter

Det är stor skillnad på hur de olika delarna finansieras: avgiftsfinansierade och affärsdrivande eller skattefinansierade verksamheter.

Av kommunkoncernens intäktsökning på 46,9 mnkr (100,9) avsåg 59,2 mnkr (78,0) skatteintäkter inklusive generella statsbidrag. En förändring av sättet att redovisa vissa statsbidrag ökade de generella bidragen med 2,4 mnkr och minskade verksamhetens intäkter med motsvarande belopp. Verksamhetens intäkter minskade med 4,9 mnkr, mycket på grund av minskade försäljningsintäkter för Sjöbo Elnät om 6,2 mnkr. Kommunens verksamhetsintäkter var i det närmaste oförändrade totalt.

I koncernen bidrog de minskade konsumtionsavgifterna för elektricitet (som berodde på att konsumenterna förbrukade mindre ) till ett fallande resultat för Sjöbo Elnät, 11 mnkr lägre än 2021.

Sjöbohems intäkter ökade med 1,3 procent (0,4). Låg utveckling på konsumentprisindex 2021 innebar låg indexuppräkning av hyror.

Verksamhetens kostnader

Kommunkoncernens verksamhetskostnader ökade med 5,5 procent (4,6 år 2021 och 3,1 år 2020). Kommunens ökningstakt var 5,9 procent (3,9).

Den största kostnadsökningen hade skattefinansierad verksamhet med 103,1 mnkr, medan avgiftsfinansierad verksamhet inklusive exploatering ökade med 3,5 mnkr. I den affärsdrivande verksamheten minskade Sjöbohems kostnader, medan Sjöbo Elnäts ökade väsentligt. Där var det framför allt kostnader för energi, råvaror och material som ökade, samtidigt som försäljningsintäkterna minskade.

Koncernens verksamhetskostnader ökade med 60,5 mnkr. Störst ökning både i kommunkoncernen 29,5 mnkr (5,1 procent) och kommunen 36,1 mnkr (6,8 procent) stod lönekostnaderna för. (År 2021 var koncernens ökning 5,9 procent och 2020 var den 4,5 procent.)

Drygt halva ökningen av lönekostnaderna fanns i äldreomsorgen (13,5 mnkr) och verksamhet för personer med funktionsnedsättning (5,9 mnkr). En del finansierades via ökade statsbidrag, men verksamheterna uppvisade också stora underskott.

Stor ökning i kommunen stod köp av övrig entreprenad och verksamhet för (14,1 mnkr). En del kom sig av övergången till IT kommuner i Skåne, där datorer hyrs, och kostnader för flytt av servrar. Inkluderas även bolagen ökade den övriga entreprenaden med 18,8 mnkr. Ökningen fanns både i Sjöbohem och Sjöbo Elnät.

Mindre, men ändå väsentliga kostnadsökningar, rörde inköp av material och förbrukningsinventarier som i kommunen ökade med 4,9 mnkr. En stor del rörde livsmedelsinköp som ökade 3,8 mnkr beroende på prishöjningar.

Det finns flera kostnadsposter som minskade, mest ersättningen till externa gymnasier (fristående och interkommunala). Minskningen var på 3,4 mnkr och förklaras av färre elever, eftersom antalet ungdomar 16–18 år minskade.

Av- och nedskrivningar

Avskrivningarna ökade med 10,3 mnkr jämfört med 2021. Förändringen berodde till största delen på engångsavskrivningar. Den stora skillnaden avsåg Sjöbo Elnäts avskrivningar som ökade med 5,7 mnkr. Ökningen berodde på rättningar, eftersom tidigare års avskrivningar var för låga. Även Sjöbohem (+3,5) och kommunen (+1,2 mnkr) hade högre avskrivningar. Sjöbohem gjorde nedskrivningar på 2,4 mnkr, vilket stod för en stor del av ökningen. I kommunen hade skattefinansierade verksamheter ökade avskrivningskostnader. Hela kommunens ökning återfanns i gymnasieverksamheten (+1,8 mnkr), som i samband med att ett fordon avyttrades behövde korrigera avskrivningstiderna. Kommunens övriga avskrivningar minskade, trots en hög investeringsnivå uppgående till 50–73 mnkr brutto 2018–2022. Den höga investeringstakten till trots ökade avskrivningstiderna endast i långsam takt, eftersom många investeringar har långa avskrivningstider.

Avskrivningar

De senaste årens stora investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet med överföringsledningar och anslutning av sommarbyarna, har gjort att avskrivningarna ökat med undantag för 2022. Avskrivningarna fortsätter öka. Avgiftsfinansierad verksamhet och exploateringsverksamheten har de senaste fyra åren stått för ungefär hälften av kommunens nettoinvesteringar. Det är dock oftast investeringar med långa avskrivningstider, så ökningen av avskrivningar är långsam. En del finansieras av anslutningsavgifter. Alla investeringar kan inte finansieras så, utan vissa behöver tas in via förbrukningsavgifter. De stora investeringsutgifterna på brutto 24,8 mnkr i avgiftsfinansierad verksamhet 2022 påverkar främst avskrivningarna kommande år.

Skatteintäkter

Skatteintäkter och generella statsbidrag står för den huvudsakliga finansieringen av den skattefinansierade verksamheten. De ökade med 5,0 procent, vilket var lägre än 2021 och lägre än de ökade nettokostnaderna (6,4 procent). Dock var ökningen 33,4 mnkr bättre än budgeterat.

En stor del av ökningen jämfört med 2021 stod skatteintäkterna för (7,1 procent). Ökningen var 60,8 mnkr. Skatteintäkterna fortsätter att öka starkt. Ekonomin återhämtar sig efter pandemin, vilket gör att lönesumman nominellt beräknas öka mycket trots att ekonomin bromsar in. I decemberprognosen räknade SKR med att antalet timmar ökade med 2,3 procent och att tillväxten var 2,8 procent.

De generella statsbidragen minskade med 1,6 mnkr (men det innebar en ökning med 1,3 mnkr jämfört med budget).

Inkomstutjämningen räknas ut baserad på kommunens skatteunderlag. I budgeten beräknades skatteunderlaget växa långsamt. Utfallet var lite högre tillväxt, vilket gav något mindre utjämningsbidrag, men högre skatteintäkter. Därav följde att inkomstutjämningen var 11,5 mnkr lägre än budget.

Kostnadsutjämningen var 2,1 mnkr bättre än 2021, men 0,7 mnkr sämre än budgeterat.

Regleringsbidraget påverkas av statens anslag för kommunalekonomisk utjämning. Regleringen mellan stat och kommuner för bland annat ändringar i skatteregler brukar gå via regleringsbidraget eller regleringsavgiften. Avgiften påverkades bland annat av sänkt skatt för pensionärer. Det minskade skatteintäkterna, men ökade de generella statsbidragen.

Kompensationen var 4,8 mnkr. Regleringsavgiften var 14,9 mnkr högre än budgeterat.

Regleringsbidraget påverkas av statens anslag för kommunalekonomisk utjämning. Regleringen mellan stat och kommuner för bland annat ändringar i skatteregler brukar gå via regleringsbidraget eller regleringsavgiften. Avgiften påverkades bland annat av sänkt skatt för pensionärer. Det minskade skatteintäkterna, men ökade de generella statsbidragen. Kompensationen var 4,8 mnkr. Regleringsavgiften var 14,9 mnkr högre än budgeterat.

Skolmiljarden om 2,5 mnkr bedömdes vara ett generellt statsbidrag. Utfallet var 1,8 mnkr bättre än budget. Till det kom att flera andra statsbidrag, sammanlagt 2,4 mnkr, bedömdes vara generella (sjuksköterskor, Ukrainakriget och val). Under sommaren betalade Skatteverket ut 0,4 mnkr i statsbidrag till Sjöbo som kompensation för ökade finansieringskostnader, eftersom riskskatt för kreditinstitut införts.

Avgiften till LSS-utjämningen ökade med 0,8 mnkr till 5,6 mnkr. Det förklaras till stor del av att kommunens kostnader 2021 ökade långsammare än genomsnittet i riket, bland annat beroende på något färre insatser än tidigare år.

Intäkterna för fastighetsavgiften ökade med 0,7 mnkr till 51,3 mnkr enligt SKR:s prognos, vilket var 0,5 mnkr mer än budgeterat. Avvikelsen berodde framför allt på högre inkomstbasbelopp, som bestämmer gränsen för hur stor avgiften kan vara.

Finansnetto

Den samlade verksamheten hade ett finansnetto på –16,6 mnkr, det vill säga kostnaderna var betydligt större än intäkterna. Finansnettot var sämre än både 2020 (–6,5 mnkr) och 2021 (1,4 mnkr). Det var framför allt kommunen som stod för variationerna. Det berodde bland annat på redovisningsreglerna kring redovisning av orealiserade placeringar. En stor del av förbättringen av finansnettot 2021 fanns i kommunen, framför allt i placeringar, eftersom placeringarna värderades högre än bokfört värde, vilket gav orealiserade vinster på 8,2 mnkr. År 2022 värderades tillgångarna i stället 9,6 mnkr lägre än bokfört värde, vilket innebar orealiserade förluster.

Alla fyra åren gjorde kommunen uttag från KPA:s överskottsfond för att täcka pensionskostnader. Uttaget varierade mellan åren, främst beroende på storleken på överskottsfonden. Uttagen 2019–2022 varierade mellan 0,8 mnkr (2020 och 2022) och 2,6 mnkr (2019).

Affärsverksamhetens tillgångar finansierades till stor del med lån från kreditinstitut, sammanlagt 777 mnkr (791). Främst Sjöbohem är känsligt för ränteförändringar. För att hantera det har företaget lån med olika löptid och räntesäkringar. Om räntan går upp med 1 procent i genomsnitt innebär det 7,4 mnkr i ökade räntekostnader. Sjöbohems finansiella kostnad ökade med 1,0 mnkr. År 2021 var ökningen 0,2 mnkr. Både 2019 och 2020 sjönk de finansiella kostnaderna. En något högre genomsnittlig ränta om 1,97 procent (1,81) medförde att kostnaderna ökade, trots att lånen minskade med 10,5 mnkr.

Årets investeringar

Investeringarna i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 115,7 mnkr, vilket var högre än 2021 (100,4 mnkr).

Bruttoinvesteringar

Kommunens största investeringar var 2021 och 2022.

Bland de största projekten var utbyggnaden av vatten och avlopp i Hemmestorps eke på 14,6 mnkr samt omläggning av konstgräs och belysning på Sjöbo IP, 8,5 mnkr.

Sjöbo Elnät hade investeringar för 14,5 mnkr, framför allt eftersom luftledning ersattes med nedgrävd kabel. Investeringarna finansierades utan nya lån.

Sjöbohem hade investeringar för 32,8 mnkr i ombyggnader, stora renoveringar, energieffektiviseringar och markanläggningar.

Den avgiftsfinansierade verksamheten investerade för 24,8 mnkr brutto, netto 22,6 mnkr, allt i vatten och avlopp. Bidrag och anslutningsavgifter bidrog till att finansiera bruttoinvesteringarna med 2,2 mnkr.

I budgeten fanns 10,8 mnkr för utbyggnad av vatten och avlopp i Hemmestorps eke. Utfallet blev 14,6 mnkr. Avvikelsen uppstod till stor del eftersom anslutningsavgifterna om 9 mnkr faktureras 2023 i stället för som budgeterat 2022. Entreprenören flaggade för ökade kostnader med anledning av de höjda dieselpriserna, men har ännu inte lämnat in något konkret.

Det fanns 4,3 mnkr i investeringsmedel för Heinge Vacuum. Endast 0,1 mnkr användes. Projektet prioriterades bort både 2020, 2021 och 2022 på grund av tidsbrist. Enligt tekniska nämnden upphandlas en entreprenör troligtvis i början av 2023.

Kommunen investerade för 69,9 mnkr brutto (65,8 mnkr netto). Netto var budgeten 101,4, vilket gör att 65 procent av budgeten användes. De senaste 10 åren (2012–2021) användes genomsnittligt 58 procent av budgeten. Enskilda år varierade förbrukningen från 37 procent till 77 procent. Utfallet var aldrig nära 100 procent. Förbrukningen 2022 var en förbättring jämfört med 2021 (54 procent). Det berodde dock delvis på att budgeterade anslutningsavgifter (som minskar nettobudgeten) för vatten och avlopp i Hemmestorps eke faktureras först senare. Hade projektets anslutningsavgifter fakturerats enligt budget, skulle endast 56 procent av nettobudgeten ha förbrukats. God ekonomisk styrning förutsätter att budgeterade investeringar genomförs enligt tidplan. Förbrukningen 2022 innebar att det tioåriga genomsnittet ökade till 61 procent.

Den skattefinansierade verksamheten investerade netto för 34,3 mnkr, jämfört med budgeten på 56,2 mnkr. Det största projektet var omläggningen av konstgräsplanen på Sjöbo idrottsplats med en ny belysningsanläggning. Projektet blev dyrare än budgeterat (8,5 mnkr jämfört med 6 mnkr i ursprunglig budget), men tekniska nämnden omfördelade medel så att verksamheten höll sig inom ramen.

Stor avvikelse hade kommunstyrelsen där endast 4,8 mnkr av 10,5 mnkr användes. Framför allt var det medfinansieringen av statlig infrastruktur som blev 4,3 mnkr lägre, eftersom utbyggnaden av en gång- och cykelväg mellan Illstorp och Sjöbo sommarby inte längre finns kvar i Region Skånes cykelplan. Det innebar +6 mnkr. Samtidigt ökade utgiften för gång- och cykelvägen Hemmestrop–Veberöd med 1,7 mnkr, vilket resulterade i underskott för projektet.

I familjeförvaltningen var det 3,7 mnkr som inte nyttjades av investeringsbudgeten på 10,2 mnkr, varav 3,1 mnkr avsåg ej levererade fordon. Gymnasieverksamheten följde investeringsplanen för nya fordon men leveranserna släpar efter. Två truckar och en grävmaskin köptes in under våren, men levereras inte förrän i början av 2023.

Vård- och omsorgsnämnden använde 3,2 mnkr av budgeterade 6,1 mnkr. Investeringarna avser bland annat uppgradering till digitala nyckelgömmor och utbyte av trygghetslarm. Ny teknik testades för larm på särskilt boende på Rosenlund. Larmen behöver bytas på samtliga boenden.

I exploateringsverksamheten användes 9,0 mnkr av 13,8 mnkr. Störst projekt var exploateringen av Bränneriet, där 5,8 mnkr förbrukades av budgeten på 8,1 mnkr.

Självfinansieringsgrad

Om självfinansieringsgraden understiger 100 procent, finansieras inte investeringar av överskott i den löpande verksamheten. Kommunens mål är att över en fyraårsperiod ska de skattefinansierade investeringarna exklusive exploateringsverksamheten vara fullt finansierade av positiva resultat plus avskrivningar. Målet klarades 2022. Kommunen självfinansierade investeringarna 2019–2022, mycket tack vare positiva resultat och avskrivningar.

Även kommunkoncernen hade ett kassaflöde som gjorde att investeringarna självfinansierades.

Risk – kontroll

Soliditet

Soliditeten är ett sätt att mäta det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med ackumulerade över- och underskott. Det årliga resultatet summeras i det egna kapitalet, som ställs i förhållande till tillgångarna för att man ska få fram soliditeten. Ju högre soliditet, desto mindre del av tillgångarna är lånefinansierade och desto starkare långsiktigt handlingsutrymme finns.

Soliditeten skilde sig markant mellan kommunen och kommunkoncernen.

Den affärsdrivande verksamheten är till stor del lånefinansierad. Det skiljer mycket mellan bolagen. Sjöbohem hade en soliditet på 15 procent, medan Sjöbo Elnäts var 64 procent. En stor del av Sjöbohems tillgångar är lånefinansierade. Det långsiktiga målet för Sjöbohem är att soliditeten ska uppgå till lägst 10 procent, vilket bolaget klarade.

Flera år med positiva resultat förbättrade kommunkoncernens soliditet från 35 procent 2019 till 42 procent 2022. Störst var ökningen 2021, då den ökade med 3 procent. Det var framför allt stora, positiva resultat som bidrog. Ökningen 2022 var 2 procent.

Jämfört med andra kommuner hade Sjöbo en god soliditet på 62 procent, en förbättring med 1 procentenhet. Flera år av goda resultat har gjort soliditeten hög. Då (som i Sjöbos fall) är det svårt att upprätthålla eller öka soliditeten, eftersom det egna kapitalet procentuellt måste öka snabbare än tillgångarna. Trots det ökade kommunens soliditet med 3 procentenheter på fyra år.

År 2021 var den genomsnittliga soliditeten inklusive pensionsåtagande 26 procent i Sveriges kommuner. Kommunen med högst soliditet hade då en soliditet på 75 procent, medan Sjöbo hade Sveriges åttonde högsta soliditet. Dock bör det påpekas att Sjöbo har sina verksamhetsfastigheter i AB Sjöbohem, som lånefinansierat en stor del av sitt bestånd. Hade kommunen ägt verksamhetsfastigheterna skulle kommunen behövt lånefinansiera en del, vilket hade gett lägre soliditet. Soliditeten för kommunkoncernen var 2021 bland de 26 bästa i landet.

Skuldsättningsgrad

Av den samlade verksamhetens tillgångar finansieras 58 procent med främmande kapital. Måttet benämns skuldsättningsgrad och är soliditetmåttets motsats. Främst de långfristiga skulderna genererar räntekostnader och den långfristiga skuldsättningen var fortfarande hög, 42 procent av tillgångarna. Utvecklingen med positiva resultat och avbetalningar på lånen medför dock att skuldsättningsgraden minskar, både totalt (2 procent) och den långfristiga (3 procent).

En stor del av affärsverksamhetens, främst Sjöbohems, skuldsättningsgrad är långfristig. Sjöbohem hanterar ränteriskerna genom att fördela lånen med olika förfallotider.

Även kommunens skuldsättningsgrad har sjunkit så att den sammanlagt är 37 procent. Kommunens långfristiga skulder (8 procent av tillgångarna) består till allra största delen av anslutningsavgifter som va-kollektivet betalat in genom åren. De upplöses i samma takt som investeringen. Till det kommer investeringsbidrag som också upplöses i samma takt som investeringen. Kommunen har inga långfristiga, räntebärande skulder.

Budgetföljsamhet

Budgetföljsamhet är ett mått på vilken finansiell kontroll kommunen har. År 2019 var avvikelsen mellan prognosen i delårsrapport 1 och det slutliga utfallet för kommunens driftkostnader 0,7 procent. Det var den lägsta avvikelsen dittills jämfört med 2014 och framåt. År 2020 och 2021 var motsvarande avvikelse 1,7 respektive 1,8 procent, det vill säga att budgetföljsamheten var mindre bra. År 2022 förbättrades värdet avsevärt till en avvikelse på 0,1  procent. Även mellan delårsrapport 2 och det slutliga utfallet var skillnaderna i driften mycket små.

Kommunkoncernen

*Kommunens andel av resultatet

Kommunen, räddningstjänstförbundet och Sjöbohem avvek positivt, endast Sjöbo Elnät avvek negativt.

En god prognossäkerhet innebär att kommunen, räddningstjänstförbundet och bolagen har bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar. För att ha ordning i ekonomin med alla osäkerheter är det dock bättre att prognostisera försiktigt än att ta risker. Vid prognostiserat underskott förväntas nämnderna vidta åtgärder, vilket i sin tur påverkar underskottet.

En förändring som påverkade utfallet, men inte prognoserna, var den förändrade redovisningen av vissa statsbidrag. Riktade statsbidrag som inte kräver återbetalning redovisades tidigare i den berörda verksamheten. Förändringen innebär att bidragen redovisas som generella statsbidrag, vilket gör att de inte redovisas som intäkt i driften. På så sätt försämrades driftutfallet med 2,4 mnkr, vilket inte fanns med i prognoserna.

Även om det totalt var små avvikelser för kommunen mellan prognosen i delårsrapport 1 och det slutliga utfallet fanns det stora skillnader för enskilda nämnder. Tendensen var att mindre överskott i delårsrapport 1 blev betydligt större överskott slutligen. Motsatsen gällde för vård- och omsorgsnämnden som redovisade ett underskott om 3,5 mnkr i delårsrapport 1, medan det blev ett större underskott om 14,4 mnkr när det slutliga resultatet var klart. Dessa två mönster tog till stor del sammanlagt ut varandra.

Kommunstyrelsen gick från ett nollresultat i delårsrapport 1 till ett överskott om 0,1 mnkr. Den gemensamma verksamheten hade ett underskott om 0,8 mnkr, vilket var 0,8 mnkr sämre än vid prognosen. Försämringen berodde bland annat på underskott för färdtjänsten om 0,5 mnkr.

Underskottet möttes till stor del av överskott i politisk verksamhet med 0,6 mnkr, som fick överskott eftersom en del personalkostnader i stället belastade valnämnden. Dessutom redovisade turism och fritid också överskott om 0,2  mnkr på grund av vakanta tjänster under det senare halvåret 2022. Till det kom att både den skattefinansierade tekniska verksamheten (0,2 mnkr) och räddningstjänsten (0,1 mnkr) visade överskott. Däremot visade exploateringsverksamheten ett underskott om 0,1 mnkr.

Familjenämnden prognostiserade ett överskott om 5,4 mnkr i delårsrapport 1 och fick ett överskott om 19,7 mnkr. Störst avvikelse mellan prognos och utfall hade förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten med 8,7 mnkr bättre. Framför allt förbättrades resultatet för egen verksamhet som gick från en prognos på underskott om 4,3 mnkr till ett överskott om 0,9 mnkr. Egna skolor stod för 2,5 mnkr av förbättringen. I egen verksamhet fanns det underskott i skolorna med 1,4 mnkr och förskolorna med 2,0 mnkr. Även skolskjutsarna uppvisade underskott om 0,7 mnkr. Däremot hade central skoladministration inklusive elevhälsa ett överskott om 2,3 mnkr. Även befolkningsansvaret (skolpeng internt och externt) förbättrades med 2,7 mnkr avseende fritidshem och skola, vilket innebar ett resultat om 11,8 mnkr i överskott.

Individ- och familjeomsorgens utfall blev ett överskott om 3,3 mnkr jämfört med prognosens överskott om 0,6 mnkr. Det var bland annat institutionsplaceringar av barn, unga och vuxna som gav ett överskott. Gymnasieverksamhetens utfall blev 2,5 mnkr bättre än prognosen.

Förbättringen fanns i köpt verksamhet. Vuxen-, arbetsmarknads- och integrationsverksamheten prognostiserade ett överskott om 0,5 mnkr. Det slutliga resultatet blev ett överskott om 1,6 mnkr.

Familjenämnden hade mindre underskott i fritidsverksamheten (0,1 mnkr) och politisk verksamhet (0,1), medan kulturverksamheten hade ett underskott om 0,3 mnkr. Underskottet är hänförligt till biblioteksverksamheten som hade både högre personalkostnader och it-kostnader.

Vård- och omsorgsnämnden prognostiserade ett underskott om 3,5 mnkr och resultatet blev ett underskott om 14,4 mnkr, en förändring på drygt 10 mnkr. Föregående år var differensen mellan prognos och utfall i samma paritet men åt andra hållet. Höga sjukskrivningstal gjorde prognoserna extra svåra att ställa. Äldreomsorgen försämrades från –0,3 mnkr vid prognosen i april till –7,0 mnkr slutligen. Det berodde bland annat på höga kostnader för sjuklöner, semesteravtal och övrig täckning av frånvaro med höga kostnader för övertid och en ökning av arbetad tid, det vill säga högre bemanning än budget. Båda de stora verksamhetsområdena hemtjänst (5,3 mnkr) och särskilt boende (8,7  mnkr) hade underskott. Överskott i bland annat bostadsanpassning, hemsjukvård, rehab, aktivitetssamordnare och centrala medel för bland annat utbildning och kapitalkostnader förbättrade resultatet med 7,0 mnkr. Verksamheten för personer med funktionsnedsättning försämrade resultatet från –2,2 till –5,1 mnkr. Försämringen fanns framför allt i daglig verksamhet. Antalet kunder ökade från 71 till 80. Dessutom ökade antalet kunder med särskilda behov, vilket krävde ökad bemanning och större lokalbehov. Kostenheten (kommunövergripande verksamhet) prognostiserade ett underskott om 1,0 mnkr. Det slutliga resultatet blev ett underskott om 2,2 mnkr.

Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserade ett underskott om 0,4 mnkr i april, utfallet blev ett underskott om 0,1 mnkr. I delårsrapporten prognostiserades ett underskott för både bygg- och planverksamheten på 0,4 mnkr och miljöverksamheten på 0,1 mnkr. Vid årets slut fick miljöverksamheten ett nollresultat, medan plan- och byggverksamheten fick ett underskott om 0,1 mnkr. Framför allt lägre personalkostnader medverkade till att utfallet blev bättre.

Tekniska nämndens utfall om 4,4 mnkr blev 3,8 mnkr bättre än prognosen. Det berodde bland annat på 6 mnkr bättre utfall (4,9 mnkr högre intäkter) än förväntat för exploatering och högre intäkter i fritidsverksamheten (1,3 mnkr). Exploateringsverksamhetens slutliga resultat blev 6,5 mnkr. I teknisk skattefinansierad verksamhet blev utfallet 0,3 mnkr, vilket var 0,3 mnkr bättre än prognosen. Turism och fritid hade överskott om 1,4 mnkr. Prognosen i delårsrapport 1 var ett nollresultat. Även kulturverksamheten prognostiserades få ett nollresultat. Det slutliga resultatet blev 0,1 mnkr. Prognosen för miljö- och hälsoskyddsverksamheten (äldre deponier) var ett nollresultat, men det slutliga resultatet blev ett underskott om 4,1 mnkr. Under året konstaterades att en ny avsättning på 3,5 mnkr behövde göras bokföringsmässigt för att hantera kommande kostnader för Ommadeponin.

Finansieringens mindre överskott om 1,9 mnkr jämfört med aprilprognosens 8,3 mnkr hade flera orsaker. Dels berodde det på tydligare redovisning av bidrag från staten. Den gjorde att finansieringen belastades med kostnader för statsbidrag på 2,4 mnkr. Finansieringsansvarets underskott berodde även på att migreringsprojektet (övergång till IT kommuner i Skåne) blev 0,7 mnkr dyrare än beräknat och på kostnader för en trygghetssamordnare. Kommunstyrelsens beslut om personalvårdande insatser för att förebygga och minska långtidseffekter av covid-19 belastade verksamheten med 2,0 mnkr. Till det kom att verksamheten belastades av 0,9 mnkr i befarade kundförluster.

År 2021 fanns det en stor avvikelse mellan prognos och utfall för Sjöbo Elnät på 7,4 procent. År 2022 var avvikelsen 4 procent. Den senare dock negativ, det vill säga utfallet blev sämre än prognosen 2022, medan det var tvärtom 2021. Avvikelsen 2022 berodde framför allt på att avskrivningarna ökade med 5,7 mnkr, vilket var ett resultat av rättningar i anläggningsregistret.

Sjöbohem hade också en större avvikelse mellan prognos och utfall på 4 procent av omsättningen, eftersom Sjöbohem uppvisade ett mer positivt resultat (15,5 mnkr) än i delårsrapport 1 (9,6 mnkr). Bland annat medförde den milda vintersäsongen låga uppvärmningskostnader. Energisparande åtgärder tillsammans med bundna energiavtal delar av året höll kostnaderna nere för el och uppvärmning. Effektiviseringar vid avslutade och vakanta tjänster innebar lägre personalkostnader.

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbunds resultat blev 0,6 mnkr (varav Sjöbos andel var 0,1 mnkr), vilket var 0,5 mnkr bättre än prognosen. Överskottet uppstod bland annat för att pensionskostnaderna blev lägre än budget.