 | Förvaltningsberättelse |
Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning
När1 budgeten nu utformas pågår den tredje vågen av pandemin. Det gör att osäkerheten är stor om den ekonomiska utvecklingen. Trots omfattande restriktioner och återkommande hög smittspridning utvecklas ekonomin positivt både globalt och i Sverige.
Efter nedgången i den ekonomiska aktiviteten – som saknar motstycke i modern tid –återhämtade sig efterfrågan oerhört snabbt både i Sverige och globalt. De ekonomiskpolitiska stimulanserna världen över spelade en avgörande roll. Att Kina tidigt fick bukt med smittan var avgörande för den starka återhämtningen i global handel och industri. Den globala BNP-tillväxten beräknas 2021 bli den högsta sedan 2010. Utöver pandemin finns det andra negativa faktorer som kortsiktigt kan bromsa uppgången: bristen på såväl halvledare som fraktkapacitet.
Prognosen för den svenska konjunkturen innebär en markant förbättring 2021, då ekonomin stärks allt snabbare. BNP antas stiga fortare under andra halvåret, då restriktionerna förväntas minska och smittspridningen bli lägre. Prognosen för BNP-tillväxten är drygt 3 procent. Det innebär att nedgången 2020 återhämtats och BNP är tillbaka på samma nivå som 2019.
BNP procentuell förändring år 2019–2024
Framgångsrikt genomförda vaccinationer, minskad smittspridning och lättade restriktioner ger troligen en extra skjuts till konjunkturen. För såväl 2021 som 2022 förutses en hög BNP-tillväxt. Efter en stark återhämtning för industrin förväntas tillväxten i hög grad drivas av hushållens konsumtion. Tjänstenäringarna som drabbats hårdast av restriktionerna gynnas av att hushållens konsumtion ökar.
Minskningen av BNP-tillväxten inleddes 2019 och förstärktes kraftigt 2020, när BNP minskade med 2,8 procent. Störst nedgång, förutom i hushållens konsumtion, gällde exporten. Utvecklingen påverkar såväl kommunens skatteintäkter som kostnader negativt. Lågkonjunkturen förväntas bestå till 2023.
Befolkning
År 2020 uppgick Sveriges befolkning till drygt 10,3 miljoner. Befolkningsökningen växlade ned jämfört med de senaste åren. SCB presenterade i april en uppdatering av befolkningsprognosen. Den årliga befolkningsökningen är lägre än i föregående prognos, som angav en ökning med cirka 1 procent per år. I den uppdaterade prognosen halveras befolkningstillväxten. Det motsvarar knappt 50 000 personer. Minskad dödlighet, fler födda och fler som invandrar än utvandrar leder till en äldre befolkning och fler utrikes födda.
Efter att Sjöbo under 2000-talet hade en positiv befolkningsutveckling, mattades ökningstakten av från och med 2008 och 2010 redovisades en minskning. Därefter har invånarantalet åter ökat.
Befolkningen i kommunen uppgick till 19 412, en ökning med 186 personer. Efter en något lägre ökning 2018 och 2019, då befolkningen ökade med 0,4 procent årligen, var ökningen 1 procent. Befolkningen har till och med april 2021 minskat med 10 personer till totalt 19 392.
Befolkningsökningen i Sjöbo 2021 och 2022 på knappt 0,8 procent årligen förväntas stiga till 1 procent 2023, för att öka ytterligare till 1,4 procent 2024. Utvecklingen avviker från den historiska trenden och Sjöbos befolkning förväntas öka i högre takt än rikets.
Befolkningsutveckling Sjöbo kommun 2011–2024
Pandemin skapar möjligheter för att övergå till en mer hållbar livsstil, vilket påverkar samhällsplaneringen och den kommunala servicen. Möjligheten att arbeta hemifrån gör att fler vågar ta steget att bo lite längre från sin arbetsgivare, för att i stället komma närmare naturen. Det märks bland annat genom ökad efterfrågan på villatomter och ökande huspriser. Intresset för friluftsliv och utomhusumgänge har också ökat. Antalet boende och besökare ökar och därmed också kraven och förväntningarna på kommunen.
Under 2022 slutförs utbyggnaden av bygg-gator på Bränneriet, Sjöbo Väst etapp 3A och Sjöbo Väst handelsområde södra delen. Projekteringen av nästa etapp på bostadsområdet Grimstofta 4:1 inleds.
Genom de pågående projekten och den planerade exploateringen skapas förutsättningar för en högre befolkningstillväxt framöver. För perioden 2022–2024 prognostiseras en ökning av befolkningen med i genomsnitt knappt 200 personer årligen. Med undantag för åldersgruppen 1–5 år ökar samtliga åldersgrupper. Störst ökning av antalet personer svarar åldersgruppen 19–64 år för, medan gymnasieungdomarna står för den största procentuella ökningen (+14 procent). Åldersgruppen 80 år eller äldre väntas stå för 10 procent av ökningen. Befolkningen i Sjöbo förväntas uppgå till 19 560 personer den sista december 2021.
Utvecklingen i kommunerna
Pandemiåret 2020 slutade med rekordhögt resultat för kommunsektorn. Stora, tillfälliga statsbidrag och en skatteunderlagstillväxt som inte blev lika svag som förväntat bidrog. Skatteunderlagstillväxten ser dock ut att ha varit den lägsta på tio år, främst beroende på att löneökningarna bara var cirka 1 procent.
De kommande åren utvecklas kommunernas förutsättningar positivt. En bra skatteunderlagsutveckling uppväger att de generella statsbidragen minskar. Det kommunala skatteunderlaget återhämtas 2021 och 2022, men 2021 dämpas återhämtningen i reala termer av stora prisökningar.
Utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget förstärks när antalet arbetade timmar ökar, framför allt 2021 och 2022. Åren därefter antas skatteunderlagets ökningstakt avta i och med att ekonomin närmar sig ett normalläge och konjunkturåterhämtningen avtar.
Tillväxten i skatteunderlaget beräknas bli relativt stark från och med 2021. Det baseras på antagandet att pris- och löneökningarna i den kommunala sektorn blir måttliga.
Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa ganska snabbt till följd av de ökande krav som den snabbt växande befolkningen ställer. Det är framför allt i de yngre och äldre åldrarna som befolkningen ökar, det vill säga de grupper som föranleder de högsta kostnaderna i kommunen för barnomsorg, skola och äldreomsorg. Kostnaderna har dock även tidigare ökat utöver vad befolkningsstrukturen föranlett. Befolkningsökningen motsvaras inte av en lika stor tillväxt av skatteunderlaget. Fram till 2024 beräknas ett gap uppstå mellan intäkter och kostnader för Sjöbos del på cirka 30 mnkr, om verksamheten fortsätter utvecklas som hittills.
Frågan är dock om en verksamhetsskuld byggts upp och i så fall vilken betydelse det kan få för framtida behov. Har till exempel studieresultaten påverkats av den snabba omställningen till hemundervisning? Stora, tillfälliga statsbidrag till äldreomsorgen ställer krav på snabb anpassning samt mer och bättre utbildad personal.
Arbete
Det dröjer flera år innan arbetsmarknaden återhämtat sig efter pandemin. Utsikterna för en snabb uppgång av antalet sysselsatta begränsas när allt fler ökar sin arbetstid. Det blir effekten av färre korttidspermitteringar och minskad sjukfrånvaro. Krisen förväntas även att driva på en strukturomvandling som bidrar till att matchningen på arbetsmarknaden försämras. För att möta utvecklingen behövs utbildning och omskolning.
Redan 2019 präglades svensk arbetsmarknad av ett minskat antal arbetade timmar och ökad arbetslöshet. År 2020 uppgick arbetslösheten till 8,6 procent. Den förväntas fortsätta att öka och först i slutet av 2021 ses en minskning, då till 8,1 procent, samtidigt som antalet långtidsarbetslösa stiger. Lågkonjunkturen råder till och med slutet av 2023 och 2024 beräknas arbetslösheten uppgå till 7,5 procent.
Löne- och prisutveckling
Den svåra arbetsmarknadskonjunkturen kvarstår i flera år och talar för lägre löneökningar framöver.
Flera år med låg inflation är att vänta. KPIF2- och KPI-inflationen beräknas bli 1,5 respektive 1,4 procent 2022. Dyrare frakter liksom stigande energi- och råvarupriser pekar mot högre producentpriser. Det väntas 2021 ge en kortvarig effekt på inflationen, som faller tillbaka 2022. Efter tio år av sjunkande bostadsräntor förväntas de nå botten 2021. Därefter väntas måttliga uppgångar, något som påverkar KPI3 framöver. Inflationen börjar närma sig 2 procent 2023/2024.
Vård och omsorg
Den negativa kostnadsutvecklingen i individ- och familjeomsorgen avstannade något 2019, men tog åter fart 2020. Stora kostnadsökningar finns i framför allt barn- och ungdomsvården för placeringar och utredningar. Utvecklingen syns även på riksnivå. Trots tillskott på 4 mnkr utöver kompensation för pris- och löneökningar bedöms verksamheten inte klara budgeten 2021.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i riket ökade 2020 med 3,5 procent, medan riksnormen endast höjdes med 1,9 procent. I Sjöbo var kostnadsökningen 8 procent. Därmed befästes utvecklingen att Sjöbos kostnader ökar snabbare än riket. Kostnadsutvecklingen fortsätter 2021.
Ökad arbetslöshet och många som arbetar hemma innebär högre risk för beroende och missbruk av olika slag. Det kan påverka kostnadsutvecklingen i såväl missbruksvården som barn- och ungdomsvården. Orosanmälningarna ökar.
Det är ytterst viktigt att bland annat Arbetsförmedlingen har kapacitet att hantera en ökad belastning när det gäller de tillkommande arbetslösa.
Det finns indikationer på att pandemin påverkat den psykiska hälsan. Distansundervisning, hemarbete, oro för ekonomin med mera är faktorer som spelar in. Effekterna kan komma att påverka personerna flera år framöver.
Som en följd av pandemin ökade bruttokostnaderna i äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen kraftigt 2020. Trenden har länge varit att antalet personer i särskilt boende minskar både på riksnivå och i kommunen. I Sjöbo ökar vårdtyngden i särskilt boende. Andelen ansökningar om platser med inriktning på kognitiv svikt ökar och det finns en risk för brist. Tidigare har beslut fattats om att successivt ändra inriktningen på servicelägenheterna vid Ängsgården för att öka kapaciteten.
I hemtjänsten är bilden mer splittrad. I vissa kommuner minskade antalet brukare, medan det ökade i andra. I Sjöbo ökade antalet brukare med 10 procent och antalet timmar i hemtjänsten med 18 procent 2020. Även insatserna i hemsjukvården ökade. Andelen av befolkningen över 65 år med insats ökade från 14,6 procent 2019 till 15,1 procent. Utvecklingen bedöms delvis vara en effekt av sjukvårdsavtalet.
Användningen av skyddsutrustning ökade avsevärt. Förbrukningen efter pandemin beräknas minska, men inte återgå till nivån innan. Det medför högre kostnader än tidigare. Det prognostiserade underskottet 2021 uppgår till 10 mnkr. Efter pandemin beräknas cirka 4 mnkr kvarstå till följd av bland annat fler timmar och fler brukare.
Det är nödvändigt att folkhälsan förbättras, om kommunen ska klara den demografiska utmaningen att fler behöver välfärdstjänster, samtidigt som den arbetsföra befolkningen inte ökar i tillräcklig grad. En omställning av vården och digitalisering krävs.
I äldreomsorgen finns två större statsbidrag, äldreomsorgslyftet och medel för att stärka äldreomsorgen. Statsbidragen är prestationsrelaterade och innebär krav på återbetalning om kraven inte uppfylls. Det finns även prestationsbaserad ersättning för att minska antalet timanställda och höja den medicinska kompetensen. I vilken omfattning kommunen kommer att kunna ta del av dessa medel är osäkert, eftersom planeringstiden är kort och det råder brist på sjuksköterskor. Dessutom fungerar medlen nivåhöjande och det ska hanteras av kommunen när ersättningen upphör. År 2021 uppgår de riktade statsbidragen till cirka 13 mnkr.
Enligt internationella jämförelser är Sverige ett av de länder som spenderar mest på äldreomsorg. Även om jämförelsen görs med antalet anställda per invånare blir resultatet detsamma. Samtidigt får äldreomsorgen statsbidrag som ställer krav på ökad personaltäthet. Coronakommissionen har i ett delbetänkande pekat på ett antal brister i omsorgen som behöver åtgärdas. Bland förslagen finns krav på ökad bemanning, sjuksköterskekompetens närvarande hela dygnet och medicinskt ansvariga läkare i alla kommuner. Det är åtgärder som ökar kostnaderna och rekryteringsproblemen ytterligare. Om förslaget genomförs, innebär det för Sjöbos del kostnadsökningar på drygt 10 mnkr.
Befolkningen lever längre, mår bättre och tidigare dödliga sjukdomar har i stället blivit kroniska tillstånd. Utvecklingen ställer nya krav på den kommunala verksamheten.
Utbildning
Utgångspunkten för utbildningsområdet är en långsiktig lärprocess som avgör etablering i samhället. Grundskolans och grundsärskolans elever ska efter slutförd utbildning ha möjlighet att välja sin utbildningsväg och vara väl förberedda för fortsatta studier. Distansutbildning riskerar att leda till utbildningstapp, framför allt i gymnasieskolan bland annat när det gäller praktiska undervisningsmoment. För vissa elevgrupper bedöms problemen vara större, som elever i behov av särskilt stöd och socioekonomiskt utsatta elever.
Arbetet för bättre resultat i skolan är prioriterat. Resultaten har sedan toppnoteringen 2016 varit högre än eller i paritet med rikets, vilket innebär att 75–80 procent av eleverna lämnat skolan med fullständiga betyg. Nivån i de kommunala skolornas årskurs 9 försämrades jämfört med 2019.
Infrastruktur
En stor del av välfärden byggdes upp under 1960-talet och början av 1970-talet. Många anläggningar i form av vatten och avlopp, vägar, bad och idrottsanläggningar från denna tid behöver renoveras eller ersättas. Sjöbos folkmängd har dessutom vuxit, vilket kräver ökad kapacitet. Det återspeglas i en hög investeringsvolym de kommande sju åren.
Betydande avtal och regeländringar
Regeringen meddelade i december att en utredning ska se över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Regeringen har ännu inte återkommit med direktiv till utredningen.
En särskild utredare har fått i uppdrag att se över regelverket om ekonomisk förvaltning i kommunallagens 11 kapitel. Utredningen ska lämna förslag om bättre förutsättningar för kommunerna att möta kommande utmaningar och samtidigt säkra en långsiktigt hållbar utveckling av den kommunala verksamheten.
Frågan om skolans huvudmannaskap har debatterats länge och i december tillsattes en utredning om en förstatligad skola.
Region Skånes visioner om framtidens hälsosystem kommer att ha stor påverkan på kommunens ansvar för kunder i eget boende.
I utredningen En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) föreslås bland annat att 3 miljarder ska lyftas från det generella statsbidraget till ett riktat stats- eller sektorsbidrag till grundskolan för att öka likvärdigheten. Det skulle resultera i en omfördelning av resurser mellan kommuner med olika socioekonomisk status. För Sjöbos del skulle det innebära minskad tilldelning med 1 mnkr. Om förslaget genomförs, kommer det att finnas två parallella system för utjämning och omfördelning av pengar inom grundskolan, dels kostnadsutjämningens grundskolemodell, dels sektorsbidrag som innehåller likvärdighetsbidraget.
Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola (SOU 2020:33) föreslår tvingande samverkan mellan minst tre kommuner, vars volymer ska bestämmas av Skolverket. Eftersom kommunerna ska stå för utförandet och Skolverket för dimensioneringen, innebär det i praktiken ett förstatligande, medan kommunerna behåller den ekonomiska risken.
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Omvärldsrisk
Kampen mot pandemin är inte avslutad. Troligen kvarstår mycket av det globala vaccinationsarbetet 2022, speciellt i fattigare delar av världen. Det är viktigt att ha i åtanke att det finns stora eftersatta behov på flera områden, som kan visa sig när pandemin klingat av.
Redan SCB:s befolkningsprognos 2020 innebar en nedrevidering av befolkningstillväxten. Den uppdaterade prognosen från 2021 innebär att tillväxten förväntas minska ytterligare. Befolkningsutvecklingen är av yttersta vikt för kommunernas verksamhets- och investeringsplanering. Lika viktig ur en kommunal synvinkel är befolkningsstrukturen, eftersom framför allt invånare i de äldre och yngre åldrarna efterfrågar välfärdstjänster.
Samtidigt som befolkningsprognosen för riket skrivs ned, skrivs den upp för Sjöbo.
Skatteintäkterna och de generella statsbidragen uppdateras löpande och kan förändras med flera miljoner kronor mellan prognostillfällena. Det kräver handlingsberedskap, så att fluktuationerna kan mötas.
Verksamhetsrisk
Att trygga personalförsörjningen och attrahera kompetenta medarbetare kräver aktiva insatser. Pensionsavgångar, personalomsättning och ökande sjukfrånvaro i kombination med växande kommunal verksamhet och brist på utbildad personal, innebär att konkurrensen om arbetskraften ökar. Det är därför av största vikt att behålla redan anställd personal, genom bland annat arbetsmiljöåtgärder som främjar närvaro, minskar sjukfrånvaron och förlänger arbetslivet. De hälsofrämjande åtgärderna måste fortsätta att stå i centrum för att arbetsmiljön ska kunna förbättras. Den är ett viktigt inslag i konkurrensen om arbetskraften. Ett betydelsefullt led i arbetet är att identifiera hinder och framgångsfaktorer när det gäller ett hållbart arbetsliv.
Det är svårt att rekrytera till många av de kommunala yrkena. Särskilt svårt är det när det gäller tjänster som kräver legitimation (sjuksköterskor, fysioterapeuter, lärare med flera), men även rekrytering av specialister (ingenjörer och ekonomer) blir allt svårare. Eftersom antalet äldre och yngre i kommunal tjänst ökar år för år behövs nyrekrytering. För att klara kompetensförsörjningen på sikt måste arbetsgivaren även se över möjligheten att vidareutbilda befintlig personal.
Kvalitetsaspekten är viktig när Sjöboborna ska erbjudas samhällsservice. Det är viktigt att förbättra resultaten i skolan och nå målen i kvalitetsregistren för vård och omsorg. Åtgärder genomförs för att förbättra resultaten och förbättra måluppfyllelsen totalt för kommunen.
Åldrade anläggningar och byggnader medför risk för att underhåll och investeringar måste tidigareläggas i förhållande till planerna. Det gäller såväl vatten och avlopp som kultur- och fritidsanläggningar. Även ändamålsenliga särskilda boenden kan behövas. Tidigarelagda utgifter leder till att likviditeten urholkas och lånebehov uppstår på sikt. Investeringarna påverkar även resultaträkningen, som belastas med ökade räntekostnader, avskrivningar och hyror.
I den föreliggande budgeten görs en stor satsning på exploateringen. För att den ska klaras och inte resultera i behov av upplåning, krävs att de exploaterade tomterna säljs fortlöpande. Kommunen behöver ha förmågan att vid behov anpassa exploateringshastigheten till efterfrågan.
Riktade statsbidrag är en utmaning. Dels innebär de en ökad administration i form av ansökan och återredovisning. Dels riskerar bidragen att reduceras om kommunen inte uppfyller kraven helt och hållet. Dels innebär de förväntningar på att kommunen övertar finansieringen när statsbidragen upphör.
Hållbarhet
För att klara att hantera den åldrande befolkningens behov samtidigt som antalet skolbarn ökar, krävs ekonomisk uthållighet och framförhållning. Från och med 2020 har kommunens målstyrning beaktat Agenda 2030 för att kunna erbjuda Sjöboborna goda livsvillkor.
Finansiella risker
Kommunfullmäktiges finanspolicy, kommunstyrelsens finansiella riktlinjer och bolagens finansiella riktlinjer innehåller anvisningar och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten i den kommunala koncernen och kommunen. De är framför allt exponerade för finansiella risker som ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk, valutarisk, kredit- och likviditetsrisk samt marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar. Riskmandatet är utformat för att minimera riskerna.