Förvaltningsberättelse

Förväntad utveckling

När pandemin klingar av står kommunerna inför många utmaningar. Det kan vara omsorgsinsatser som ställts in och skolverksamhet för barn, unga och vuxna som haft problem eller ungdomar som lämnat föreningslivet. Det är först om fyra-fem år vi till fullo kan se folkhälsokonsekvenserna. Den hälsoklyfta som redan finns mellan socioekonomiska grupper kan komma att öka ytterligare, vilket påverkar förutsättningarna för kommunen.

Förutsägbarhet är viktigt för en bra verksamhet. Pandemin utgör ett tydligt exempel på hur snabbt situationen kan ändras, både när det gäller ekonomin och hur verksamheten ska bedrivas.

Stabil ekonomi och förutsägbarhet kan skapas när statens regelverk är tydligt och långsiktigt och finansieringsprincipen respekteras. Tendensen är att riksdagen i större utsträckning detaljstyr statsbidragen, villkorar resurser, skapar administrativa pålagor och återbetalningskrav samt diskuterar förstatligande av verksamheter. För att välfärden ska kunna utvecklas i positiv riktning behövs resurser till ny teknik, samverkan mellan sektorer, arbetsro och långsiktighet. Ständiga reformer, organisationsförändringar och nya pålagor riskerar att hämma en effektiv utveckling av välfärden.

Tekniska lösningar som staten kan bidra med är ett nationellt, offentligt e-identifikationssystem och system för säker digital kommunikation mellan myndigheter, kommuner, regioner och externa anordnare.

I direktiven till utredningen om hur kravet på god ekonomisk hushållning ska utformas, framgår att staten hyser oro för att kommunerna inte är effektiva och inte budgeterar med tillräckligt överskott. Sjöbo har under ett par år sänkt nivån för det budgeterade resultatet. Med tanke på ambitionsnivån när det gäller befolkningsökning, exploateringsverksamhet och investeringsvolym finns det anledning att ompröva det. Framöver behöver resultatnivån öka.

Sjöbo höjer ambitionen i exploateringsverksamheten för bostäder, handel och industri. Det förväntas öka befolkningstillväxten. Det ställer också andra krav på ekonomin. En högre investeringsnivå kräver ett ökat resultat för att skuldsättningen inte ska bli för stor. Investeringar innebär även ökade kostnader i form av avskrivningar och driftkostnader. Det är viktigt att varje generation bär sina egna kostnader. De positiva resultaten ska hålla en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringarna.

På sikt reduceras statsbidragen och den besvärliga ekonomiska situation som skymtats länge blir allt tydligare framöver. Den starka ekonomi som kommunerna upplever för tillfället, är till stor del en effekt av tillfälliga statsbidrag och en rekyl efter den kraftiga nedgången i ekonomierna globalt och nationellt. Sjöbo kommun bör därför vara försiktig med att öka kostnadsnivån, så att den inte blir för hög när statsbidragen minskar. Nu finns möjligheter att genomföra åtgärder och satsningar som effektiviserar verksamheten och håller tillbaka kostnadsökningarna på sikt.

Ett skäl till att kostnaderna ökar är bristen på personal. Fler invånare innebär att det behövs fler lärare, undersköterskor, ingenjörer och socialsekreterare. Kommunerna har svårt att rekrytera utbildad personal och bristen på arbetskraft pressar upp lönerna.

Precis som andra kommuner behöver Sjöbo fundera på hur välfärden ska finansieras framöver. Den kommunala konsumtionen ökar snabbt, eftersom befolkningen växer och kraven höjs. De närmaste åren fortsätter antalet barn och äldre att öka, vilket på sikt kräver utbyggd skola och äldreomsorg. Dessa verksamheter är kostsamma. Kommunens skatteintäkter hänger inte med efterfrågan på och kostnaderna för kommunal service.

Kommunen behöver bättre intern styrning, ökat fokus på effektivisering och samverkan med regionen och andra kommuner. Digitalisering är en viktig möjlighet för att kunna effektivisera verksamheten, förbättra tillgängligheten och samtidigt öka servicen.

Den ekonomiska situationen i ett flerårsperspektiv är alltid osäker. Det är många faktorer som påverkar skatteintäkter, statsbidrag och kostnadsutveckling. Det kan gälla den globala konjunkturutvecklingen, som i sin tur påverkar den svenska konjunkturen och därmed den ekonomiska utvecklingen för kommunen.

Investeringsbehoven är stora i flera år framöver. När bygget på kvarteret Bränneriet nu är i gång, tillkommer investeringar i verksamhetslokaler och utbyggd va-infrastruktur. Med en växande befolkning kan det finnas anledning att höja resultatmålet ytterligare för att klara investeringarna. Investeringsnivån för vatten och avlopp är problematisk, eftersom verksamheten klarar av att finansiera omkring 70 procent av investeringarna med egna medel. Om va-investeringarna även kommande år har samma höga volym urholkas kommunens likviditet. På sikt behöver kommunen då låna. Dessutom medför investeringsnivån att taxan måste höjas.