Förvaltningsberättelse

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

image6

God ekonomisk hushållning

Kommunkoncernen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det omfattar även verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som bolag och förbund. Den kommunala koncernens verksamheter ska bedrivas med god kvalitet, kostnadseffektivt och med en rimlig självfinansiering av investeringarna. Varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi och verksamhet på kort och lång sikt.

Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med budgetbeslutet för kommande år kommunens mål för god ekonomisk hushållning, medan bolagens och förbundets mål framgår av ägardirektiven respektive förbundsordningen. Målen formuleras på koncernnivå, finansieringsnivå samt på verksamhetsnivå och sorteras in under rubrikerna ekonomi, medarbetare och verksamheterna. Strukturen och processerna för målstyrning i Sjöbo kommun beskrivs i avsnittet Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten.

Sjöbo kommuns vision med fokusområden pekar ut en riktning och ger en bild av vad kommunfullmäktige vill uppnå. Visionen omsätts i övergripande mål och indikatorer. De visar hur kommunen ska kunna nå visionen och god ekonomisk hushållning i både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. En uthållig ekonomi och En attraktiv arbetsgivare utgör grunden och skapar förutsättningar för att målen på fokusområdena ska kunna uppnås. Fungerar inte dessa delar blir det svårt att nå de övriga målen.

Visionen och målstyrningen ska även bidra till Agenda 2030 – globala mål för hållbar utveckling. För varje indikator redovisas med en symbol vilket av Agenda 2030:s 17 mål som indikatorn ska bidra till att uppnå.

Vision

En plats vi skapar tillsammans.

1. En uthållig ekonomi

Hållbar ekonomisk utveckling är en av de grundläggande förutsättningarna för att välfärd ska kunna produceras med hög kvalitet. I en tid av utveckling och utmaningar behöver kommunen en aktiv, ansvarsfull ekonomisk politik och smarta, effektiva lösningar i alla verksamheter.

Det innebär att kostnaderna inte överförs på kommande generationer och inte överstiger intäkterna. Varje skattekrona ska användas på ett ansvarsfullt sätt. I en ansvarsfull ekonomi skapas utrymme för nödvändiga investeringar. Bra vatten samt väl fungerande avlopp och renhållning är förutsättningar för goda livsbetingelser. Investeringsnivån för den avgiftsfinansierade verksamheten beslutas efter bedömning av hur taxenivåerna påverkas.

INDIKATOR Mål Värde Agenda 2030
1.1 Balanskravsresultat som andel av skatter och kommunalekonomisk utjämning över en femårsperiod, procent 1 1,5
1.2 Balanskravsresultat som andel av skatter och kommunalekonomisk utjämning, procent 1 1,1
1.3 Nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten exklusive exploateringsverksamheten ska inte över en fyraårsperiod överstiga summan av avskrivningar och årets resultat, mnkr 155,9 140,9
1.4 Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ≧ 0 -
1.5 Den samlade verksamhetens låneskuld som andel av de materiella anläggningstillgångarna, procent 70 58,4

Källa

1.1 Sammanställs från de senaste tre årens årsredovisningar och resultaträkningar samt balanskravsresultaten för det aktuella och det föregående budgetåret.

1.2 Resultaträkningen (balanskravsresultatet) det aktuella budgetåret.

1.3 Sammanställs från de senaste fyra årens årsredovisningar och den aktuella budgeten. Uppgifterna hämtas från resultaträkningen (balanskravsutredning med justering) för realisationsvinster samt från investeringsredovisningen och -planeringen.

1.4 Driftredovisningen i årsredovisningen.

1.5 Avser långfristiga skulder och kortfristiga delar av långfristiga skulder till kreditinstitut och hämtas från den sammanställda redovisningen i balansräkningen för det aktuella året. Avser anläggningstillgångarnas bokförda värde.

Resultat

För att finansiera en verksamhet på sikt krävs normalt sett mer än ett nollresultat. I Sveriges Kommuner och Landstings skrift Hushållning i lagens namn listas flera skäl till att kommuner behöver positiva resultat för att nå god ekonomisk hushållning. Till skillnad från de flesta andra kommuner har Sjöbo försäkrat pensionsåtagandet som upparbetats före 1998, vilket gör att Sjöbo kommun inte behöver ha positiva resultat för att hantera nuvarande och kommande pensionskostnader.

Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar
För att täcka kostnader för förslitning av tillgångar används avskrivningar. De görs på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. Samtidigt är ny utrustning ofta utvecklad och mer avancerad än den som ersätts, vilket vanligen innebär att den är dyrare.

Konjunkturen påverkar skatteunderlaget
Många kommuner har svårt att hinna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar. Det är även svårt att förutse eller styra kostnadsutvecklingen för vissa verksamheter. Överskott ger en buffert, som gör att kommunen bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till kortsiktiga besparingar. Ett alternativ är att arbeta med mer långsiktiga mål, där resultatet enskilda år kan tillåtas variera.

Resurser för utveckling
En allmän erfarenhet är att det finns ett samband mellan välskött ekonomi och bra verksamhet. För att man ska kunna genomföra offensiva satsningar och verksamhetsutveckling krävs en ekonomi som tillåter det. De som alltid lever på eller under marginalen hamnar lätt i ett läge med ständig ekonomisk möda. Sådant arbete tar ofta stor kraft från organisationen, som då inte kan fokusera på den mer strategiska och långsiktiga planeringen.

Genom att ta ställning till ambitionerna för ovanstående faktorer går det att räkna fram ungefär vilket överskott som krävs i resultaträkningen.

Eftersom pensionsåtagandet som upparbetats före 1998 försäkrats, bedöms Sjöbo behöva ett resultat på 1,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag för att långsiktigt uppnå god ekonomisk hushållning. Det positiva resultatet kan användas för att möta svängningar i skatteintäkter, övriga intäkter och kostnader. Storleken på det positiva resultatet påverkar också utrymmet för investeringar. På ett års sikt uppnås resultatmålet om minst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, då nyckeltalet blir 1,1 procent med ett budgeterat positivt resultat om 12,7 mnkr.

Investeringar

En tumregel för god ekonomisk hushållning är att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte ska överstiga summan av resultatet plus avskrivningar. Det innebär att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte bör lånefinansieras, eftersom räntekostnader för lån och avskrivningar minskar utrymmet för annan verksamhet. Investeringar är till sin natur långsiktiga och även investeringsverksamheten bör ses över en längre period, för att man ska kunna hantera fluktuationer mellan åren. Årets resultat och avskrivningar utgör grunden för finansiering av investeringarna. I det fall årets resultat och avskrivningar inte räcker för att finansiera investeringar tas eget kapital i anspråk och därefter blir kommunen tvungen att låna pengar. På fyra års sikt klarar inte kommunen att helt finansiera de skattefinansierade investeringarna exklusive exploatering med positiva resultat och avskrivningar.

För att kommunen ska kunna expandera, kan investeringar i exploateringsverksamheten lånefinansieras, om de inte kan hanteras av kassalikviditet. Det ställer krav på att vinster vid försäljning av exploaterad mark inte används för att täcka andra kostnader, utan bidrar till att stärka likviditeten.

2. En attraktiv arbetsgivare

Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att i framtiden kunna behålla och rekrytera personal. Viljeinriktningen för att fortsätta utvecklas åt rätt håll finns i kommunens personalpolitiska program.

INDIKATOR Mål Ingångsvärde Agenda 2030
2.1 Anställda upplever Sjöbo kommun som en bra arbetsgivare, andel, procent Öka 81
2.2 Sjukfrånvaro, andel, procent Minska 6,1

Källa

2.1 Medarbetarenkäten. Görs vartannat år, senast 2020.

2.2 Personalavdelningen ansvarar för att uppgiften för sjukfrånvaro finns att hämta i Hypergene.

3. Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo

Fokusområde

Unga i Sjöbo har stort inflytande och deras upplevelser påverkar kommunens utveckling. Skolorna i Sjöbo är trygga och utvecklande lärmiljöer, som ger stabilt höga resultat. Goda samarbeten finns med arbetsliv och högskola.

Efter skoldagen väntar fritid som utmanar och utvecklar och en uppsjö av aktiviteter som de unga själva kan påverka utvecklingen av.

Övergripande mål

Alla barn och elever i Sjöbo är trygga och ges förutsättningar och utbildning för livet.

En utbildning av god kvalitet som ger alla kunskaper och förmågor bidrar till välstånd, hälsa och jämlikhet. Utbildningen ska ge barn och elever förutsättningar att minst nå kraven för godkända kunskapsmål och gymnasieexamen.

I en trygg lärmiljö utvecklas kompetenser och goda relationer efter vars och ens förutsättningar.

Tillsammans med universitet och högskolor och i samverkan med näringslivet skapas förutsättningar för en kvalitativ utbildning, vilket bidrar till såväl elevernas som näringslivets behov.

En god fysisk och psykisk hälsa är väsentlig för alla aspekter i livet och en grundläggande förutsättning för människans möjlighet att nå sin fulla potential. Idrott, fritid och kultur utgör starkt bidragande faktorer för folkhälsa och livskvalitet. För att nå så många som möjligt ska en bredd av aktiviteter erbjudas efter skoldagens slut.

Arbetslivets och samhällets krav på ökad och förändrad kompetens möts av goda möjligheter till omskolning.

INDIKATOR Mål Ingångsvärde Agenda 2030
3.1 Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i matematik, kommunala skolor, andel, procent Öka 71
3.2 Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel, procent Öka 75
3.3 Betyg i åk 6, andel elever som uppnått kunskapskraven (A–E) i alla ämnen, procent Öka 72,7
3.4 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel, procent Öka 84,7
3.5 Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel, procent Öka 77,7
3.6 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel, procent Öka 68,6
3.7 Elever på sfi som klarat minst två kurser på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel, procent Öka 24
3.8 Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal per invånare 7–20 år fördelade könsvis Öka 21
3.9 Deltagartillfällen föreningar, antal per invånare 65– år Öka 6,2

Källa

Syftet med nyckeltal 3.1–3.5 är att de ska mäta progressionen i kunskapsutvecklingen. Rapporteringen följer en årskull och presenterar resultaten för årskurs 9 i årskurs 3 och 6. Även årets utfall kommer att rapporteras.

3.1 Kolada (N15454). Uppdateras en gång per år (november).

3.2 Kolada (N15452). Uppdateras en gång per år (november).

3.3 Skolverket, uppgiften i tabellen avser läsåret 2017/2018.

3.4 Kolada (N15428). Uppdateras en gång per år (september).

3.5 Kolada (N15533). Uppdateras en gång per år (januari året efter).

3.6 Kolada (N17461). Uppdateras en gång per år (december).

3.7 Kolada (N18409). Uppdateras en gång per år (juli året efter). Uppgiften i tabellen avser 2017.

3.8 Kolada (U09800). Uppdateras en gång per år (september året efter). Uppgiften i tabellen avser 2018.

3.9 Uppgiften hämtas i FRI (verksamhetssystem för föreningsbidrag) av tekniska förvaltningen.

4. Naturen i Sjöbo förgyller livet

Fokusområde

Här i Sjöbo är naturen nära och kommunen är en plats för boende, rekreation och företagande. Kommun och invånare är skickliga på att skapa goda livsmiljöer och utveckla, ta tillvara och tillgängliggöra den varierande naturen.

Det gröna entreprenörskapet ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och besöksnäringen växer och frodas.

Övergripande mål

Naturen och ett hållbart Sjöbo ger förutsättningar för bra livskvalitet och en jämlik och inkluderande kommun.

Det ska finnas möjligheter för varje individ att leva ett gott liv. Servicen utvecklas så att den svarar mot Sjöbobornas behov och önskemål. Vi ställer upp för varandra och olikheter är en tillgång.

Var och en ska ha möjlighet att påverka sitt liv och styra över sin vardag. Stöd från socialtjänsten och vid funktionshinder utformas efter individens behov och förutsättningar. Det är viktigt att tillvarata individens egna resurser. Tidiga och förebyggande insatser prioriteras för att alla ska få bra livskvalitet.

Invånare och besökare ges möjlighet till meningsfull fritid och rekreation. Det kulturella utbudet, naturen och det offentliga rummet bidrar till en nära, trygg och inspirerande miljö. Kommunen ska erbjuda fritid, kultur och idrott som är tillgänglig, jämlik och jämställd.

INDIKATOR Mål Ingångsvärde Agenda 2030
4.1 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – bemötande, förtroende och trygghet. Resultat jämfört med övriga kommuner, procent Bästa 25 Sämsta 25
4.2 Brukarbedömning daglig verksamhet LSS – brukaren får bestämma om saker som är viktiga. Resultat jämfört med övriga kommuner, procent Bästa 25 Mittersta 50
4.3 Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, andel, procent Öka 51
4.4 Nöjd regionindex – tillgången till parker, grönområden och natur Öka 8,0
4.5 Nöjd medborgarindex – kultur Öka 62
4.6 Nöjd medborgarindex – idrotts- och motionsanläggningar Öka 58
4.7 Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal per invånare Öka 4
4.8 Abonnemang med vatten från skyddad vattentäkt, andel, procent Öka 76
4.9 Kommunens och kommunala bolags arbete med offentliga upphandlingar, med krav som leder till återbruk och återvinning av material samt att avfall förebyggs, procent 100 0
4.10 Kommunens arbete genom sin tillsynsmyndighet med verksamhetsutövare inom kommunen för att dessa ska förebygga avfall, procent 100 0
4.11 Antal genomförda resurseffektiviserande aktiviteter i kommunens verksamheter och kommunala bolag med syfte att förebygga avfall Öka 0
4.12 Andel återbrukade möbler och inredning inom kommunen och kommunala bolag, procent Öka 0
4.13 Andel arbetsplatser i kommunens verksamheter och kommunala bolag där det finns tillgång till källsortering, procent 100 0

Källa

4.1 Kolada (U21420). Uppdateras en gång per år (februari året efter).

4.2 Kolada (U28532). Uppdateras en gång per år (december).

4.3 Kolada (U07414). Uppdateras en gång per år och avser ett år tidigare (september). Uppgiften i tabellen avser 2017.

4.4 SCB:s medborgarundersökning. Uppdateras en gång per år (våren).

4.5 SCB:s medborgarundersökning. Uppdateras en gång per år (våren).

4.6 SCB:s medborgarundersökning. Uppdateras en gång per år (våren).

4.7 Kolada (N09807). Uppdateras en gång per år och avser året innan (maj).

4.8 Tekniska förvaltningen.

4.9 Upphandlingsenheten. Antalet upphandlingar med krav på återbruk och återvinning per totalt antal upphandlingar.

4.10 Miljöenheten. Ej vidtagit någon åtgärd 0 procent, vidtagit åtgärder 100 procent.

4.11 Enheterna rapporterar antalet genomförda aktiviteter.

4.12 Ekonomiavdelning. Hur mycket inköpskostnaderna har minskat jämfört med 2021.

4.13 Enheterna rapporterar antal arbetsplatser och antalet arbetsplatser med källsortering i Hypergene.

5. Hela Sjöbo lever

Fokusområde

Alla delar av Sjöbo känns nära och har bra tillgång till service och kultur. Vi vågar pröva nya lösningar för att möta utmaningar. I Sjöbo bor du bekvämt och reser miljösmart. Som företagare kan du arbeta globalt och ändå ha naturen runt hörnet.

Övergripande mål

Sjöbo erbjuder attraktivt boende där alla upplever trygghet, frihet, samhörighet och tillgänglighet.

Genom hållbar och konkurrenskraftig tillväxt, där man inte är rädd för att pröva nya lösningar, planerar och bygger kommunen för framtiden tillsammans med invånare och företag. Tätorternas utbud och närheten till naturen tas tillvara. Genomtänkt planering bidrar till ökad trygghet och tillgång till naturliga mötesplatser. När kommunen planerar och bygger är det hållbarhet som gäller såväl socialt, miljömässigt som ekonomiskt. Ekosystem och miljö utgör grund för hållbar utveckling och god livsmiljö. En bra och grön livsmiljö förutsätter god hushållning med mark och vatten.

Klimatsmart resande erbjuds i hela kommunen och gör det möjligt att nå bostäder, arbete och aktiviteter. Sjöbo är en uppkopplad kommun med god infrastruktur – vi bor lokalt och verkar globalt. Digitaliseringen skapar möjligheter till nya lösningar, så att kommunal service och utbud når fler delar av kommunen. Genom bra samhällsservice främjas näringslivsarbetet i kommunen.

INDIKATOR Mål Ingångsvärde Agenda 2030
5.1 Handläggningstid bygglov, veckor (mediantid) 2,3
5.2 Insamlat hushållsavfall totalt, kg per person Minska 629
5.3 Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton CO2-ekvivalenter per invånare Minska 7,58
5.4 Gott bemötande vid kontakt med kommunen, andel av maxpoäng, procent Öka 81
5.5 Känsla av otrygghet Minska 1,8
5.6 Självmord 15– år, antal per 100 000 invånare Minska 21,8

Källa

5.1 Bygglovsenheten, uppgifterna hämtas från Castor. Handläggningstiden beräknas från att ärendet är komplett till att beslut fattas.

5.2 Kolada (U07801). Uppdateras en gång per år och avser ett år tidigare (september). Uppgiften i tabellen avser 2017.

5.3 Kolada (U00401). Uppdateras en gång per år och avser två år tidigare (september). Ingångsvärdet i tabellen ovan avser 2018.

5.4 Kolada (U00486). Uppdateras en gång per år (november).

5.5 Polisens trygghetsmätning. Uppdateras årligen.

5.6 Hämtas på https://www.folkhalsomyndigheten.se/psykisk-ohalsa/, redovisas som fem års medelvärde. Uppgiften i tabellen ovan avser 2014–2018.