Händelser av väsentlig betydelse

Sjöbohem

En mild vinter innebar låga kostnader för uppvärmning och vinterväghållning. Sjöbohem kunde därför satsa mer på underhåll och energisparande åtgärder. Statliga pandemistöd i form av minskade sociala avgifter och ersättning för sjuklönekostnader fortsatte betalas ut. Effektiviseringar vid avslutade och vakanta tjänster bidrog också till lägre kostnader.

Bolagets nya ärendehanteringssystem är uppbyggt för att generera automatisk kommunikation i realtid och genom att systemet självt kommunicerar med kunderna uppnås kundnytta.

Sjöbo Elnät

Resultatet före skatt och bokslutsdispositioner var 20,2 mnkr, vilket var 1,7 mnkr bättre än prognosen i delårsrapport 2 och 5,1 mnkr bättre än budget. Ett resultat om 18,5 mnkr prognostiseras, vilket är 3,4 mnkr bättre än budget. Flera stora anslutningar tillkom, liksom stora intäkter under den kalla december.

Kommunövergripande verksamhet

Ystads, Sjöbo, Simrishamns och Tomelilla kommuner har ett samarbetsavtal om krisberedskap. En risk- och sårbarhetsanalys påbörjades och en krishanteringsplan började upprättas. Säkerhetsorganisationen inrättade en tjänsteman i beredskap (TiB). I slutet av året påbörjades ett arbete om valsäkerhet.

I november övertog IT Kommuner i Skåne AB ansvaret för kommunens it-drift.

Utredningen kring gemensamt miljöarbete med Lunds kommun fortskred och förslag på samverkansformer utarbetades.

Resultatet var ett underskott om 3,2 mnkr. Det fanns underskott både i finansieringsansvaret som belastades för extrakostnader i samband med övergången till IT Kommuner i Skåne (5,0 mnkr) och vård- och omsorgsnämndens kostenhet (1,4 mnkr). Det möttes delvis av kommunstyrelsens överskott om 2,9 mnkr. Låga personalkostnader svarade för en större del av överskottet och hängde samman med vakanta tjänster. Överskottet ersattes till viss del av konsultkostnader. Utvecklings- och digitaliseringsprojektet sattes i gång med 2 mnkr i avsatta medel, där 0,4 mkr förbrukades.

Politisk verksamhet

En stor del av årets sammanträden genomfördes digitalt. Kommunfullmäktiges sammanträden webbsänds för att öka tillgängligheten för medborgarna.

I november åkte kommunstyrelsen och koncernledningen på en studieresa till Helsingborgs och Kungsbacka kommuner om tillitsbaserad styrning.

Simrishamns kommun ansökte om att få bli en del av den gemensamma överförmyndarnämnden och enheten från den 1 januari 2023. Kommunfullmäktige i Tomelilla, Ystad och Sjöbo välkomnar Simrishamn.

Politisk verksamhet hade ett överskott om 0,5 mnkr. Lägre arvodesutbetalningar gjorde att överförmyndarverksamheten hade ett positivt resultat om 0,2 mnkr. Utfallet för kommunstyrelsens politiska verksamhet var ett överskott på 0,2 mnkr, eftersom kommunfullmäktige hade låga sammanträdeskostnader. Vidare hade vård- och omsorgsnämnden ett överskott om 0,1 mnkr, bland annat beroende på färre utbildningar.

Verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Nämnden arbetade med att leva upp till medarbetarnas önskade sysselsättningsgrad och minska antalet timanställda genom att höja grundbemanningen. Medarbetarna måste därför förberedas för att känna sig trygga i att göra arbetspass på andra enheter. Pandemin påverkade verksamheterna kraftigt med hög frånvaro bland medarbetarna på grund av egna symptom, familjekarantän, vård av barn men också smittspårning bland kunder. Den digitala utvecklingen i daglig verksamhet omfattar nu även medarbetarnas möjlighet att dokumentera, vilket ger snabbare tillgång till viktig information i mobiltelefonen.

I verksamheten för personer med funktionsnedsättning uppstod ett överskott på 2,3 mnkr, vilket var en ökning från prognosen i oktober med 0,7 mnkr. Ökningen avsåg till största delen lägre kostnader för externa boenden. Störst överskott fanns i personlig assistans och externa boenden (5 mnkr). Det berodde på färre personer i verksamheten.

Kostnaderna för korttidsvistelse och korttidstillsyn ökade, innebärande ett underskott om 1 mnkr. Både volymökning och kostnadsökningar medförde underskott.

Verksamheten i kommunens egna LSS-boenden visade underskott med 2,9 mnkr och avsåg till största delen ett boende och speciella omständigheter.

Både i daglig verksamhet LSS (0,4 mnkr) och socialpsykiatrin (boendestöd och sysselsättning eller öppen verksamhet, 0,5 mnkr) fanns överskott, främst beroende på att kunder valde att avstå insatserna under pandemin. Däremot översteg kostnaderna för kontaktpersoner och avlösare eller ledsagare LSS budget med 0,4 mnkr.

I hemtjänst för personer under 65 år ökade volymerna och underskottet uppgick till 0,4 mnkr. Det fanns överskott i centrala medel uppgående till 0,9 mnkr, bland annat på grund av vakanser och statsbidrag. Kommunen fick statsbidrag på 0,7 mnkr till habiliteringsersättning i daglig verksamhet, där deltagarna fick 14 kr i extra flitpeng per timme, vilket utbetalades inför sommaren och före jul.

Äldreomsorg

Pandemin präglade verksamheterna. En kortare tid i mitten av året rådde en mera normal tillvaro, men i både början och slutet av året var frånvaron extremt hög. Det ställde enorma krav på tjänstgörande personal som fick arbeta mycket mer än ordinarie arbetstid. För kunderna innebar det smittspårning och ett betydligt mindre socialt liv.

Målet att leva upp till medarbetarnas önskade sysselsättningsgrad och minska antalet timanställda genom att höja grundbemanningen förutsätter att medarbetarna genomför samplaneringspass på en annan arbetsplats än den egna. Den digitala utvecklingen innebar start för mobil dokumentation. Med hjälp av statsbidrag genomfördes en välbesökt digital mässa för seniorer för att minska det digitala utanförskapet.

Äldreomsorgen hade underskott mot budget på 3,0 mnkr, vilket var en minskning med hela 4,6 mnkr jämfört med oktoberprognosen. Avvikelsen avsåg främst lägre personalkostnader i december (3,5 mnkr lägre än i november), bland annat lägre semesterlöneskuld och lönekostnader.

Merkostnader med anledning av pandemin beräknas till 9 mnkr. Kommunen fick statsbidrag med 6 mnkr som avsåg 2020, men utbetalades 2021.

De stora verksamhetsområdena hemtjänst (4,6 mnkr) och särskilt boende (3,4 mnkr) hade underskott.

I hemtjänsten fanns underskottet på utförardelen. Åtgärder vidtogs för att minska kostnaderna och underskottet minskade under året. Beslut och insatser hos kunderna analyserades och en översyn av personalscheman pågår. Det som framkommit är bland annat svårigheter att hantera överanställningar under pågående pandemi, fler kunder med kognitiv svikt och att de delegerade hälso-och sjukvårdsinsatserna ökade, vilket medförde att resursfördelningens ersättning inte var tillräcklig.

I särskilt boende medförde den högre beläggningen ökade kostnader, liksom den ökade bemanningen vid särskilda behov hos kunder. Av underskottet på 3,4 mnkr kan 0,8 mnkr hänföras till ökade kostnader för pandemin.

Kostnaderna för tekniska hjälpmedel ökade kraftigt och översteg budgeten med 0,8 mnkr. Bakgrunden är bland annat det nya regelverket för medicintekniska produkter. En del hjälpmedel har behövt bytas ut. Dessutom vårdas numera fler svårt sjuka personer i hemmet, vilket kräver mer medicintekniska hjälpmedel.

Överskott för bostadsanpassning, dagcentralverksamhet, aktivitetssamordnare och köksverksamheten i äldreomsorgen samt lägre kostnader för arbetskläder, kapitalkostnader med mera förbättrade resultatet med 4,8 mnkr.

Lunchserveringen för gäster som inte bodde på särskilda boenden var stängd hela året. Intäktsbortfallet kompenserades av lägre kostnader både för livsmedel och personal.

Individ- och familjeomsorg

Nationella rapporter visar att isolering i hemmet med anledning av karantänsregler innebär förhöjd risk för våld i nära relationer och ökat missbruk.

Antalet orosanmälningar för barn och unga låg på samma nivå som 2020 (totalt 896), vilket var ett trendbrott efter flera års ökning. Anmälningar avseende vuxna gick från en relativt stabil nivå till en 24-procentig ökning (totalt 156). Aktualiseringsorsakerna för såväl barn och unga som vuxna går att härleda till pandemin.

Ett nytt verksamhetssystem infördes. Genom bidrag från den "digitala utvecklingsresan" kunde automatisering, e-tjänster och säker kommunikation med medborgare ske.

Utfallet för individ- och familjeomsorgen resulterade i ett underskott om 1,5 mnkr. I förhållande till delårsrapport 2 var det en förbättring med 2,9 mnkr. Institutionsvård av barn och unga samt familjehemsvård, öppenvård (familjerådgivning) och försörjningsstöd svarade tillsammans för underskottet. Överskotten är hänförbara till institutionsvård för vuxna och öppenvården.

Den lagreglerade verksamheten uppvisade ett underskott om 2,2 mnkr. Institutionsvård av barn och unga
(–1,1 mnkr), familjehemsvård (–2,1 mnkr) och institutionsvård vuxna (+1,0 mnkr).

Antalet vårddygn uppgick till 2 377, en minskning med 797 dygn eller drygt 25 procent. Underskottet berodde på en högre genomsnittlig vårddygnskostnad än budgeterat. Fler individer tvångsvårdades enligt LVU (lag om särskilda bestämmelser om vård av unga). Inför 2021 meddelade SIS (Statens institutionsstyrelse) en höjning av vårdkostnaden med anledning av ökad säkerhet på institutionerna. Det och de slopade subventionerna från 2020 ökade dygnskostnaden med cirka 1 900 kr per dygn.

33 barn var placerade i familjehem, en minskning med 2. Familjehemsvården redovisade 2,1 mnkr i underskott, trots ett riktat bidrag från staten om 0,9 mnkr. Ett ökat behov av konsulentstödda familjehem och fler jourplaceringar via SÖSK (Sydöstra Skånes Samarbetskommitté) samt fler nya placeringar förklarar underskottet.

Antalet vårddygn på institution för vuxna var 802, en minskning från 920, men också en minskning i förhållande till budget med 293 dygn. Placeringar av vuxna redovisade ett överskott om 1,0 mnkr.

Sammantaget redovisade öppen verksamhet ett överskott om 1,9 mnkr. Individ- och familjeomsorgens övergripande administration svarade för 1,2 mnkr och öppenvården 0,7 mnkr.

Försörjningsstöd avvek från budget med –1,2 mnkr, varav högre utbetalt försörjningsstöd stod för 0,7 mnkr. Bidragstiden per hushåll minskade, men antalet hushåll minskade endast marginellt. I genomsnitt fick 129,7 hushåll försörjningsstöd.

Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet

Året inleddes med fjärrundervisning för eleverna på högstadiet. Under våren varvades undervisning i skolans lokaler med distans. Året avslutades med hybrid-, fjärr- och närundervisning allt efter klustersmitta och hushållskarantän. Den periodvis höga frånvaron hos personal och elever genererade en utbildningsskuld i samtliga stadier och i förskolan.

Läsåret 2020/2021 var det första i den nya skolorganisationen. Arbetet fokuserades på undervisningens kvalitet, betyg och bedömning. Uppföljningar visade i stort att såväl progressionen av elevernas kunskaper som deras upplevelse av trygghet var stabil. Måluppfyllelsen var dock fortfarande under rikssnittet. Det föranleder en fördjupad analys på huvudmannanivå tillsammans med Skolverket och Linnéuniversitetet 2022–2024.

Emanuelskolan fick under hösten klartecken av Skolinspektionen efter år av intensivt arbete med kvalitetshöjande åtgärder och hot om vitesföreläggande.

Ett nytt resursfördelningssystem infördes, där kommunala grundskolor inte längre kan söka tilläggsbelopp. Fördelning efter socioekonomisk viktning får större betydelse, vilket ger en stabilare organisation och möjligheter att snabbt sätta in rätt stöd.

Förskolans utvecklingsarbete under hösten fokuserade på anknytning och balansen mellan utveckling, omsorg och lärande. Fritidshemmen inledde en gemensam kompetensutveckling, Fritids tillsammans!, där kollegialt lärande används vid planering av verksamheten.

Eleverna i grundsärskolan och samverkansgruppen flyttade från Färsingaskolan till en egen byggnad på Emanuelskolan för att ge verksamheten bättre förutsättningar. I augusti flyttade Lergökens förskola in i ombyggda lokaler på Åsumsgatan och bytte namn till Åsums förskola.

Förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten redovisade ett överskott om 3,7 mnkr. Fritidshems- och grundskoleverksamheten redovisade +5,1 mnkr, medan förskoleverksamheten hade ett underskott om 1,4 mnkr.

I förskoleverksamheten var det i genomsnitt 16 barn fler i åldern 1–5 år än beräknat. Tilläggsbeloppet överskred budget med 0,7 mnkr. Eftersom det fanns fler barn i kommunens verksamhet avvek intäkterna för avgifter positivt med 0,7 mnkr. Sammanlagt innebar dock de ökade kostnaderna att hela volymreserven om 1,2 mnkr ianspråktogs och utfallet blev ett underskott om 0,3 mnkr.

Egen förskoleverksamhet redovisade ett underskott om 1,1 mnkr. Genomgående hade förskolorna för hög personaltäthet. Kommunens förskolor redovisade –0,8 mnkr.

Totalt utfall för fritidshemsverksamhetens befolkningsansvar var ett överskott om 0,7 mnkr. Andelen som efterfrågade fritidshemsplats var 0,8 procentenheter lägre än budgeterat. Antalet i åldersklassen 6–12 år var högre än budget, men den lägre efterfrågan innebar något färre barn i fritidsverksamheten. Trots det var avgiftsintäkterna 0,2 mnkr större än budget.

Totalt var utfallet för befolkningsansvaret i förskoleklass och grundskola ett underskott om 1,1 mnkr. Av försiktighet bokfördes kostnader avseende överklagande till sammanlagt drygt 0,9 mnkr. I genomsnitt fanns det 22 elever fler än budgeterat. Avvikelsen fanns i externa skolor och underskottet blev sammanlagt 1,4 mnkr. Tilläggsbeloppen var 0,1 mnkr högre än budget, däremot följde grundsär- och träningsskolorna budget. Volymreserven om 1,6 mnkr ianspråktogs.

Egen skolverksamhet redovisade ett överskott om 5,5 mnkr. Det berodde bland annat på lägre kostnader för skolskjutsar, 0,6 mnkr, central skoladministration, 2,7 mnkr, och elevhälsa, 1,5 mnkr. Den centrala skoladministrationens överskott berodde bland annat på lägre kostnader för företagshälsovård, en vakant tjänst och låga kostnader för studie- och yrkesvägledare. Kommunens skolor redovisade ett överskott om 0,7 mnkr. Fyra av åtta skolor visade dock underskott. Det krävs åtgärder för att verksamheten ska vara i balans 2022.

Gymnasieverksamhet

Undervisningen bedrevs växelvis på distans och skolförlagd. Stundtals rådde hög frånvaro och oro i verksamheten. De praktiska momenten i yrkesutbildningen krävde arbetsinsatser utöver planerade resurser. Möjligheterna till APL (arbetsplatsförlagt lärande) var stundtals begränsade. Konsekvensanalyser gjordes för alla årskurser. Uppföljningar och utökat elevhälsoarbete krävdes. Den sammantagna resultatbilden var att måluppfyllelsen för fullgjord yrkesexamen ökade trots svårigheterna.

Totalt sett uppvisade gymnasieverksamheten ett överskott om 0,1 mnkr. Befolkningsansvaret (antal elever) hade ett underskott om 3,1 mnkr, medan egen verksamhet inklusive central administration hade ett överskott om 3,2 mnkr. Resultatet var 1,8 mnkr bättre än prognosen vid delårsbokslut 2.

Antalet gymnasieelever var två färre än budget. Däremot var kostnaderna för elever i andra skolor betydligt är högre än budgeterat och följde förra årets kostnadsutveckling.

Malenagymnasiet redovisade ett överskott om 2,8 mnkr, trots 12 elever färre än budget, vilket medförde 1,5 mnkr lägre intäkter. Verksamhetens anpassningar för att möta det minskade elevantalet gick bättre än förväntat. Merparten av överskottet bestod av högre statsbidrag, samtidigt som personalkostnader, kapitalkostnader och övriga kostnader var lägre än budgeterat.

Skolskjutsar i gymnasieverksamheten redovisade ett överskott om 0,4 mnkr. Färre elever begärde skolskjuts.

Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och integration

Vuxenutbildningens omställning till distansundervisning fungerade väl. Elevernas resultat följdes upp varje vecka. En samverkan inom SÖSK om stödprocesser utvecklades tillsammans med Specialpedagogiska myndigheten. Pandemin påverkade genomströmningen negativt.

Varsel, permitteringar, Arbetsförmedlingens nyorientering och den allmänna oron i samhället påverkar arbetsmarknaden mycket. Processen mot egenförsörjning fördröjs. De som står längst från arbetsmarknaden har än större svårighet att bli mottagna i arbetslivet. Resultatuppföljningen visade negativ måluppfyllelse och arbetstillfällena matchade inte målgruppen.

Ett uppsökande arbete i kommunens aktivitetsansvar, KAA, för ungdomar inleddes. Arbetet gav resultat och en hög andel gick vidare till studier och arbete. Antalet ungdomar varierade mellan 37 och 75 i åldern 16–20 år. Endast tre var utan aktivitet vid årsskiftet.

Totalt visade verksamheten ett överskott om 0,7 mnkr. Vuxenutbildningen hade ett överskott om 1,4 mnkr och integrationsverksamheten ett underskott om 0,7 mnkr.

Vuxenutbildningens överskott berodde bland annat på att staten höjt nivån på statsbidragen för yrkesvux från 50 till 70 procent. Dessutom var antalet årsstuderande 117 fler än budgeterat, vilket gav högre intäkter vid försäljning till andra kommuner.

Integrationsverksamhetens underskott om 0,7 mnkr var hänförbart till högre personalkostnader. Budgeten planeras efter kommunens anvisningstal, vilket var 26. Totalt mottog Sjöbo 27 personer, varav 15 utgjorde 2020 års anvisningstal. Pandemin påverkade möjligheten att planera personalresurserna. Vid utgången av 2021 hade samtliga fastigheter som använts till boende för nyanlända och ensamkommande barn avvecklats och personalresurserna minskats motsvarande 1,5 tjänst. Under året uppkom fastighetskostnader för återställning av en fastighet med 0,2 mnkr.

Turism- och fritidsverksamhet

Sjöbo simanläggning var stängd för allmänheten hela våren, endast skolorna och föreningar med verksamhet för barn och ungdomar besökte badet. Under hösten var besöksnivåerna näst intill som före pandemin.

Sjöbo sommarmarknad ställdes in, däremot kunde Mikaeli marknad genomföras två dagar i oktober med många försäljare och besökare.

Distansundervisningen för högstadieeleverna påverkade fritidsgårdens närvaro på Färsingaskolan. Först under höstterminen kunde arbetet på skolan återupptas. Begränsad verksamhet ledde till lågt besöksantal vid fritidsgårdarna. Blentarps besöksfrekvens var större än Sjöbos, bland annat på grund av skolomorganisationen och de nya lokalerna i tätorten.

Turism- och fritidsverksamheten hade ett resultat på 0,3 mnkr, bland annat beroende på att pandemin gjorde att inte alla aktiviteter genomfördes. Vakanser ersattes till viss del med inköpta tjänster. Campingverksamheten hade ett resultat på 0,5 mnkr med både högre intäkter och lägre kostnader. Den inställda marknaden innebar en negativ budgetavvikelse om 0,6 mnkr. Med simhallen stängd fram till hösten befarades ett större tapp på intäkter än det slutliga 0,4 mnkr. En felbudgeterad hyra gav ett överskott på 1,0 mnkr. Föreningsstödet hade ett underskott om 0,2 mnkr, kulturverksamheten hade överskott.

Kulturverksamhet

Kommunen erbjöd meröppen verksamhet på alla bibliotek. Med hjälp av ekonomiska medel från digitaliserings- och utvecklingsresan anställdes en MIK-pedagog (medie- och informationskunskap) som bland annat hade som uppgift att inventera den digitala kunskapen hos medborgarna.

Kulturprogrammet för eleverna i grundskolan infattade även förskolebarnen. Fokus låg på skapande, läsfrämjande och värdegrundsarbete. Kulturskolan erbjöd undervisning på plats för dem som inte hade möjlighet till digital undervisning. Många barn och unga står i kö. Kulturcrew genomförs av och för ungdomar och är inriktat på arrangörskap och entreprenörskap.

Allmänkulturens olika verksamheter var delvis eller helt stängda en stor del av året, vilket ledde till att man fick tänka digitalt för att nå ut till besökarna.

Verksamhetens resultat var 0,3 mnkr i underskott. En del projekt kunde inte utföras och blev förlängda. Bibliotekens fasta kostnader ökade, liksom personalkostnaderna. Biografen visade överskott på grund av att Svenska Filminstitutet lämnade bidrag som ersatte stora delar av de uteblivna intäkterna. Ej utbetalt föreningsstöd gav ett överskott om 0,3 mnkr. Motsvarande underskott hade turism- och fritidsverksamheten.

Teknisk verksamhet – avgiftsfinansierad

Överföringsledningen mellan Lövestad och Äsperöd blev färdig. Dricksvattenledningen driftsattes i mars och transporterna av vatten med tankbil upphörde. Under entreprenaden uppkom fördyrande poster beroende på försvårande omständigheter med tryckningsarbete av ledningar.

Olika försök gjordes för att komma till rätta med svavelväteproblemen på överföringsledningen mellan Blentarp och Sjöbo. Den nya metoden musselfilter visade sig ge goda resultat. I den används inga kemikalier och driftkostnaderna är betydligt lägre.

Kapacitetsutredningen av ledningsnätet i Sjöbo tätort påbörjades. Förändringar i personalen gjorde att projektet och arbetet med Heingetorps vacuumanläggning försenades.

Under sommaren utfördes förnyelsearbete på ledningsnätet i Vanstad. I Ripavägen i Äsperöd började va-ledningarna bytas ut. Projektet beräknas vara klart våren 2022.

Trycket ökar på att leverera va-tjänster och antalet nya anslutningar var fler än normalt.

Den nya renhållningsordningen trädde i kraft den 1 januari. I den ingår nya avfallsföreskrifter och en gemensam kretsloppsplan för Sysav och tio av dess ägarkommuner. En styrgrupp för kretsloppsplanen i Sjöbo tillsattes. Planen integrerades i den övergripande budgeten och fem av dess indikatorer ingår i budgeten för 2022–2024.

Teknisk verksamhet – skattefinansierad

Under våren fortsatte arbetet i Malenas park med ytterligare gångytor. Grönytorna kring de nya tomterna på Sjöbo Väst sågs över, så att mötet mellan privata tomter och allmän platsmark blev tydligare. I slutet av året började utegymmet på Möllers mosse renoveras.

En trafikutredning ska belysa brister, möjligheter, lämplig struktur och åtgärdsbehov för kommande bostadsutveckling av Sjöbo Väst. Ytorna runt kvarteret Viljan blev färdiga, liksom ett nytt gångfartsområde som sammanbinder Silogatan med Hotellgatan. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomfördes på Fabriksgatan.

Arbetet med att separera belysningsanläggningar mellan Trafikverket och kommunen fortsatte. Belysningsarbete genomfördes i Tolånga, Knickarp och inne i Sjöbo. Ansvaret mellan kommunen och elnätsbolagen förtydligades genom nya, separerade anläggningar.

Den skattefinansierade verksamheten hade ett överskott på 1,5 mnkr. Vakanta tjänster gav ett överskott på 1,1 mnkr. Avskrivningarna gav ett underskott om 0,9 mnkr, eftersom verksamheten övertog ansvaret för kommunens bilar. I stället betalar förvaltningarna hyra för bilarna.

De största underskotten fanns i vinterväghållning, 0,9 mnkr, och sanering av gamla deponier och förorenade områden, 1,1 mnkr. Gata- och parkverksamheterna visade vardera 0,7 mnkr i överskott, främst från lägre personalkostnader.

Miljö- och hälsoskyddsverksamhet

Kommunsamarbetet Biosfärområde Vombsjösänkan fortskrider och den treåriga kandidaturfasen inleddes vid årsskiftet. Flera vattenvårdande åtgärder påbörjades inom ramen för Kävlingeåns vattenråd.

Kommunens tillsynsskuld började betas av. Arbetet med inventering och tillsyn av icke anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter på miljöskyddsområdet prioriterades liksom tillsynsskulden i samma område. Pandemin påverkade tillsynsarbetet till viss del.

Miljö- och hälsoskyddsverksamhetens resultat var 0,5 mnkr i överskott. Intäkterna överskred budget med 0,5 mnkr, eftersom staten tillsköt medel för tillfälliga smittskyddsåtgärder och verksamhetsintäkterna var högre än budgeterat.

Flera ärenden var tidskrävande och ledde till hög arbetsbelastning i perioder. I kombination med viss sjukfrånvaro medförde det att antalet utförda planerade inspektioner var färre än i tillsynsplanen. Även de uppföljande eller händelsestyrda inspektionerna var färre. Två miljöinspektörer anställdes, vilket förbättrade utfallet. Antalet ansöknings- och anmälningsärenden var något fler än budget och kan härledas till att Sjöbo växer.

Plan- och byggverksamhet

Arbetet med en översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 fortskred och i slutet av året sändes planförslaget på granskning för sin andra och sista remissperiod. Kommunstyrelsen gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning, vilket påbörjades. Detaljplanen för Laxen 4 med flera och Bränneriet vann laga kraft och ett kvalitetsprogram för området arbetades fram. En mobilitetsnorm och -strategi togs fram. Arbetet med en ny detaljplan för en skola på Sjöbo Väst fortskred, liksom detaljplanen för campingen på Sjöbo Ora. En omfattande planutredning gjordes i samband med ansökan om biogasanläggningen i de östra delarna av kommunen. Ett positivt planbesked togs om att pröva markens lämplighet i en framtida detaljplaneprocess.

Året präglades av ett högt inflöde av både plan- och byggärenden. Det fick till följd att tillsynen enligt plan- och bygglagen, PBL, fick prioriteras ned. Trycket på bygglov påverkade även antalet beställningar av nybyggnadskartor. Kommunen fick in 14 ansökningar om planbesked, att jämföra med 4 år 2020.

Arbetet med att införa e-tjänster för bygg- och anmälningsärenden påbörjades och testades för att lanseras 2022.

Plan- och byggverksamhetens resultat var negativt om 0,3 mnkr. Intäktsöverskottet var totalt 1,6 mnkr, vilket speglade det höga antalet ärenden. Kostnaderna överskred budget med 1,9 mnkr. Verksamheten förstärkte sina personalresurser för att kunna möta ärendemängden. Flera utredningar gav högre kostnader för konsulttjänster.

Räddningstjänst

Under sommaren bistod Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) kommunernas säkerhetsavdelning med personal till TiB-funktionen (tjänsteman i beredskap). Det är ett uppdrag där en person med beredskap dygnet runt ska kunna nå rätt person i respektive förvaltning, när en kris eller brådskande situation uppstår.

Exploateringsverksamhet

Året präglades av handelsområdet på Sjöbo Väst samt Bränneriet. I början av året vann detaljplanen för Bränneriet laga kraft. Den gör det möjligt att bygga cirka 400 bostäder, förskola med mera. Projekteringen kunde därmed slutföras. Byggator, vatten och avlopp, belysning samt gång- och cykelväg påbörjades och planeras vara färdiga 2022.

Efterfrågan på kommunala tomter för både villor och flerfamiljsbostäder fortsatte att vara stor. Alla befintliga tomter på Sjöbo Väst och i Blentarp är antingen reserverade eller sålda. Före årsskiftet släpptes tomter på Sjöbo Väst etapp 3. Förrättning pågår på Grimstofta 4:1 och Bränneriet. Förrättningarna avslutades på Ommadals industriområde och på Redskapsgatan.

En översyn för att marknadsanpassa kommunens arrenden pågår.

Exploateringsverksamheten hade ett överskott på 10,5 mnkr. Förutom tomtförsäljningarna bidrog förutbetalda intäkter från Sjöbo Väst handelsområde med nästan 6,0 mnkr. Till det kom kommunstyrelsens överskott om 0,5 mnkr för köp av detaljplaner.

Finansiering

Resultatet blev ett överskott om 0,9 mnkr. Personalomkostnadspålägget gav ett överskott med 6,4 mnkr. En stor del av överskottet berodde på att kommunen betalar reducerad arbetsgivaravgift för äldre (+65 år) och yngre (15–23 år). Den förändrade redovisningen av sektorsbidrag från staten gjorde att finansiering belastades med en kostnad för statsbidrag för god vård med 8,5 mnkr. Förändringen innebär att statsbidraget redovisas som en intäkt under generella statsbidrag i stället för ett riktat bidrag till nämnden.

För att vård- och omsorgsnämnden inte ska påverkas hanterades statsbidraget som ett köp från förvaltningen. Eftersom it-tillgångar såldes till IT Kommuner i Skåne redovisades överskottet på finansieringsverksamheten uppgående till 1,7 mnkr.