God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

God ekonomisk hushållning

Kommunkoncernen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det omfattar även verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som bolag och förbund. Verksamheterna ska bedrivas med god kvalitet, kostnadseffektivt och med en rimlig självfinansiering av investeringarna. Varje generation ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi och verksamhet på kort och lång sikt.

Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med budgetbeslutet kommunens mål för god ekonomisk hushållning, medan bolagens och förbundets mål framgår av ägardirektiven respektive förbundsordningen. Målen formuleras på koncernnivå, finansieringsnivå samt på verksamhetsnivå och sorteras in under rubrikerna ekonomi, verksamheterna, medarbetare samt bolag och förbund. Strukturen och processerna för målstyrning i Sjöbo kommun beskrivs i avsnittet Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten.

Vid uppföljningen av målen och indikatorerna görs en bedömning ifall indikatorerna för fokusområdet uppnås. Grönt anger att indikatorn uppnås och rött att den inte uppnås. En grå markering används när det saknas mätetal och/eller bedömning av måluppfyllelsen och då resultatet varken förbättrades eller försämrades. En pil visar trenden för perioden.

Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning

Sjöbo hade tidigare en kostnadseffektiv verksamhet med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster, men på senare år har kostnaderna ökat. Stora investeringar i lokaler har resulterat i höga lokalkostnader. Även i individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen och i verksamhet för personer med funktionsnedsättning har kostnaderna ökat kraftigt, dock från en låg nivå. För att inte kommunen ska hamna i en situation med negativa resultat krävs åtgärder. Kommunens finansiella ställning är god, men för att den ska behållas fordras att verksamheterna effektiviseras med 1 procent årligen.

Urbanisering, globalisering, covid-19-pandemin, klimatförändringar, på sikt en avmattning av tillväxten av skatteunderlaget och den demografiska utvecklingen gör att utmaningarna blir mer komplexa, kraven och förväntningarna ökar och budgeten pressas. Därför krävs annorlunda och nya sätt att arbeta med det kommunala uppdraget. Att lösa nya utmaningar med gamla metoder innebär en överhängande risk. Det behövs en kultur för förändringar i organisationen, som måste ompröva arbetssätt och göra konkreta förändringar. För att förändringarna ska vara framgångsrika måste de komma från de människor som påverkas av dem. Både medborgare och medarbetare behöver involveras i förändringsarbetet.

Bedömning

Sammantaget nådde Sjöbo kommun inte god ekonomisk hushållning av alla resurser.

Ekonomi

Kommunfullmäktiges styrning av ekonomin fokuseras på resultat, självfinansiering av investeringar, budgetföljsamhet och koncernens skuldsättning. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnad den ur verksamhetsperspektiv. Kommunens överordnade mål är att ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning.

År 2021 nåddes 5 av 5 mål för god ekonomisk hushållning – samma resultat som 2020.

Verksamheterna

Fokusområdet Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo följs upp med 9 indikatorer, varav 1 nåddes: genomströmningen i gymnasieskolan. För trygghet i skolan och resultaten på sfi försämrades resultaten. Deltagartillfällena i idrottsföreningarna minskade som en effekt av pandemin. 63 (69) procent i årskurs 6 klarade kunskapskraven i alla ämnen. Andelen elever i årskurs 9 som blev behöriga till yrkesprogram förbättrades till 80 (79) procent. Sammantaget nåddes inte målet.

Fokusområdet Naturen i Sjöbo förgyller livet följs upp med 8 indikatorer, varav 5 nåddes, 2 var oförändrade och 1 försämrades. Brukarbedömningen av hemtjänsten och daglig verksamhet LSS utvecklades positivt. Nöjd regionindex för parker, grönområden och natur samt medborgarindex för idrotts- och motionsanläggningar förbättrades, medan nöjd medborgarindex för kultur var sämre. Ingen förändring var statistiskt säkerställd. Insamlingen av hushållsavfall förbättrades efter två år med försämrade resultat. Övriga indikatorer var oförändrade.

Fokusområdet Hela Sjöbo lever följs upp via 6 indikatorer. Otryggheten och självmorden minskade. Handläggningstiden för bygglov ökade på grund av mer komplicerade ärenden, men låg fortfarande på en bra nivå. Betyget för gott bemötande vid kontakt med kommunen var oförändrat. Åtgärder pågår. Fokusområdet utvecklades positivt på vissa områden, medan andra behöver förbättras. Målet uppnåddes inte.

Medarbetare

Av 2 inriktningsmål följdes 1 upp. Resultatet för indikatorn anställda upplever Sjöbo kommun som en bra arbetsgivare mäts vartannat år. Sjukfrånvaron minskade något, dock från en hög nivå. Pandemin innebar en ökad sjukfrånvaro jämfört med 2019.

Bolag och förbund

Sjöbo Elnät AB nådde alla verksamhetsmål och finansiella mål. AB Sjöbohem uppnådde samtliga finansiella mål. Klimatmålen nåddes och kundnöjdheten var oförändrad.

Avstämning av finansiella mål

Kommunfullmäktiges styrning av ekonomin fokuseras på resultat, självfinansiering av investeringar, budgetföljsamhet och koncernens skuldsättning. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnad den ur verksamhetsperspektiv. Kommunens överordnade mål är att ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning.

År 2021 uppnåddes 5 av 5 finansiella mål.

1. En uthållig ekonomi

Hållbar ekonomisk utveckling är en av de grundläggande förutsättningarna för att välfärd ska kunna produceras med hög kvalitet. I en tid av utveckling och utmaningar behöver kommunen en aktiv, ansvarsfull ekonomisk politik och smarta, effektiva lösningar i alla verksamheter.

Det innebär att kostnaderna inte överförs på kommande generationer och inte överstiger intäkterna. Varje skattekrona ska användas på ett ansvarsfullt sätt. I en ansvarsfull ekonomi skapas utrymme för nödvändiga investeringar. Bra vatten samt väl fungerande avlopp och renhållning är förutsättningar för goda livsbetingelser. Investeringsnivån för den avgiftsfinansierade verksamheten beslutas efter bedömning av hur taxenivåerna påverkas.

För att långsiktigt finansiera verksamheten krävs normalt mer än nollresultat. Resultaten ska även skapa utrymme för finansiering av investeringar och för att anläggningstillgångar ska kunna värdesäkras.

Balanskravsresultatet (justerat för orealiserade förluster i värdepapper och realisationsvinster) uppgick till 71,8 mnkr. Resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blev därmed 6,0 procent. Budgeterat resultat var 14,3 mnkr, vilket motsvarar 1,2 procent. Målet om ett resultat om minst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppnåddes.

I riktlinjerna för god ekonomisk hushållning anges att nyckeltalet över en femårsperiod i genomsnitt ska vara minst 1 procent. Genomsnittet 2017–2021 var 2,8 procent, vilket översteg målet. Tidigare års positiva resultat tillsammans med det höga resultatet 2021 uppvägde 2018 års negativa resultat.

När investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver de finansieras på annat sätt, antingen via likviditet eller nyupplåning. Nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten uppgick till 112,7 mnkr 2018–2021 och beräknas understiga investeringsutrymmet i form av resultat plus avskrivningar med 72,2 mnkr.

I riktlinjerna finns också målet att investeringarna ska vara självfinansierade. Det går att göra undantag för den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten, efter bedömning av hur taxenivåerna påverkas.

År 2021 uppgick de totala investeringarna (inklusive avgiftsfinansierad verksamhet) till 47,6 mnkr, medan investeringsutrymmet var 100,4 mnkr (balanskravsresultat plus avskrivningar). Investeringarna översteg alltså inte investeringsutrymmet.

Nämnderna inklusive finansiering hade ett överskott om 13,1 mnkr, vilket innebar att målet uppfylldes. Tekniska nämnden stod för det största överskottet (11,8 mnkr).

Den samlade verksamhetens låneskuld som andel av de materiella anläggningstillgångarna minskade med 20 mnkr, eftersom AB Sjöbohem amorterade skulder till finansinstitut.

2. En attraktiv arbetsgivare

Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna behålla och rekrytera personal. Viljeinriktningen för att fortsätta utvecklas åt rätt håll finns i kommunens personalpolitiska program.

Medarbetarundersökningen är grunden när kommunen följer upp och mäter medarbetarnas uppfattning om kommunen som arbetsgivare och hur de upplever sin arbetssituation. Den genomförs vartannat år och gjordes hösten 2020.

Sjukfrånvaron i Sjöbo ökade i förhållande till ingångsvärdet, men minskade i förhållande till 2020 då den var 7,7 procent.

Avstämning verksamhetsmål

3. Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo

Fokusområde

Unga i Sjöbo har stort inflytande och deras upplevelser påverkar kommunens utveckling. Skolorna i Sjöbo är trygga och utvecklande lärmiljöer, som ger stabilt höga resultat. Goda samarbeten finns med arbetsliv och högskola.

Efter skoldagen väntar fritid som utmanar och utvecklar och en uppsjö av aktiviteter som de unga själva kan påverka utvecklingen av.

Övergripande mål

Alla barn och elever i Sjöbo är trygga och ges förutsättningar och utbildning för livet.

En utbildning av god kvalitet som ger alla kunskaper och förmågor bidrar till välstånd, hälsa och jämlikhet. Utbildningen ska ge barn och elever förutsättningar att minst nå kraven för godkända kunskapsmål och nå gymnasieexamen.

I en trygg lärmiljö utvecklas kompetenser och goda relationer utifrån vars och ens förutsättningar.

Tillsammans med universitet och högskolor och i samverkan med näringslivet skapas förutsättningar för en kvalitativ utbildning, vilket bidrar till såväl elevernas som näringslivets behov.

En god fysisk och psykisk hälsa är väsentlig för alla aspekter i livet och en grundläggande förutsättning för människans möjlighet att nå sin fulla potential. Idrott, fritid och kultur utgör starkt bidragande faktorer för folkhälsa och livskvalitet. För att nå så många som möjligt ska en bredd av aktiviteter erbjudas efter skoldagens slut.

Arbetslivets och samhällets krav på ökad och förändrad kompetens möts av goda möjligheter till omskolning.

Flera indikatorer saknade resultat. Ingen registrering av de nationella proven görs. Andelen elever som uppnått kunskapskraven har minskat sedan 2018, då det var 72,8 procent. År 2019 föll resultatet till 61,9 procent, därefter förbättrades det något 2020 (69,7 procent) för att åter försämras 2021 (62,6 procent).

Andelen elever i årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram var 80,1 procent, en försämring jämfört med ingångsvärdet 2018, men en förbättring jämfört med 2020 då det var 79 procent. Om man tar hänsyn till elevernas och föräldrarnas bakgrund, var resultatet i paritet med vad som förväntas för de kommunala grundskolorna. Motsvarande beräkning finns inte för skolor med enskild huvudman. För att förbättra resultatet följs eleverna kunskapsresultat upp och analyseras. Utvecklingsarbete för att förbättra utbildningens kvalitet genomförs på alla skolor.

Elevernas trygghet minskade, trots att skolan arbetar systematiskt med värdegrund och ökad trygghet. Kompetensutveckling för lärare kring ledarskap i klassrummet påbörjades, vuxennärvaro utanför lektionstid ökades med skolvärdar och personal från fritidsgården som genomförde elevaktiviteter. Individuella handlingsplaner togs fram och en särskild undervisningsgrupp startade.

Trots pandemin ökade andelen gymnasieelever med examen inom fyra år.

Antalet deltagartillfällen minskade, eftersom pandemin påverkade föreningarnas förutsättningar att bedriva verksamhet.

4. Naturen i Sjöbo förgyller livet

Fokusområde

Här i Sjöbo är naturen nära och kommunen är en plats för boende, rekreation och företagande. Kommun och invånare är skickliga på att skapa goda livsmiljöer och utveckla, ta tillvara och tillgängliggöra den varierande naturen.

Det gröna entreprenörskapet ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och besöksnäringen växer och frodas.

Övergripande mål

Naturen och ett hållbart Sjöbo ger förutsättningar för bra livskvalitet och en jämlik och inkluderande kommun.

Det ska finnas möjligheter att efter varje individs behov leva ett gott liv, där alla känner sig trygga och nöjda. Servicen utvecklas så att den svarar mot Sjöbobornas behov och önskemål. Vi ställer upp för varandra och olikheter är en tillgång.

Alla ska ha möjlighet att påverka sitt liv och styra över sin vardag. Stöd inom socialtjänsten och vid funktionshinder utformas utifrån individens behov och förutsättningar. Det är viktigt att tillvarata individens egna resurser. Tidiga och förebyggande insatser prioriteras för att alla ska få bra livskvalitet.

Invånare och besökare ges möjlighet till meningsfull fritid och rekreation där det kulturella utbudet, naturen och det offentliga rummet bidrar till en nära, trygg och inspirerande miljö. Kommunen ska erbjuda fritid, kultur och idrott som är tillgänglig, jämlik och jämställd.

Målet att placera sig bland de 25 procent bästa kommunerna i landet för indikatorn bemötande, förtroende och trygghet i hemtjänsten nåddes inte. Dock förbättrades resultatet och Sjöbo kommun placerade sig bland de 50 procent mellersta kommunerna.

Resultatet för indikatorn brukaren får bestämma om saker som är viktiga i daglig verksamhet LSS visade att Sjöbo tillhörde de 25 procent bästa i riket.

Uppföljningen av hushållsavfallet visade att andelen avfall som gick till materialåtervinning ökade kraftigt. Det kan bero på att fyrfackskärl infördes till alla hushåll 2020.

Nöjd regionindex förbättrades, medan medborgarindex var sämre. Ingen förändring var statistiskt säkerställd.

Utfallet för biblioteksbesöken var oförändrat.

5. Hela Sjöbo lever

Fokusområde

Alla delar av Sjöbo känns nära och har bra tillgång till service och kultur. Vi vågar pröva nya lösningar för att möta utmaningar. I Sjöbo bor du bekvämt och reser miljösmart. Som företagare kan du arbeta globalt och ändå ha naturen runt hörnet.

Övergripande mål

Sjöbo erbjuder attraktivt boende där alla upplever trygghet, frihet, samhörighet och tillgänglighet.

Genom hållbar och konkurrenskraftig tillväxt, där man inte är rädd för att pröva nya lösningar, planerar och bygger kommunen för framtiden tillsammans med invånare och företag och tillvaratar tätorternas utbud och närhet till naturen. Genomtänkt planering bidrar till ökad trygghet och tillgång till naturliga mötesplatser. När kommunen planerar och bygger är det hållbarhet som gäller såväl socialt, miljömässigt som ekonomiskt. Ekosystem och miljö utgör grund för hållbar utveckling och god livsmiljö. En god och grön livsmiljö förutsätter god hushållning med mark och vatten.

Klimatsmart resande erbjuds i hela kommunen och gör det möjligt att nå bostäder, arbete och aktiviteter. Sjöbo är en uppkopplad kommun med god infrastruktur – vi bor lokalt och verkar globalt. Samtidigt skapar digitaliseringen möjligheter till nya lösningar, så att kommunal service och utbud når fler delar av kommunen. Genom bra samhällsservice främjas näringslivsarbetet i kommunen.

Medelhandläggningstiden var 37 dagar, vilket blir cirka 5,3 veckor jämfört med de lagstadgade 10. Ökningen berodde på ett stort ärendeinflöde och under hösten på högre sjukfrånvaro än vanligt.

Hushållsavfallet per person ökade till 647 kilo jämfört med ingångsvärdet 2018. Att mer avfall uppstod i hemmet kan vara en följd av att personer i större utsträckning vistades i hemmet under pandemin.

Utsläpp till luft av växthusgaser avser faktiska utfall från två år tidigare. Ingångsvärdet i tabellen avser 2019 enligt senaste mätningen. Utsläppen gick i fel riktning och ökade mellan åren. Resultatet 7,75 låg högre än både länet, 5,07, och riket, 4,94.

Bemötande mäts för när kommunen kontaktas via telefon. Korrekt språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför betydelsefullt. Resultatet var 76 procent, vilket var i nivå med riket (79). I förhållande till 2020 var det oförändrat, men innebar en försämring jämfört med 2018 och 2019.

Känslan av otrygghet baseras på den trygghetsmätning som görs av polisen. Utfallet visade att invånarna hade en ökad känsla av trygghet. De olovliga utomhusstörningarna, såsom fortkörning av bilar och mopeder, minskade. Även oron för inbrott minskade, medan nedskräpningen ökade.

Självmord 15– år, antal per 100 000 invånare, bygger på en mätning som görs av Folkhälsomyndigheten och redovisas som fem års medelvärde. Uppgifterna i tabellen avser 2016–2020. Andelen självmord uppgick till 15,1 och det var en förbättring (21,8). Sjöbo låg högre än snittet för Skåne på 13,4, men lägre än rikets 20,2. Det fanns också en tydlig skillnad mellan könen i Sjöbo. För kvinnor hade Sjöbo lägst värde i länet på 2,6, medan motsvarigheten för männen var 27,3.

Avstämning verksamhetsmål i ägardirektiv

AB Sjöbohem

Ekonomin för bolaget utvecklades positivt och alla finansiella mål uppnås medan kundnöjdheten var oförändrad.

Sjöbo Elnät AB

Samtliga mål nåddes. Ekonomin utvecklades positivt. En strategi var att hålla låneskuldens andel av anläggningstillgångarna låg, eftersom nya lån kommer att behövas framöver när alla mätarna ska bytas.

Avstämning av mål

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund, SÖRF

Tidigare års resultat har lett till ett stabilt eget kapital. Det negativa resultatet 2021 innebar att resultatmålet inte nåddes.

Tertialbokslut upprättas per april och augusti. Därutöver upprättas ett årsbokslut. Ekonomisk uppföljning genomförs i mars, juni och oktober med genomgång på ledningsnivå.

Investeringsbudgeten antas av direktionen i november för kommande år. En investeringsplan för nya räddningsfordon togs fram. Under hösten beslutades om förlängning och utökning av borgensbeslutet.

Resultat och ekonomisk ställning

Sjöbos resultat förbättrades väsentligt

Den samlade verksamheten redovisade ett överskott på 103,7 mnkr, vilket var en förbättring med 44,5 mnkr. Kommunens resultat förbättrades från 37,9 till 80,7 mnkr. Jämfört med prognosen i delårsrapporten i augusti var det en förbättring med 16 mnkr.

I analysen används fyra aspekter som ska ge en så heltäckande bild som möjligt: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen.

Analysen utgår från den sammanställda redovisningen. Där sammanförs kommunen, dess bolag och förbund på ett sätt som kan likställas med en koncernredovisning. Den omfattar juridiska personer, där kommunen har ett inflytande om minst 20 procent. Redovisningen omfattar två bolag och ett kommunalförbund.

Resultat och kapacitet

Resultat

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det finns marginaler för att finansiera investeringar, värdesäkra anläggningstillgångar och för pensionsåtaganden. Affärsverksamheten ska generera avkastning till kommunen.

Kommunkoncernens resultat om 103,7 mnkr var betydligt högre än 2020 och det högsta någonsin sedan införandet av lagkrav på koncernredovisning (1998). Även 2016 och 2017 översteg resultatet 40 mnkr. Den stora avvikelsen var 2018, då kommunens negativa resultat bidrog till ett betydligt lägre koncernresultat om 19,4 mnkr. Därefter har resultaten varit högre än 40 mnkr.

Resultat efter finansiella poster

De båda bolagen och kommunen hade positiva resultat. Däremot hade SÖRF¹ ett negativt resultat om 2 mnkr. Främst kommunen bidrog till förbättringen mellan 2019 och 2021. År 2018 hade både kommunen och SÖRF negativa resultat. Eftersom nämnderna sammanlagt hade ett stort överskott, samtidigt som finansnetto och skatteintäkter inklusive generella statsbidrag blev bättre än budget, blev kommunens resultat också väsentligt bättre. Sjöbohem visade ett bättre resultat (11,3 mnkr) än budgeterat (9,0 mnkr). Även Sjöbo Elnäts resultat (20,2 mnkr) var bättre än budget (15,1 mnkr). Båda bolagen uppnådde sina ekonomiska mål.

För kommunen innebar resultatet att målet om ett resultat om minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag nåddes. SÖRF nådde inte sitt mål om att resultatet ska vara större än noll.

De avgiftsfinansierade delarna av kommunens verksamhet redovisar enligt lagkrav nästan alltid nollresultat. Det beror på att resultaten skuld-eller fordringsförs. Både renhållning och vatten och avlopp hade underliggande underskott 2019 och 2020. Även 2021 hade renhållningen ett underliggande underskott (2,1 mnkr), som ökade den bokföringsmässiga fordran på renhållningskollektivet. Däremot hade vatten-och avloppsverksamheten ett större överskott (4,0 mnkr), vilket gjorde att vatten och avlopp nu har en bokföringsmässig skuld till va-kollektivet på 0,7 mnkr.

Resultat bolag, förbund och kommun

Resultat efter finansiell poster

Sammantaget redovisade bolagen, kommunen och förbundet 110,2 mnkr efter finansiella poster, men innan interna poster tagits bort. Efter hänsyn till interna poster var det sammanlagda resultatet 103,7 mnkr. Kommunkoncernens delar har ekonomiska mål för resultatnivån, men det finns inte för kommunkoncernen totalt.

Intäkter och kostnader

Procentuell utveckling

Åren 2019 till 2021 var ökningen av koncernens intäkter betydligt större än kostnadsökningen. Det var ett trendbrott från de föregående tre åren. Det var framför allt kommunens utveckling som förbättrade resultaten.

Verksamhetens intäkter

Det är stor skillnad på hur de olika delarna finansieras, avgiftsfinansierade och affärsdrivande eller skattefinansierade verksamheter.

Av kommunkoncernens intäktsökning på 100,9 mnkr (44,6) avsåg 78,0 mnkr (47,2) skatteintäkter inklusive generella statsbidrag. Förändring av sättet att redovisa vissa statsbidrag ökade de generella bidragen med 8,5 mnkr och minskade verksamhetens intäkter med motsvarande belopp. Verksamhetens intäkter ökade med 19,6 mnkr, mycket tack vare kommunens ökade försäljningsintäkter. Bland annat hade exploateringsverksamheten 11,0 mnkr i intäkter. Till det kom att utrustning och programvaror såldes till IT Kommuner i Skåne för 3,3 mnkr.

I koncernen stod ökningen av konsumtionsavgifter elektricitet på 10,5 mnkr för en stor del. En ökad omsättning speglas också i att resultatet förbättrades med 4,4 mnkr.

Sjöbohems intäkter ökade med 0,4 procent (2,0). Låg utveckling på konsumentprisindex innebar oförändrade hyror gentemot kommunen, medan hyrorna för externa hyresgästen höjdes i måttlig omfattning.

Verksamhetens kostnader

Kommunkoncernens verksamhetskostnader ökade med 4,6 procent (3,1 år 2020 och 2,6 år 2019). Kommunens ökningstakt var 3,9 procent (2,7).

Den största kostnadsökningen hade skattefinansierad verksamhet, 51,1 mnkr, medan avgiftsfinansierad verksamhet inklusive exploatering hade en ökning på 1,1 mnkr. I den affärsdrivande verksamheten ökade både Sjöbohems och Sjöbo Elnäts kostnader. I Sjöbo Elnät var det framför allt kostnader för energi, råvaror och material som ökade i samband med högre försäljningsintäkter.

Koncernens ökning motsvarade ökade kostnader med 61,2 mnkr. Störst ökning både i kommunkoncern, 29,9 mnkr, och kommunen, 29,8 mnkr (eller 5,9 procent), stod lönehöjningar för. (År 2020 var koncernens ökning 4,5 procent och 2019 var den 2,7 procent.)

Drygt halva ökningen fanns i äldreomsorgen (15,7 mnkr). En del finansierades via ökade statsbidrag, som inklusive det omklassificerade statsbidraget uppgick till 7,8 mnkr.

Stor ökning i kommunen stod köp av övrig entreprenad och verksamhet för (6,2 mnkr). En del kom sig av övergången till IT Kommuner i Skåne, där datorer hyrs, och kostnader för flytt av servrar. Inkluderas även bolagen ökade den övriga entreprenaden med 14,9 mnkr. Ökningen fanns både i Sjöbohem och Sjöbo Elnät.

Mindre, men ändå väsentliga kostnadsökningar, rörde ersättningen till fristående förskolor och skolor samt ersättningar till andra kommuner för barn och elever. Ökningen var 3,6 procent, vilket motsvarade 4,3 mnkr.

Transportkostnaderna ökade med 8,5 procent motsvarande 2,2 mnkr. En stor del avsåg färdtjänst som ökade från 6,8 till 8,2 mnkr.

År 2018–2020 köpte kommunen individ-och familjeomsorgstjänster inklusive integration i betydligt mindre omfattning än tidigare. År 2021 ökade köpen med 8,4 procent motsvarande 1,3 mnkr.

Av-och nedskrivningar

Avskrivningarna förändrades bara lite, 0,2 mnkr. Den stora skillnaden fanns mellan 2019 och 2020, då framför allt Sjöbohem minskade sina av-och nedskrivningar med 7,4 mnkr. År 2021 ökade Sjöbo Elnät sina avskrivningar med 0,5 mnkr, medan Sjöbohem minskade sina med 0,9 mnkr. Trots en hög investeringsnivå i kommunen ökade avskrivningarna endast med 0,3 mnkr. Kommunen hade 2018–2021 en investeringsnivå på 50–73 mnkr brutto. Den höga investeringstakten gjorde att avskrivningarna ökade, men endast begränsat, eftersom många av investeringarna har långa avskrivningstider.

Avskrivningar

De sjunkande avskrivningskostnaderna i skattefinansierad verksamhet berodde delvis på att exploatering särredovisades för första gången. Eftersom investeringarna var väsentligt högre än avskrivningarna, kommer avskrivningarna att fortsätta öka.

De senaste årens stora investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet med överföringsledningar och anslutning av sommarbyarna, gör att avskrivningarna fortsätter att öka i va-verksamheten. En del finansieras av anslutningsavgifter. Alla investeringar kan inte finansieras så, utan behöver tas in via förbrukningsavgifter. Avskrivningskostnaderna ökade med 0,9 mnkr. År 2021 sjönk investeringsnivån, men det berodde på försenade projekt, vilket gör att avskrivningarna beräknas fortsätta öka när investeringarna väl genomförs. Även 2019 och 2020 ökade avskrivningarna.

Skatteintäkter

Årlig förändring av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag

Skatteintäkter och generella statsbidrag svarar för den huvudsakliga finansieringen av den skattefinansierade verksamheten. Ökningen på 7,0 procent var betydligt bättre än de ökade nettokostnaderna som uppgick till 3,8 procent.

Efter minskningen inkomståret 2012 har trenden varit att medelskattekraften per invånare ökat snabbare i Sjöbo än i riket. Trenden bröts 2016–2018. År 2019 vände det åter, så att skatteunderlaget ökade snabbare i Sjöbo (88,6 procent). År 2020 fortsatte utvecklingen och medelskattekraften var 88,9 procent av rikets skattekraft.

De generella statsbidragen ökade med drygt 21 mnkr (6,9 procent).

En av orsakerna till den ökade skatteunderlagstillväxten var att antalet arbetade timmar ökade när ekonomin återhämtade sig starkt. Det motverkas en del av att transfereringar på grund av arbetslöshet och pandemi minskar, men skatteintäkterna beräknas ändå öka. I decemberprognosen räknade SKR med att antalet timmar ökade med 1,7 procent och att tillväxten var 4,6 procent. I mitten av februari 2022 kom SKR med ny skatteprognos som pekade på ytterligare 3,6 mnkr i skatteintäkter för 2021. De redovisas 2022 i enlighet med rekommendationerna för redovisning.

Generella statsbidrag påverkades av den förändrade redovisningen av sektorsbidrag från staten. Det gör att statsbidraget för god och nära vård (8,5 mnkr) redovisas som ett generellt i stället för ett riktat bidrag.

Inkomstutjämningen räknas ut baserad på kommunens skatteunderlag. I budgeten beräknades skatteunderlaget växa långsamt. Utfallet var en lite högre tillväxt, vilket gav något mindre utjämningsbidrag, men högre skatteintäkter.

Kostnadsutjämningen var bättre än 2020 (+1,2 mnkr), men något sämre än budget (–0,2 mnkr).

Regleringen mellan stat och kommuner för bland annat ändringar i skatteregler brukar gå via regleringsbidraget eller regleringsavgiften. I 2020 års vårändringsbudget föreslog regeringen att 15 mdkr skulle tillföras kommunsektorn i generella statsbidrag 2020. Från och med 2021 är ökningen 12,5 mdkr i form av ett permanent tillskott. För Sjöbo innebär det ytterligare 16,3 mnkr i statsbidrag. I budgetpropositionen tillkom ytterligare 7 mdkr till kommuner. Sjöbos andel beräknas vara 12,9 mnkr.

Avgiften till LSS-utjämningen minskade med 1,8 mnkr till 4,8 mnkr. Minskningen förklaras till stor del av att kommunen har flera vuxna som bor i bostad med särskild service.

Intäkterna för fastighetsavgiften beräknas öka med 7,0 mnkr till 50,6 mnkr enligt SKR:s prognos, vilket är 0,9 mnkr lägre än budget. Avvikelsen berodde både på en förväntad lägre ökningstakt i småhustaxeringen och ett något lägre inkomstbasbelopp, vilket bestämmer gränsen för hur stor avgiften kan vara.

Finansnetto

Den samlade verksamheten hade ett finansnetto på 1,4 mnkr, det vill säga intäkterna var större än kostnaderna. Finansnettot var bättre än 2020 (–6,5 mnkr), 2019 (0,7 mnkr) och 2018 (–6,9 mnkr). Det var framför allt kommunen som stod för variationerna. Det berodde bland annat på redovisningsreglerna kring redovisning av orealiserade placeringar. En stor del av förbättringen av finansnettot finns i kommunen, framför allt i placeringar. År 2020 omsattes kommunens placeringar i samband med att en ny förvaltare upphandlades, vilket tillsammans med orealiserade vinster gjorde att kommunen redovisade netto en vinst på 2,7 mnkr. Ytterligare värdeökning 2021 medförde ytterligare 8,2 mnkr i orealiserade vinster.

Alla fyra åren gjorde kommunen uttag från KPA:s överskottsfond för att täcka pensionskostnader. Uttaget varierade mellan åren, främst beroende på storleken på överskottsfonden. Ett större uttag gjordes 2018 (6,4 mnkr), men åren därefter var uttagen lägre (2,6 mnkr 2019 och 0,8 mnkr 2020). Uttaget 2021 var 2,2 mnkr. vinster.

Affärsverksamhetens tillgångar finansieras till stor del med lån från kreditinstitut, sammanlagt 791 mnkr (811). Främst Sjöbohem är känsligt för ränteförändringar. För att hantera det har företaget lån med olika löptid och räntesäkringar. Om räntan går upp med 1 procent i genomsnitt innebär det 7,5 mnkr i ökade räntekostnader. Sjöbohems finansiella kostnad ökade med 0,2 mnkr. Både 2019 och 2020 sjönk de finansiella kostnaderna. En något högre genomsnittlig ränta om 1,81 procent (1,75) medförde att kostnaderna ökade, trots att lånen minskade med 20 mnkr.

Årets investeringar

Investeringarna i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 100,4 mnkr, något mindre än 2020.

Bruttoinvesteringar

Kommunen hade störst investeringar 2021. Bland de största projekten var exploatering av Bränneriet, där vatten och avlopp uppgick till 3,9 mnkr samt gator, markbearbetning etcetera till 6,8 mnkr.

Sjöbo Elnät hade investeringar för 18 mnkr, framför allt eftersom luftledning ersattes med nedgrävd kabel. Investeringarna finansierades utan nya lån.

Sjöbohem hade investeringar för 33,7 mnkr i ombyggnader, stora renoveringar, energieffektiviseringar och markanläggningar.

Den avgiftsfinansierade verksamheten investerade för 18,6 mnkr, allt i vatten och avlopp. Bidrag och anslutningsavgifter bidrog till att finansiera bruttoinvesteringarna med 4,1 mnkr.

I budgeten fanns 4,3 mnkr i investeringsmedel för Heinge Vacuum. Inget användes 2021. Projektet prioriterades bort både 2020 och 2021 på grund av tidsbrist. Den avgiftsfinansierade verksamheten investerade för 14,5 mnkr netto, vilket kan jämföras med bruttobudgeten på 32,5 mnkr (45 procent av budget).

Kommunen investerade för 47,5 mnkr, vilket ska jämföras med budgeten 88,1 mnkr. Från att perioden 2010–2012 ha förbrukat 37–45 procent av den årliga investeringsbudgeten ökade förbrukningen år från år för att 2016 uppgå till drygt 70 procent. År 2017 (54 procent) och 2018 (46 procent) bröts den positiva trenden. År 2019 förbrukades 56 procent av investeringsbudgeten. År 2019 (56 procent) och 2020 (77 procent) ökade förbrukningen åter, men 2021 med 54 procents förbrukning innebar att förbättringen inte fortsatte. God ekonomisk styrning förutsätter att budgeterade investeringar genomförs enligt tidplan.

Den skattefinansierade verksamheten investerade för 22,3 mnkr, jämfört med budgeten på 32,4 mnkr. Det största projektet var fordon till Malenagymnasiet, där budgeten var 5,3 mnkr och utfallet 3,9 mnkr. Avvikelsen förklaras av att en trailer inte kunde levereras i tid. Ett annat större projekt var byte av ekonomisystem, där budgeten var 3,3 mnkr, men utfallet 1,9 mnkr. Projektet fortsätter 2022.

Stor avvikelse hade vård-och omsorgsnämnden, där endast 1,9 av 7,4 mnkr användes. I äldreomsorgen avsåg 2,3 mnkr utbyte av trygghetslarm på särskilda boenden. Den kommungemensamma upphandlingen (Trygghetsskapande teknik 2018) dröjde och gjordes om på grund av ett överklagande. Nu väntar avgörande i kammarrätten. Inte heller genomfördes övergången till digitala nyckelgömmor. Den planeras till våren 2022 till en kostnad av 1,3 mnkr. I 2021 års investeringsbudget fanns avsatt 1,5 mnkr till att införa mobil hemtjänst. Delar infördes och den resterande delen införs våren 2022. Investeringen blev cirka 1 mnkr lägre än budgeterat, eftersom kostnaderna i stället kommer som årlig driftkostnad.

I exploateringsverksamheten användes 11,4 mnkr av 23,6 mnkr. Störst projekt var exploateringen av Bränneriet, där 6,8 mnkr förbrukades av budgeten på 12,4 mnkr.

Självfinansieringsgrad

Om självfinansieringsgraden understiger 100 procent, finansieras inte investeringar av överskott i den löpande verksamheten. Kommunens mål är att över en fyraårsperiod ska de skattefinansierade investeringarna exklusive exploateringsverksamheten vara fullt finansierade av positiva resultat plus avskrivningar. Målet klarades 2021. Kommunen finansierade investeringarna helt 2019–2021, mycket tack vare positiva resultat och avskrivningar.

Även kommunkoncernen hade ett kassaflöde som gjorde att investeringarna självfinansierades. Kommunens negativa självfinansieringsgrad 2018 på 1,7 procent berodde både på ett negativt resultat och på att omsättningstillgångarna minskade.

Risk – kontroll

Soliditet

Soliditeten är ett sätt att mäta det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med ackumulerade över-och underskott. Det årliga resultatet summeras i det egna kapitalet, som ställs i förhållande till tillgångarna för att man ska få fram soliditeten. Ju högre soliditet, desto mindre del av tillgångarna är lånefinansierade och desto starkare långsiktigt handlingsutrymme finns.

Soliditeten skilde sig markant mellan kommunen och kommunkoncernen.

Den affärsdrivande verksamheten är till stor del lånefinansierad. Det skiljer mycket mellan bolagen. Sjöbohem hade en soliditet på drygt 13 procent, medan Sjöbo Elnäts soliditet var 62 procent. En stor del av Sjöbohems tillgångar är lånefinansierade. Det långsiktiga målet för Sjöbohem är att soliditeten ska uppgå till lägst 10 procent, vilket bolaget klarade.

Flera år med positiva resultat förbättrade kommunkoncernens soliditet från 33 procent 2018 till 40 procent 2021. Störst var ökningen 2021, då den ökade med 3 procent. Det var framför allt det stora, positiva resultatet som bidrog.

Jämfört med andra kommuner hade Sjöbo en god soliditet på 62 procent, en förbättring med 3 procentenheter. Flera år av goda resultat har gjort soliditeten hög. Då (som i Sjöbos fall) är det svårt att upprätthålla eller öka soliditeten, eftersom det egna kapitalet procentuellt måste öka snabbare än tillgångarna. Trots det ökade kommunens soliditet med 4 procentenheter på fyra år.

År 2020 var genomsnittet för soliditeten inklusive pensionsåtagande 22 procent i kommunerna. Kommunen med högst soliditet hade då en soliditet på 70 procent. Sjöbo hade Sveriges nionde högsta soliditet. Dock bör betänkas att Sjöbo har sina verksamhetsfastigheter i Sjöbohem, som lånefinansierat en stor del av sina fastigheter. Hade verksamhetsfastigheterna varit i kommunens ägo hade kommunen behövt lånefinansiera en del, vilket hade påverkat soliditeten negativt. Soliditeten för kommunkoncernen var 2020 bland de 29 bästa i landet..

Skuldsättningsgrad

Av den samlade verksamhetens tillgångar finansieras 60 procent med främmande kapital. Måttet benämns skuldsättningsgrad och är soliditetmåttets motsats. Främst de långfristiga skulderna genererar räntekostnader och den långfristiga skuldsättningen var fortfarande hög, 45 procent. Utvecklingen med positiva resultat och avbetalningar på lånen medför dock att skuldsättningsgraden minskar, både totalt och den långfristiga.

Skuldsättningsgrad

En stor del av affärsverksamhetens, främst Sjöbohems, skuldsättningsgrad är långfristig. Sjöbohem hanterar ränteriskerna genom att fördela lånen med olika förfallotider.

Även kommunens skuldsättningsgrad har sjunkit. Kommunens långfristiga skulder består till allra största delen av anslutningsavgifter som va-kollektivet betalat in genom åren. De upplöses i samma takt som investeringen. Till det kommer investeringsbidrag som också upplöses i samma takt som investeringen. Kommunen har inga långfristiga, räntebärande skulder.

Budgetföljsamhet

Budgetföljsamhet är ett mått på vilken finansiell kontroll kommunen har. År 2019 var avvikelsen mellan prognosen i delårsrapport 1 och det slutliga utfallet för kommunens driftkostnader 0,7 procent. År 2020 och 2021 var motsvarande avvikelse 1,7 respektive 1,8 procent, det vill säga budgetföljsamheten var mindre bra. År 2021 gällde det även Sjöbo Elnät, som avvek med 7,4 procent mellan prognos och slutligt utfall.

Kommunkoncernen

Kommunen, Sjöbo Elnät och Sjöbohem avvek positivt, endast räddningstjänstförbundet avvek negativt.

En god prognossäkerhet innebär att kommunen, räddningstjänstförbundet och bolagen har bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar. För att ha ordning i ekonomin med alla osäkerheter är det dock bättre att prognostisera försiktigt än att ta risker. Vid prognostiserat underskott förväntas nämnderna att vidta åtgärder, vilket i sin tur påverkar underskottet. Osäkerhet kring pandemin kan också påverka. Försiktighet är en av anledningarna till att kommunens prognos avvek från det slutliga resultatet.

Åren 2014–2017 var det slutliga resultatet i kommunen bättre än i prognosen. Utvecklingen bröts 2018, men återkom 2019 och 2020. Både 2015 och 2016 var avvikelserna mellan slutligt resultat och prognosen i delårsrapport 1 motsvarande 2,1 procent av driftkostnaderna. År 2017 var avvikelsen 1,4 procent, det vill säga något bättre, men fortfarande var det en stor avvikelse. För 2018 var avvikelsen mellan delårsrapport 1 och slutligt utfall –0,9 procent. Det innebär att 2019 års avvikelse mellan delårsrapport 1 och det slutliga resultatet för driftkostnaderna på 0,7 procent var den lägsta hittills. År 2021 var avvikelsen 1,8 procent. År 2020 var avvikelsen 1,7 procent.

En stor förändring som påverkade utfallet, men inte prognoserna, var den förändrade redovisningen av vissa statsbidrag. Riktade statsbidrag som inte kräver återbetalning redovisades tidigare i den berörda verksamheten. Förändringen innebär att bidragen redovisas som generella statsbidrag, vilket gör att de inte redovisas som intäkt i driften. På så sätt försämrades driftutfallet med 8,5 mnkr, vilket inte fanns med i prognoserna. Försämringen påverkade finansieringsansvaret. Bortsett från det var kommunens driftavvikelse 21,6 mnkr, det vill säga 25,1 mnkr bättre än prognosen i delårsrapport 2. Exklusive den förändrade redovisningen var avvikelsen 2,6 procent av nettokostnaderna gentemot delårsrapport 1.

Kommunstyrelsen gick från ett överskott på 1,0 mnkr i delårsrapport 1 till ett överskott om 3,8 mnkr. Resultatet berodde bland annat på att endast 0,4 mnkr förbrukades av budgeten på 2,0 mnkr för utvecklings- och digitaliseringsprojektet. Till det kom överskott om 0,5 mnkr för köp av detaljplaner (exploateringsverksamhet).

Familjenämnden prognostiserade ett underskott i delårsrapport 1 (1,8 mnkr), men fick ett överskott vid årets slut (2,4 mnkr). Störst avvikelse mellan prognos och utfall hade förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamhet med 2,6 mnkr bättre. Framför allt förbättrades utfallet för de centrala ansvaren. Egen verksamhet inklusive centrala funktioner stod för 3,6 mnkr av förbättringen. Överskottet fanns bland annat för skolskjutsar, 0,6 mnkr, central skoladministration, 2,7 mnkr, och elevhälsa, 1,5 mnkr. Kommunens skolor redovisade ett överskott om 0,7 mnkr, medan förskolorna redovisade underskott på 1,1 mnkr.

Individ- och familjeomsorgens utfall blev ett underskott om 1,5 mnkr jämfört med prognosens underskott om 2,3 mnkr. Det var bland annat institutionsplaceringar av barn, unga och vuxna som gav ett mindre underskott. Gymnasieverksamhetens utfall blev 1,7 mnkr bättre än prognosen. Förbättringen fanns i Malenagymnasiet. Vuxen-, arbetsmarknads-och integrationsverksamheten prognostiserade ett överskott om 1 mnkr. Det slutliga resultatet blev ett överskott om 0,7 mnkr. Familjenämnden hade mindre överskott i fritidsverksamheten (0,1 mnkr) och politisk verksamhet (0,1 mnkr), medan kulturverksamheten hade ett underskott på 0,5 mnkr. Det berodde till del på att en del externt finansierade projekt inte kunde genomföras och förlängdes på grund av covid-19.

Vård- och omsorgsnämnden prognostiserade ett överskott om 9,5 mnkr och resultatet blev ett underskott om 2,0 mnkr. Äldreomsorgen förbättrades från –9,8 mnkr till –3,0 mnkr. Det berodde bland annat på lägre semesterlöneskuld och lönekostnader i december (3,5 mnkr lägre än i november). Båda de stora verksamhetsområdena hemtjänst (4,6 mnkr) och särskilt boende (3,4 mnkr) hade underskott. Överskott i bland annat bostadsanpassning, dagcentral, aktivitetssamordnare och kök i äldreomsorgen samt lägre kostnader för arbetskläder, kapitalkostnader med mera förbättrade resultatet med 4,8 mnkr. Verksamheten för personer med funktionsnedsättning förbättrade resultatet från 1,0 till 2,3 mnkr. Förbättringen fanns framför allt i personlig assistans. Kostenheten (kommunövergripande verksamhet) prognostiserade ett underskott om 0,6 mnkr. Det slutliga resultatet blev ett underskott om 1,4 mnkr.

Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserade ett nollresultat i april, men utfallet blev ett överskott om 0,3 mnkr. I delårsrapporten prognostiserades ett underskott för bygg-och planverksamheten på 0,2 mnkr, medan miljöverksamheten beräknades få motsvarande överskott. Vid årets slut fick miljöverksamheten (0,6 mnkr) ett överskott medan plan-och byggverksamheten fick ett underskott om 0,3 mnkr. Framför allt högre intäkter medverkade till att utfallet blev bättre.

Tekniska nämndens utfall om 11,8 mnkr blev 12,8 mnkr bättre än prognosen. Det berodde bland annat på 9 mnkr högre intäkter än förväntat för exploatering och högre intäkter i fritidsverksamheten (1,3 mnkr). Exploateringsverksamhetens resultat förbättrades med 8,8 mnkr till ett överskott om 10,0 mnkr. I teknisk skattefinansierad verksamhet blev utfallet 1,5 mnkr, vilket var 1,8 mnkr bättre än prognosen. Framför allt gata och vinterväghållning förbättrade sitt resultat. I turism och fritid blev det ett överskott om 0,1 mnkr. Prognosen i delårsrapport 1 var ett underskott om 1,9 mnkr. Kulturverksamheten prognostiserades få ett nollresultat. Det slutliga resultatet blev 0,3 mnkr.

Finansieringens underskott om 3,5 mnkr berodde på en förändrad redovisning av sektorsbidrag från staten. Den gjorde att finansieringen belastades med en kostnad för statsbidrag för god vård på 8,5 mnkr. Eftersom it-tillgångar såldes till IT Kommuner i Skåne, redovisades överskottet på finansieringen uppgående till 1,7 mnkr. Personalomkostnadspålägget gav ett överskott med 6,4 mnkr jämfört med budgeten. Engångskostnader och ökade kostnader för it-verksamheten i samband med övergången till IT Kommuner i Skåne belastade finansieringen med 4,7 mnkr.

Sjöbohem uppvisade ett mer positivt resultat (11,3 mnkr) än i delårsrapport 1 (9,0 mnkr). Avvikelsen motsvarade 1,3 procent av intäkterna. Bland annat medförde den milda vintersäsongen låga uppvärmningskostnader. Statliga stöd i form av minskade sociala avgifter och ersättning för sjuklönekostnader, men även effektiviseringar vid avslutade och vakanta tjänster innebar lägre personalkostnader.

Sjöbo Elnäts slutliga resultat blev 5,2 mnkr bättre än prognostiserat. Avvikelsen motsvarade 7,4 procent av intäkterna. Det berodde framför allt på högre intäkter. Flera stora anslutningar tillkom. Till det kom stora intäkter i december som var kallt.

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbunds resultat blev –2,0 mnkr, vilket var 0,4 mnkr sämre än prognosen. Underskottet uppstod bland annat eftersom pensionskostnaderna blev högre än budget.