Socialnämnden
Viktiga händelser
Demensboendet Lotsen Silvia-certifierades och drottningen själv certifierade alla medarbetare, såväl vårdpersonal som lokalvårdare, vaktmästare och chefer.
Samtliga boende på kommunens vård- och omsorgsboenden har nu tillgång till wifi.
Brukarna på Trehörningens gruppbostad flyttade till nya hem på Utsikten och Björkbackens gruppbostad avvecklades. De boende erbjöds nya platser i kommunens boenden eller externt.
Försörjningsstödsenheten och arbetsmarknadsenheten samorganiserades tillfälligt, men eftersom resultaten var så goda permanentades organisationen.
Migrationsverket stoppade anvisningen av nyanlända i sex månader på grund av pandemin. Det ledde till att bostäder stod outnyttjade vilket påverkade ekonomin negativt.
Barn och unga i behov av stöd fortsatte att öka. Åren 2016– 2020 ökade antalet utredningar med 53 procent. All personal i individ- och familjeomsorgen och barn- och utbildningsförvaltningen gick en utbildning i FN:s barnkonvention.
Det nya verksamhetssystemet Lifecare började införas. Det ska göra arbetet med individärenden effektivare. Arbetsmetoden Individens behov i centrum (IBIC) håller också på att införas. Den innebär att stöd ska utgå från individens behov, inte från socialtjänstens utbud av insatser.
Med anledning av pandemin låg i samtliga verksamheter, bland annat tack vare snabb utbildning i basala hygienrutiner, besöksförbud, stängda dagverksamheter, ett särskilt covid-19- team, utomhusaktiviteter och digitala möten. Ett beredskapslager för skyddsutrustning byggdes upp.
Måluppfyllelse – en sammanfattning
Målen på området ekonomisk hållbarhet uppfylldes delvis. Arbetet med att öka andelen insatser på hemmaplan fick delvis stå tillbaka på grund av pandemin. De externa placeringarna av barn och unga i familjehem och HVB-hem minskade något, medan de externa placeringarna i psykiatri och LSS ökade. Myndigheten för äldre och funktionshinder började arbetet med att införa e-tjänster, men det bromsades upp av pandemin. Den medförde också att konsultkostnaderna i det närmaste halverades. Individ- och familjeomsorgen avvaktade med att införa e-ansökan för försörjningsstöd tills det är klart att det nya verksamhetssystemet uppfyller sekretesskraven. Sjukfrånvaron i förvaltningen ökade med 1,3 procentenheter, till stor del beroende på pandemin. Den korta frånvaron (1–14 dagar) ökade med knappt 7 procentenheter, medan långtidsfrånvaron gick ner med nästan 10 procentenheter.
Målen inom social hållbarhet uppfylldes. Brukarundersökningarna visade fina resultat. I vård- och omsorgsboende uppgav 90 procent att de känner sig trygga och bland dem med hemtjänst var andelen lika stor. Personalkontinuiteten minskade dock och brukarna fick i snitt besök av 11 (8) olika personer från hemtjänsten under en 14-dagarsperiod. Försämringen berodde på högre sjukfrånvaro och fler timanställda. Andelen brukare i funktionshinderområdet som oftast var nöjda ökade kraftigt från 59 till 82 procent. På gruppboendet där brukarundersökningen gjordes var 100 (60) procent nöjda med stödet de fick.
På området ekologisk hållbarhet uppfylldes målen. Socialförvaltningen har inga egna nämndmål, men bedömer att verksamheterna främjar utvecklingen av ett långsiktigt och klimatneutralt samhälle. Vid upphandlingar var ett av kriterierna att ha en miljöpolicy. Antalet bilresor minskade till följd av pandemin och förvaltningen köpte in fler elcyklar för att hemtjänstpersonalen inte skulle behöva åka kommunalt och utsättas för smittrisk. Bristen på GDPR-säker teknik gjorde att en del fysiska möten inte kunde ske digitalt, framför allt vårdplaneringar med hälso- och sjukvården.
Ekonomisk analys
Förvaltningens sparbeting var 21 mkr, varav drygt 12 mkr genomfördes. De största besparingarna utgjordes av tjänster som inte tillsattes, minskade konsultkostnader och uppsagda kontrakt för bilar och lokaler.
Resultatet blev ett överskott på 0,5 mkr. Prognosen var – 35,7 mkr inklusive extrakostnader för pandemin. Kommunfullmäktige beslutade att tillskjuta samma summa. I den ingick ersättning för pandemikostnaderna, sjuklönekostnader och extra generella statsbidrag.
Resultatet för förvaltningsgemensamt var 26,7 mkr mot prognosen 1,0 mkr, eftersom den extra tilldelningen lades här. Personalkostnaderna blev lägre på grund av vakanta tjänster, men semesterlöneskulden ökade, eftersom semesteruttagen minskade beroende på pandemin.
Merkostnaderna på grund av pandemin låg till största delen på äldre- och funktionshinderområdet. Vissa kostnader kunde återsökas från staten och för februari–augusti beviljades cirka 9,1 mkr, motsvarande drygt 94 procent. För september– november återsöktes drygt 6 mkr, som ännu inte beviljats.
Äldre- och funktionshinderområdets myndighetsutövning hade ett resultat på 5,2 mkr. Även där berodde en del av resultatet på vakanser, men också på lägre kostnader inom funktionshinderområdet, för hemtjänst för personer under 65 år och personlig assistans, eftersom antalet brukare minskade. Äldreomsorgens kostnader ökade däremot och blev 2,7 mkr mer än budgeterat.
Utförarverksamheten i äldreomsorgen hade en budget i balans, förutsatt att ersättningen för augusti–november beviljas. Utan den blir äldreomsorgens resultat – 3,9 mkr, där vård- och omsorgsboende står för –2,7 mkr och hemtjänsten för –1,4 mkr.
Funktionshinderområdets utförarverksamhet hade ett resultat på –1,6 mkr, exkluderat pandemiersättningen på samma summa.
Boendestödets problem med att få en budget i balans berodde dels på ett sparbeting, dels på vikande intäkter på grund av färre beviljade timmar. Det balanserades av positiva resultat på boenden och daglig verksamhet som var stängd stora delar av året.
Det största underskottet hade individ- och familjeomsorg med 25,8 mkr, vilket visserligen var 3,3 mkr bättre än prognosen, och till största delen berodde på ökade placeringskostnader.
Totalt hade barn och ungdom ett underskott på 15,3 mkr, 0,6 mkr bättre än prognosen. Verksamheten för ensamkommande förbättrade resultatet i förhållande till prognosen med 2,5 mkr. För barn och ungdom i övrigt var resultatet – 11,3 mkr och prognosen – 9,4 mkr.
Inflödet av nya ärenden återspeglades i högre placeringsoch personalkostnader. Antalet utredningar ökade med 16 procent.
Vuxenenhetens resultat totalt var – 10,9 kr, 2,4 mkr bättre än prognosen. Det berodde till största delen på försörjningsstöds positiva resultat 0,5 mkr.
Kostnaderna för externa placeringar ökade, eftersom extremt många placerades enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Troligen berodde det på att regionerna inte kunde erbjuda missbrukare vård på grund av pandemin.
Resultaträkning
| Socialförvaltningen tkr |
Utfall 2020 |
Budget 2020 |
Differens | Helårsprognos augusti 2020 |
Utfall 2019 |
|---|---|---|---|---|---|
| Bidrag | 38,2 | 27,7 | 10,6 | 26,6 | 42,6 |
| Övriga intäkter | 46,5 | 51,3 | – 4,8 | 45,0 | 55,4 |
| Kommun- eller nämndbidrag | 537,8 | 502,1 | 35,7 | 502,1 | 505,5 |
| Summa intäkter | 622,5 | 581,1 | 41,4 | 573,7 | 603,5 |
| Personal | – 326,6 | – 317,4 | – 9,2 | – 323,0 | – 322,6 |
| Drift | – 295,5 | – 263,7 | – 31,7 | – 286,4 | – 300,9 |
| Summa kostnader | – 622,0 | – 581,1 | – 40,9 | – 609,4 | – 623,5 |
| Summa netto, konto | 0,5 | 0,0 | 0,5 | – 35,7 | – 20,0 |
Framtid
Det samhällsekonomiska läget och ett ökande behov av socialnämndens tjänster är inte någon fördelaktig utgångspunkt.
Nämndens stora verksamheter är kostnadseffektiva och det gör att kommande utveckling och kapacitetsökning behöver ske på ett hållbart och ansvarstagande sätt.
Genom Äldreomsorgslyftet kan medarbetare utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betalad arbetstid.
Förvaltningen undersöker också vad det skulle innebära att bedriva hemtjänsten i egen regi. Analysen beräknas vara klar i juni 2021.
Möjligheterna med e-tjänster och välfärdsteknik i de brukarnära verksamheterna ska undersökas närmare.
Uppföljningen i samband med placeringar behöver bli bättre och ske oftare med fokus på hemmaplanslösningar.
Området boendestöd ska gås igenom för att man ska se vilka förutsättningar för ekonomi, planering och effektivisering som finns.
Försörjningsstöd och arbetsmarknad planeras att struktureras om till en ny nämnd. Den nya resursfördelningsmodellen håller på att utvärderas för att man ska se om den svarar mot Nynäshamnsbornas behov av socialtjänst.
Arbetsmiljön för medarbetare och chefer behöver förbättras, bland annat genom att arbetsbelastningen minskas och att verksamheterna arbetar hälsofrämjande.
