Barnbokslut för Nynäshamns kommun
Bakgrund
Barnkonventionen blev lag i Sverige 2020. Det innebär att konventionen har samma rättsliga status som andra nationella lagar och därmed ensam kan ligga till grund för domstolars och myndigheters beslut.
Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal, som slår fast att barn är individer med egna rättigheter – inte föräldrars eller andra vuxnas egendom. Konventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa i första hand beaktas i alla åtgärder som rör barn. Barn definieras som varje människa under 18 år.
Konventionen innehåller 54 lika viktiga artiklar som utgör en helhet. Det finns dock fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas:
- Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och värde.
- Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
- Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling.
- Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
Barnkonventionen ska läsas som ”hel och odelbar”. Det går inte att lyfta ut en artikel från övriga. Dessutom ska barnkonventionen i dess helhet alltid läsas med utgångspunkt från skrivningarna i de fyra grundläggande principerna.
Barnkonventionen i Nynäshamns kommun
Införandet av barnkonventionen påbörjades 2019. Arbetet påverkades dock både av pandemin och av att Barnombudsmannens råd till kommuner och regioner försenades och kom först den 30 mars.
Cirka 150 anställda genomförde under sommaren en webbutbildning om konventionen. Utbildningen följdes sedan upp av en föreläsning på Gröndalsskolan. Eftersom endast 50 personer fick delta på grund av restriktioner, spelades föreläsningen in så att man kan ta del av den i efterhand.
Nämndernas åtaganden med samband till barnkonventionen finns i verksamhetsplanerna för 2020.
De grundläggande artiklarna
De fyra grundläggande artiklarna i barnkonventionen utgörs av artikel 2, 3, 6 och 12. Nedan följer en redovisning för kommunens arbete enligt artiklarna.
Artikel 2 – rätten att inte diskrimineras
Varje barn ska tillförsäkras de rättigheter som barnkonventionen stipulerar, utan åtskillnad av något slag. Det gäller oavsett barnets, dess förälders eller vårdnadshavares hudfärg, kön, religion eller funktionsnedsättning. En central aspekt av artikel 2 är frågan om likvärdiga villkor.
Socialtjänsten rapporterar att utredningar och bedömningar görs efter varje individs behov. Upplevelsen är att pojkar och flickor behandlas likvärdigt, men det saknas mätverktyg för det.
De i samhällsbyggnadsförvaltningen som arbetar med samhällsplanering och trafik, bedömer att flickors och pojkars synpunkter väger lika tungt, men planerar att 2021 närmare undersöka hur flickor kan synliggöras och komma till tals genom exempelvis fokusgrupper.
I barn- och utbildningsförvaltningen är bedömningen att pojkar och flickor behandlas lika. Skolans resursfördelningssystem tar bland annat hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. På så sätt kan förutsättningarna vara mer likvärdiga, oberoende av skola.
Artikel 3 – hänsynen till barnets bästa
I artikel 3 stadgas att i alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Artikeln är vägledande vid tolkningen av konventionens övriga artiklar. Enligt Barnombudsmannen är ett sätt att i praktiken omsätta barnkonventionens krav, att göra bedömningar och prövningar av vad som är barnets bästa inför planering och beslut.
Fastighetsavdelningens roll är att stötta kommunens övriga verksamheter i deras arbete, att utföra det som beställs, varför kopplingen mellan avdelningens arbete och barnkonventionen inte alltid är tydlig. Avdelningen anger att de arbetar med barnkonventionen genom att sträva efter att planera, bygga och förvalta byggnader och utomhusmiljöer som är bra för barn.
Socialtjänsten poängterar att artikel 3 genomsyrar en stor del av arbetet. Exempelvis beaktas barnets perspektiv vid nödprövningar, tillfälligt boende och avslagsbeslut. I dessa fall kan ekonomiskt bistånd beviljas barnet för att garantera att barnets behov tillgodoses, även om familjen i övrigt får avslag. Vidare finns det vid samtliga enheter i individ- och familjeomsorgen (IFO) standardiserade verktyg, där det efterfrågas om den vuxna har barn. Vid aktualiseringssamtalet efterfrågas information om familj, nätverk och ålder på och vårdnad om eventuella barn.
Medarbetare på barn och ungdom samarbetar där de bedömer att de behöver det för barnets bästa. Där behöver även föräldrar samtycka till samverkan. Kring barn som varit utsatta för eller bevittnat våld pågår ett arbete med att skapa skyddsteam med medarbetare från barn och ungdom, våld i nära relationer-teamet, missbruksteamet på IFO vuxen och försörjningsstöd.
Socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen har en samverkansgrupp, där utgångspunkten är barnets bästa. Samordningen går ut på att möta det individuella barnets behov i enlighet med båda förvaltningarnas uppdrag.
År 2019 inrättade kommunen ett barn- och elevombud med placering vid barn- och utbildningsförvaltningen. Det tidigare ombudet gick i pension 2020 och tjänsten är inte tillsatt.
Artikel 6 – rätten till liv och utveckling
Av artikel 6 framgår att barn och unga har rätt till liv och utveckling. Det handlar till exempel om barnets rätt till sjukvård, utbildning, lek, vila och fritid. Här ingår också barns och ungas rätt till en god miljö och mötesplatser som främjar utveckling. Med utveckling menas inte bara att barnet förbereds för vuxenlivet, utan också att det tillförsäkras optimala förhållanden under barndomen. Barnkonventionen har en helhetssyn på begreppet utveckling, vilket ställer krav på det centrala, regionala och lokala arbetet för barn och unga. Tillämpningen av barnkonventionen måste ske i samverkan mellan olika aktörer, internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. I de fall barn har behov av hjälp, stöd eller insatser från flera nämnder behöver de samverka, i den mån lagen tillåter, för att sätta barnet i centrum. Barnombudsmannen betonar vikten av förebyggande, tidiga insatser för att undvika framtida problem för barn.
Barnets rätt till utveckling är inskrivet i skollagen och är en given del av det dagliga arbetet på varje förskola och skola. Det är också en av de bestämmelser som diskuteras och följs upp, varför barn- och utbildningsförvaltningen är trygg i att det sker. Utmaningen, såväl i Nynäshamn som på riksnivå, är likvärdighet för alla barn och elever.
Fastighetsavdelningen inrättade och renoverade lokaler där barn vistas, där inomhusmiljöerna tidigare bedömdes vara ogynnsamma. Arbetet fortsätter 2021. Bland annat förbättrades inomhusklimatet genom fuktsanering i skolor (gymnasiet och Sunnerbyskolan), en ny luftbehandlingsanläggning och
belysning installerades i Kvarnängshallen, Gröndalshallen tillgänglighetsanpassades och toalettrenoveringsprojekt arbetade med kontrastmarkeringar för synskadade. En rad åtgärder vidtogs efter anmärkningar vid OVK-besiktningar i skolor och förskolor. Avdelningen kan nu fokusera på ett mer driftoptimerande och förebyggande arbete 2021.
Artikel 12 – rätten till delaktighet och inflytande
Artikeln ger barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor och tydliggör barnet som subjekt med en egen åsikt som ska respekteras. Artikeln betonar barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som rör dem. Barnet har rätt att i alla frågor föra fram sin syn på situationen. Artikel 12 ställer inte bara krav på att barnet ska få yttra sig. I artikeln ligger också en utvecklingsaspekt, som innebär att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Socialtjänsten framför att barnets röst kommer till uttryck i varje barnavårdsutredning. I de enstaka fall där barn inte kommer till tals, handlar det oftast om att vårdnadshavare inte tillåter det.
Vidare betonar socialtjänsten att barnets synpunkter dokumenteras i varje utredning. Inom ramen för barns behov i centrum (BBIC) finns strukturer för hur barns delaktighet ska dokumenteras, varför det är lätt att följa. Socialtjänstens medarbetare frågar även barnen hur de upplever mötet med den enskilda medarbetaren. Ett strukturerat uppföljningsverktyg saknas dock.
De i samhällsbyggnadsförvaltningen som arbetar med samhällsplanering och trafik, framför att barn och unga ges möjlighet, om än indirekt, att lämna synpunkter om vilka platser som känns otrygga att vistas på. I projektet Sydvästra Segersängsmotet var flera barn delaktiga och uttryckte sina åsikter om projektet. Föräldrarna agerade också ombud för barnens talan under samrådet. I projektet Skolmästaren 12 fördes en dialog med skolan. Rektorerna och lärarna agerade som ombud för elevernas talan under den tidiga dialogen. Inga speciella insatser för att nå barn ingick dock i de aktuella planerna. Eftersom barn har samma rättigheter som vuxna medborgare strävar planenheten efter att bli bättre på att nå ut till unga. Det görs ingen skillnad mellan dem som kommer in med synpunkter. Även synpunkter från barn beaktas.
Behov inför 2021
Barnbokslutet utgör en grund för kommunens fortsatta arbete med barnkonventionen. I förvaltningarnas rapporter framkommer bland annat att det behövs en metod för att hämta in barns åsikter och funderingar i ärenden som inte rör ett specifikt barn och en metod för barnkonsekvensanalyser.
