Kommunfullmäktiges mål och måluppfyllelse

Medarbetarundersökningen 2019 visade att benägenheten att rekommendera sin arbetsplats till andra låg på en godkänd nivå eftersom kommunens employee net promoter score (eNPS) hamnade strax under värdet 0 (eNPS –5). Medarbetarna fick på en elvagradig skala uppge sannolikheten för att de skulle rekommendera Nynäshamns kommun som arbetsplats. De som gav betyget 0–6 kallas för kritiker (38,3 procent), betyget 7–8 passiva (28,9 procent) och de som gav betyget 9 eller 10 benämns ambassadörer (32,9 procent).

Ett sätt att mäta engagemanget på en arbetsplats är HME-index, hållbart medarbetarengagemang. Det mäter både

medarbetarnas engagemang och chefernas och organisationens förmåga att ta tillvara och skapa engagemang. År 2019 sjönk HME-index från ett relativt stabilt värde på 80 till 77. Andelen som ansåg att det känns meningsfullt att gå till arbetet var mycket hög, men andelen som ansåg att mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt var låg. Därför förenklades och förtydligades målstyrningsprocessen. Avdelningschefer utbildades i systemet och 2021 ska även enhetschefer utbildas.

Den totala sjukfrånvaron ökade från 6,5 till 8,6 procent, mycket på grund av pandemin. Trenden för den långvariga sjukfrånvaron (mer än 60 dagar) fortsatte emellertid nedåt och minskade med cirka 6 procentenheter, från 43 till 36,9 procent.

Kunskapsnivån i skolan ska öka

Bedömning: Målet uppfylldes delvis

Andelen elever som nådde gymnasiebehörighet minskade. Flera elever hade en problematisk skolfrånvaro. En del var nyanlända eller hade stora sociala utmaningar som skolan inte kunde kompensera för. Nynäshamns tre högstadieskolor har skilda strukturella förutsättningar. Eleverna är i viss utsträckning segregerade på grund av socioekonomiska faktorer, vilket får genomslag i resultaten.

Färre elever fick examen vid Nynäshamns gymnasium jämfört med 2019. Till viss del berodde det på distansundervisningen, som krävde stark motivation av eleverna och som utmanade verksamheten i att kunna ge eleverna det stöd som de behövde. Många hade omfattande stödbehov. Ett utvecklingsarbete om extra anpassningar och särskilt stöd påbörjades. Elevhälsoteamet utökades.

Både grundskolan och gymnasie- och vuxenutbildningen behöver bli bättre på att anpassa organisation och undervisning efter elevernas behov och förutsättningar. Stora elevgrupper, låg personaltäthet och trånga lokaler påverkar möjligheterna att möta alla elevers behov.

Grundskoleresultaten stod sig relativt bra i jämförelse med rikets. Diagrammet nedan visar kommunens resultat (blå linje) i förhållande till de 10 procent kommuner med bäst (grön linje) respektive sämst (röd linje) resultat. Ljusgrå linje visar medelvärdet. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 (17 ämnen) var högre än rikssnittet, och en högre andel i årskurs 6 hade lägst betyget E i matematik jämfört med snittet för riket. Nynäshamn hade dock sämre resultat än rikssnittet sett till andelen elever i årskurs 6 med lägst betyg E i svenska.

Kommuninvånarna ska känna sig nöjdare

Bedömning: Målet uppfylldes delvis

SCB:s medborgarundersökning mäter nöjdheten i tre aspekter: hur nöjda medborgarna är med att bo och leva i kommunen (nöjd regionindex, NRI), hur nöjda de är med kommunens verksamheter (nöjd medborgarindex, NMI) och hur nöjda de är med sitt inflytande (nöjd inflytandeindex, NII). Kommunens nöjdhetsindex har länge försämrats. Vid den senaste mätningen 2019 bröts emellertid den nedåtgående trenden för både NMI och NII.

• Nöjd regionindex har successivt minskat från 58 år 2011 till 53 år 2019. Snittet bland deltagande kommuner har legat relativt konstant på cirka 60.
• Nöjd medborgarindex minskade från 50 år 2011 till 42 år 2017. År 2019 hamnade NMI på 44. Värdet är dock inte statistiskt säkerställt. Snittet bland deltagande kommuner har legat relativt konstant på cirka 54.
• Nöjd inflytandeindex minskade från 43 år 2011 till 30 år 2017. År 2019 hamnade NII på 32. Inte heller detta värde är statistiskt säkerställt. Snittet bland deltagande kommuner har legat relativt konstant på cirka 40.

Attraktiviteten för besökare ska öka

Bedömning: Målet går ej att bedöma

Gästhamnsområdets kundnöjdhet mäts genom att besökarna ger sitt utlåtande via en ”knapptryckning”. Resultatet har legat på en jämn och hög nivå, och målet 2020 var att uppnå minst samma, men gärna bättre resultat.

Pandemin påverkade Nynäshamns Gästhamn & Besökscenter kraftigt. Antalet besökare begränsades och restriktioner infördes. Gästenkäten kunde därför inte genomföras.

Arbetet med nya toaletter och en ny mottagningsstation för hantering av svartvatten från skärgårdstrafiken pågår. Bytet till nya pontoner på Fiskebryggan är färdigt och bryggan togs i drift.

Likvärdigheten för kommuninvånarna ska öka

Bedömning: Målet uppfylldes delvis

Sett till uppväxthemmens ekonomiska förutsättningar försämrades jämlikheten. Andelen invånare 0–19 år som levde i ekonomiskt utsatta hushåll ökade från 7,2 procent 2017 till 8,0 procent 2018. Jämfört med riket (8,9) var andelen dock lägre.

årskurs 9 som i år 2 på gymnasiet uppgav drygt 40 procent av flickorna att de ganska ofta eller mycket ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför. Motsvarande andel för pojkar var mindre än 20 procent. Totalt minskade andelen från 41 till 30 procent.

Dödligheten i lungcancer är betydligt högre i Nynäshamn än i riket. Stockholmsenkäten visade att den positiva trenden med minskad andel rökare i årskurs 9 fortsatte och låg på samma nivå som i länet, cirka 10 procent. Bland flickor har andelen på tio år minskat från 33 till 11 procent. Bland pojkar har den minskat från 13 till 7 procent.

I år 2 på gymnasiet rökte 30 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna. Andelen rökare bland flickorna har länge varit

Andelen barn och ungdomar 0–19 år som hade minst en långtidsarbetslös förälder uppgick till 17 procent, något lägre än rikets snitt (18,6) år 2019. Jämlik hälsa och jämlika livschanser hänger mycket starkt samman med utbildningsnivå. Den är utmärkande låg i Nynäshamn. Andelen invånare 25–44 år med eftergymnasial utbildning uppgick till 32 procent 2019. Rikets snitt var 48 procent.

Kommuninvånarnas hälsa ska förbättras

Bedömning: Målet uppfylldes delvis

Ohälsotalet baseras på Försäkringskassans statistik. I både riket, länet och kommunen finns sedan några år en nedåtgående trend för antalet dagar med ohälsa. Sammanvägd statistik från bland annat Folkhälsomyndigheten visar dock att hälsoläget generellt är sämre i Nynäshamns kommun än i riket som helhet och i länet.

Stockholmsenkäten i årskurs 9 och i år 2 på gymnasiet redovisar ett index från 0 till 100, där frågor om psykisk hälsa ingår. Den psykiska hälsan i Nynäshamn var ungefär densamma som i övriga länet. Kommunen låg på ungefär samma nivå som 2018. Generellt hade pojkar bättre psykisk hälsa. I såväl omkring 30 procent, medan andelen bland pojkarna successivt minskat från 35 procent 2016 till 11 procent. Andelen flickor som röker var högre än länssnittet och andelen pojkar som röker var lägre.

Socialstyrelsens årliga undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende visade att mer än 1 av 10 hemtjänsttagare ofta besväras av ensamhet. Andelen var ungefär lika hög i särskilt boende. Av dem med hemtjänst uppgav 6 procent att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. I särskilt boende var det 14 procent. Kommunens resultat låg på ungefär samma nivå som både länet och riket, utom för andelen som ofta besväras av ensamhet på särskilt boende, där Nynäshamn visade ett något bättre resultat.

Nynäshamns kommun ska erbjuda ett utbildningssystem med hög kvalitet

Bedömning: Målet uppfylldes delvis

Gymnasiebehörigheten i årskurs 9 år 2019 var högre än 2018. De elever som gick ut årskurs 9 våren 2020 följde riksgenomsnittet.

Färre elever nådde gymnasieexamen. Till viss del berodde det på att gymnasiet införde distansundervisning på grund av pandemin.

Såväl grundskolan som gymnasie- och vuxenutbildningen behöver bli bättre på att anpassa organisation och undervisning efter elevernas behov och förutsättningar. Verksamheternas förutsättningar varierar och behöver kartläggas för att man ska kunna sätta in riktade insatser.

Kommuninvånarna ska ha god tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter

Bedömning: Målet uppfylldes delvis

En stor del av kommunens kultur- och fritidsverksamhet bromsades upp på grund av pandemin och aktiviteter och arrangemang gick på sparlåga.

Biblioteken fyllde en viktig funktion när många äldre sökte sig dit för att få information och för att upprätthålla vardagsrutinerna. Biblioteken försökte på ett föredömligt sätt tillgodose allmänhetens behov på ett säkert sätt, trots begränsade öppettider. Sedan december är biblioteken helt stängda.

UNG fritid fortsatte att arbeta för en meningsfull fritid för ungdomar. Verksamheten erbjöd bland annat aktiviteter som skridskoåkning både i ishallen och i Kungsträdgården, bounce, trampolinpark och skidresa till Romme. Många aktiviteter blev dock framflyttade.

Simhallen anpassade sin verksamhet efter det minskade antalet besökare och skolor avbokade simundervisningen under våren. Föreningsverksamheten påverkades i mindre grad. Simskolan var fulltecknad under sommaren. Under hösten stängdes allmänhetens bad och i december stängdes all verksamhet i simhallen.

3. Ekologisk hållbarhet – Nynäshamns kommuns verksamheter främjar biologisk mångfald samt ett hållbart och klimatneutralt samhälle

Bedömning: Målet uppfylldes delvis

Kommunens klimat- och miljömål är kategoriserade i fyra områden. Varje målområde har en övergripande och en specifik bedömning för varje klimat- och miljömål.

Målområde 1: Klimat, energi och luft

Bedömning: Målet uppfylldes delvis

Målområdet beskriver hur kommunen ska arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser. Målen fokuserar på en ökad andel förnybara energikällor, minskad energiintensitet och kunskapshöjande insatser.

De flesta mål fortsatte att utvecklas åt rätt håll. Trots det uppnås flera mål troligen inte inom tidsramen.

Utsläppen av växthusgaser låg på ungefär samma nivå som vid den senaste uppföljningen. En svagt nedåtgående trend kan urskiljas. År 2018 hade utsläppen minskat med 36 procent sedan basåret 1990. Det indikerar att målet om 40 procents minskning till 2020 skulle kunna nås. Målet om fossilfrihet till 2045 omfattar även utsläppen från kommunens tunga industrier. Där har utsläppen endast minskat med 4 procent sedan 1990. Målet bedöms vara mycket svårt att nå inom tidsramen. Hanteringen av utsläpp från tunga industrier ligger dock utanför kommunens kontroll.

Utsläppen av växthusgaser från Nynäshamns kommunala organisation visade en positiv utveckling. Den kan till viss del förklaras av en ökad andel fossilbränslefria bilar, energieffektivisering och övergång från oljeeldad uppvärmning till bergvärme. Trenden indikerar dock att minskningen går för långsamt för att målet om en fossilbränslefri organisation till 2021 ska nås. För det krävs kraftigare åtgärder för att reducera utsläppen från energianvändning, resor och finansiella placeringar.

Målområde 2: Hållbar planering och god bebyggd miljö

Bedömning: Målet uppfylldes delvis

Målområdet har sin utgångspunkt i hur kommunen ska planeras och bebyggas för att främja en långsiktigt god hushållning med mark, energi och andra resurser.

Det övergripande målet är att andelen biltrafik i kommunen ska minska med 10 procent till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik (jämfört med 2015). De sammanvägda värdena indikerar en mer positiv målutveckling 2019 än 2018. Resultatet påverkades bland annat av regionens resvaneundersökning, som visade att andelen bilresor i kommunen har minskat med 4 procent sedan 2015.

Att resor med bil flyttats till andra färdmedel visades även vid uppföljningen av indikatorn ”körsträcka per invånare”. År 2019 hade den årliga körsträckan med bil minskat med 4,6 procent sedan 2015. Antalet påstigningar på buss och tåg per invånare ökade med 3 procent mellan 2018 och 2019.

Sammanfattningsvis går utvecklingen åt rätt håll. Överflyttningen till gång-, cykel- och kollektivtrafik går dock för långsamt för att det övergripande målet ska nås inom tidsramen. Att förbättra förutsättningarna för gående och cyklister, planera bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen och informera om hållbart resande är viktiga framgångsfaktorer.

Målområde 3: Fungerande ekosystem och friska vatten

Bedömning: Målet uppfylldes delvis

Målområde 3 beskriver hur kommunens ekosystem ska värnas och hur kommunen ska arbeta för att djur- och växtarter ska kunna leva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation.

Andelen skyddad natur ska uppgå till minst 12 procent 2021. Det är inte möjligt att nå inom tidsramen. Andelen skulle behöva öka med 5 procent för att uppfylla målet. Det motsvarar en

areal som är betydligt större än det nya tilltänkta naturreservatet i Stora Vika.

Mängden näringsämnen i referensobjektet Fitunaån har ökat. Det tros dock bero på en lång regnperiod under hösten. Andelen vattenförekomster som uppnår god ekologisk status var oförändrat och låg fortfarande bara på 8 procent.

Uppföljningen indikerar att kommunen tar alltmer hänsyn till ekosystemtjänster i planeringen. Som exempel ökade andelen antagna detaljplaner som tar upp ekosystemtjänster från 0 procent 2017 till 100 procent både 2019 och 2020.

Målområde 4: Giftfria och resurssnåla kretslopp

Bedömning: Målet uppfylldes delvis

Målområde 4 beskriver hur spridningen av miljöskadliga ämnen ska förebyggas och minska. Det inriktar sig även på minskat avfall genom mindre matsvinn samt ökad återvinning och återanvändning.

Många mål visade en positiv utveckling. Det fanns dock fortfarande sådana som utvecklades åt fel håll. Prognoserna visar att flera mål ändå är möjliga att nå inom tidsramen. Somliga bedöms kunna nås inom ramen för kommunens nuvarande hållbarhetsarbete, medan andra kräver ytterligare åtgärder.

Andelen ekologiska livsmedel i kommunens matserveringar var 35 procent 2019, en ökning med 3 procent sedan 2018. Klimatpåverkan från den totala mängden livsmedelsinköp till kommunala verksamheter hade minskat med 36 procent från 2016. Målet om 20 procents utsläppsreduktion från livsmedelsinköp uppfylldes följaktligen med råge redan ett år före målåret, vilket visar att kostenheten bedriver ett effektivt och ändamålsenligt hållbarhetsarbete.

Andelen miljödiplomerade skolor har minskat sedan 2016 och ligger på 44 procent. Målet är att samtliga kommunala skolor ska vara miljödiplomerade 2020, vilket innebär att kommunen ligger långt från måluppfyllelse.

Mängden hushållsavfall minskade från 530 till 522 kilo per person mellan 2018 och 2019. För att målet om en total avfallsmängd på maximalt 500 kilo per person ska kunna nås till 2021 krävs en snabbare reduktionstakt. Andelen hushållsavfall som samlas in för materialåtervinning har minskat successivt sedan 2015, vilket är en utveckling åt fel håll. När det gäller matavfall är dock utvecklingen mer positiv. Andelen hushåll som samlade in matavfall för återvinning uppgick till 62 procent 2019. Den årliga ökningen har legat runt 10 procent sedan 2014 och prognosen är att målet 70 procents matavfallsåtervinning till 2020 uppnås. Även den kommunala organisationen återvinner alltmer matavfall. Målet att samtliga verksamheter ska sortera ut matavfall 2020 skulle kräva en ökning med 43 procent på ett år för måluppfyllelse.