God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning
Nedan följer en utvärdering av verksamhetens måluppfyllelse i fyra aspekter med utgångspunkt från kommunfullmäktiges mål samt ekonomistyrningsriktlinjer enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR):
- utvärdering av god ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning
- kort sammanställning och bedömning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål
- kort analys av nämndernas budgetföljsamhet – driftbudget
- kort analys av nämndernas budgetföljsamhet– investeringsbudget.
Analysen är viktig för att kommunen ständigt ska kunna förbättra processer och arbetssätt samt eftersträva god ekonomisk hushållning och en effektiv organisation.
Utvärdering av god ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning
Enligt kommunallagen (8 kap. 1 §) ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer och ange finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.
För att se till att Nynäshamns kommun har god ekonomisk hushållning, när investeringsnivåerna ökar på grund av en växande befolkning, förändrad demografi och stort underhållsbehov, beslutade fullmäktige i december 2019 om en ny ekonomistyrningsriktlinje med nya långsiktiga, finansiella mål. De nya målen täcker in alla delar av kommunens årsbokslut, resultaträkningen, balansräkningen och kassaflödesanalysen.
- Resultatet bör vara 2–4 procent av totala skatteintäkter och generella bidrag.
- Avskrivningar och ränta bör uppgå till maximalt 7 procent av kommunens totala nettokostnader.
- Soliditeten bör öka på årsbasis och långsiktigt eftersträva att vara över 20 procent.
- Egenfinansieringsgraden av kommunens totala investeringar bör vara 50–100 procent.
Villkoren för god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet som bedrivs i bolagsform, specificeras separat i ägardirektiv och överensstämmer med kommunens riktlinjer. Kommunkoncernen som helhet kan därmed utvärderas efter de långsiktiga finansiella målen.
Resultat
Nynäshamns kommun, inklusive kommunala bolag och kommunalförbund (kommunkoncernen), redovisade ett positivt resultat på 112,7 mkr (21,0 mkr 2019). Kommunen redovisade ett resultat på 96,7 mkr (12,9 mkr). Årets starka resultat påverkades dock av intäkter som hade samband med kommunens exploateringsverksamhet. I verksamhetens intäkter ingick poster som hörde samman med projektet Norvik och vissa anläggningstillgångar, som övergick vederlagsfritt till kommunen under hösten, till ett totalt värde av 52 mkr. Rensat för dessa intäkter redovisade kommunkoncernen ett resultat på 66,6 mkr och kommunen 44,5 mkr, vilket motsvarade 2,8 procent av kommunens skatteintäkter och generella bidrag på totalt 1 607,6 mkr (1 524,0 mkr). Resultatet uppfyllde därmed kommunens riktlinjer kring god ekonomisk hushållning. Kommunkoncernen som helhet redovisade ett resultat på 4 procent av skatteintäkter och generella bidrag.
Det är viktigt att kommunen budgeterar för ett positivt resultat på 2–4 procent, eftersom det bidrar till en högre andel egenfinansiering av investeringar och motverkar en för snabb ökning av kommunens skuldsättning.
Avskrivningar
bokförd som avskrivning i resultaträkningen, var 114,7 mkr (102,0 mkr). Kommunens avskrivningar var 75,6 mkr (65,0 mkr). Kommunens avskrivningar och ränta utgjorde 6,1 procent av nettokostnaderna (totala kostnader minskade med verksamhetens intäkter). Det var i linje med kommunfullmäktiges finansiella mål om avskrivningar och ränta på högst 7 procent av nettokostnaderna.
Det är viktigt att noga följa konsekvenserna av investeringsbeslut. Om kostnaden för avskrivningar och räntor i resultaträkningen ökar snabbare än de totala verksamhetskostnaderna, leder det till ökade krav på att effektivisera den löpande verksamheten.
Egenfinansieringsgrad
Egna medel definieras förenklat som kommunens resultat plus avskrivningar. Om investeringar finansieras helt med egna medel är egenfinansieringsgraden 100 procent. Nynäshamns kommun gjorde investeringar på 271,7 mkr (203 mkr), vilka till 44 procent finansierades med egna medel. Det var precis under gränsen för kommunens riktlinje. En stor del av investeringarna utgjordes dock av förvärvet av Alkärrsplans Utvecklings AB, där 81 procent av aktierna köptes för 65 mkr.
Bedömningen ur perspektivet god ekonomisk hushållning är att förvärvet av Alkärrsplans Utvecklings AB är bra för kommunens ekonomi både kort- och långsiktigt och därmed för kommunens medborgare och skattebetalare. Efter förvärvet har kommunen kontroll över sjukhusfastighetens, Nornan 32, hela ekonomi. Nornan har till 50 procent externa hyresgäster och genererar ett positivt kassaflöde till kommunen.
Egenfinansieringsgrad är det viktigaste finansiella mått-tet, eftersom det reglerar nivån på investeringsramar och framtida skuldsättning och därmed förutsättningarna för att ha en ekonomi i balans även i framtiden. Om investeringar finansieras till mer än 50 procent med lånade medel, ökar kommunens skuldsättningsgrad (skuld i förhållande till totala tillgångar) och ränterisken, medan soliditeten (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) sjunker. En alltför hög skuldsättning får stora konsekvenser för nästa generation kommuninvånare.
Soliditet
Kommunkoncernens soliditet (eget kapital i förhållande till koncernens totala tillgångar) var den sista december 23,7 procent (23,06 procent). Kommunens soliditet var 14,89 procent (12,66 procent), vilket var en förstärkning med 2,24 procentenheter. Kommunkoncernens och kommunens soliditet har förbättrats betydligt de senaste åtta åren på grund av att koncernen har redovisat positiva resultat, investeringsnivåer där större andel har finansierats med egna medel men även att koncernens totala pensionsåtaganden har planat ut (se avsnitt Pensionsförpliktelser). Soliditet på över 20 procent för kommunkoncernen inklusive totala pensionsåtaganden är en bra och ekonomiskt hållbar nivå och det speglas också i ägardirektiven till AB Nynäshamnsbostäder, där det bland annat anges att bolaget ska ha en soliditet på över 20 procent.
Här visas ett diagram med innehåll enligt den nyss upplästa rubriken
(%)
Kommun |
Koncern |
Att soliditeten förbättras gör att kommunens skuldsättning inte ökar i för snabb takt. Det är en viktig indikator på att kommunen har en god ekonomisk hushållning.
Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning enligt de finansiella målen
Den sammanvägda bedömningen är att kommunen uppfyllde de långsiktiga finansiella målen, vilket innebar en god ekonomisk hushållning både ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv.
Sammanfattande bedömning av kommunfullmäktiges övergripande mål
Förutom de finansiella målen beslutade fullmäktige om tre kommungemensamma mål. De utgår från de tre hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.
- Ekonomisk hållbarhet – Nynäshamns kommun har en gynnsam tillväxt.
- Social hållbarhet – Nynäshamn är attraktivt att bo, leva i och besöka.
- Ekologisk hållbarhet – Nynäshamns kommuns verksamheter främjar biologisk mångfald samt ett hållbart och klimatneutralt samhälle.
I målområdet ekonomisk hållbarhet är den sammanfattande bedömningen att målet uppfylldes till stor del. Befolkningen ökade med 236 personer till preliminärt 28 811 invånare. Kommunen arbetar efter en samhällsbyggnadsprocess. Att ge kommunen förutsättningar att växa innebär att bygga nya bostäder och för att möta medborgares, politikers och exploatörers förväntningar och behov. Antalet arbetstillfällen i kommunen har ökat successivt de senaste åren. Även andelen invånare som förvärvsarbetar ökade från 79,4 procent 2015 till 81,0 procent 2019. Kommunen fick toppbetyg när det gällde bemötande och tillgänglighet via telefon och e-post. Bytet från en traditionell växel till ett kontaktcenter för några år sedan är en bidragande orsak. Nöjd kundindex (NKI) från servicemätningen riktad till företag försämrades dock och ett förbättringsarbete pågår. Nettokostnadsavvikelsen har under många år varit negativ, vilket tyder på att kommunen har god effektivitet från kostnadssynpunkt.
I målområdet social hållbarhet är den sammanfattande bedömningen att målet till viss del uppfylldes. Grundskoleresultaten stod sig relativt bra vid en jämförelse med rikets. Kommunens genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 (17 ämnen) var högre än rikssnittet. Vidare hade en högre andel i årskurs 6 lägst betyget E i matematik än snittet för riket. Dock minskade andelen elever i årskurs 9 som nådde gymnasiebehörighet. Även andelen som fick en gymnasieexamen minskade. Medborgarundersökningens senaste resultat visade ett nöjd regionindex (NRI) på 53, vilket var lägre än rikssnittet 59. Kommunens övergripande NRI har legat på samma nivå sedan 2016. Invånarnas känsla av trygghet låg på en något lägre nivå 2017–2019 jämfört med 2016.
I målområdet ekologisk hållbarhet är den samlade bedömningen att målet till viss del uppfylldes. Utsläppen av växthusgaser inom kommunens geografiska område minskade. Målet om fossilfrihet till 2045, som även omfattar utsläppen från kommunens tunga industrier, bedöms dock vara mycket svårt att uppnå. Utsläppen av växthusgaser från Nynäshamns kommunala organisation minskar, men trenden indikerar att det går för långsamt för att målet om en fossilbränslefri organisation till 2021 ska kunna nås. Mängden näringsämnen i referensobjektet Fitunaån ökade, och andelen vattenförekomster som uppnår god ekologisk status var oförändrad, endast 8 procent. Målet om att samtliga kommunala skolor ska vara miljödiplomerade 2020 blir svårt att nå, eftersom andelen minskade till 44 procent. Vad gäller matavfallsåtervinning är prognosen att målet om 70 procents återvinning till 2020 uppnås.
Känslighetsanalys för Nynäshamns kommun
Många faktorer kan påverka kommunens ekonomi och finansiella ställning framöver, till exempel ändringar i de riktade bidragen, hur många som flyttar till kommunen, skattesats, avgifter, inflation med mera. Nedan är en känslighetsanalys över några få parametrar som har stor påverkan på intäkter och kostnader ett enskilt år.
| Mål och inriktningar | Bedömning | Trend | |
|---|---|---|---|
| 1. Ekonomisk hållbarhet – Nynäshamns kommun har en gynnsam tillväxt | Målet uppfylldes till stor del |  |
 |
| Antalet kommuninvånare ska öka | Målet uppfylldes | |
 |
| Antalet arbetstillfällen ska öka | Målet uppfylldes till stor del | |
|
| Företag och kommuninvånare ska vara nöjdare med kommunens service | Målet uppfylldes delvis |  |
|
| Företag och kommuninvånare ska vara nöjdare med kommunens infrastruktur | Målet uppfylldes delvis | |
|
| Kommunens ekonomi ska vara enligt god ekonomisk hushållning | Målet uppfylldes till stor del | |
|
| 2. Social hållbarhet – Nynäshamn är attraktivt att bo, leva i och besöka | Målet uppfylldes delvis | |
|
| Kommuninvånarna ska känna sig tryggare | Målet uppfylldes delvis | |
|
| Kunskapsnivån i skolan ska öka | Målet uppfylldes delvis | |
|
| Kommuninvånarna ska känna sig nöjdare | Målet uppfylldes delvis | |
|
| Attraktiviteten för besökare ska öka | Målet går ej att bedöma | ||
| Likvärdigheten för kommuninvånarna ska öka | Målet uppfylldes delvis | |
|
| Kommuninvånarnas hälsa ska förbättras | Målet uppfylldes delvis | |
|
| Nynäshamns kommun ska erbjuda ett utbildningssystem med hög kvalitet | Målet uppfylldes delvis | |
|
| Kommuninvånarna ska ha god tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter | Målet uppfylldes delvis | |
|
| 3. Ekologisk hållbarhet – Nynäshamns kommuns verksamheter främjar biologisk mångfald samt ett hållbart och klimatneutralt samhälle |
Målet uppfylldes delvis | |
|
| Målområde 1: Klimat, energi och luft | Målet uppfylldes delvis | |
|
| Målområde 2: Hållbar planering och god bebyggd miljö | Målet uppfylldes delvis | |
|
| Målområde 3: Fungerande ekosystem och friska vatten | Målet uppfylldes delvis | |
|
| Målområde 4: Giftfria och resurssnåla kretslopp | Målet uppfylldes delvis | |
|
| Belopp i mkr | |
|---|---|
| Skattesats, förändring med 1 kr | 68,8 |
| Befolkningsökning 100 personer, påverkan skatteintäkter | 5,6 |
| Löneökningar med 1 procent | – 10,9 |
| Upplåningskostnader ökning med 1 procent | – 9,4 |
| Förändring marknadsvärde pensionsplaceringar +/– 1 procent | 2,4 |
Utvärdering av nämndernas budgetföljsamhet
Drift- och investeringsbudget är de interna budgetramar som läggs per nämnd, förvaltning och vidare ner på
avdelnings- och enhetsnivå. En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder bedriver sin verksamhet inom budgetramarna.
Sammanfattad bedömning av driftredovisningens budgetavvikelse
Driftredovisning
| tkr Nämnd eller förvaltning |
Skatteintäkter och generella bidrag (nämndbidrag) | Verksamhetens intäkter (övriga intäkter och bidrag) | Verksamhetens kostnader | Resultat | Budgeterat resultat | Avvikelse mot budget (resultat |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 206 097 | 35 359 | – 230 105 | 11 350 | 0 | 11 350 |
| varav mark och exploatering | 11 737 | 14 807 | – 25 135 | 1 406 | 0 | 1 405 |
| Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden | 69 947 | 324 212 | – 411 732 | – 17 572 | – 4 491 | – 13 082 |
| varav vatten och avlopp | 76 590 | – 85 092 | – 8 502 | – 4 499 | – 4 003 | |
| Kultur- och fritidsnämnden | 51 510 | 3 992 | – 54 973 | 529 | 0 | 529 |
| Barn- och utbildningsnämnden | 682 150 | 146 975 | – 835 753 | – 6 628 | 0 | – 6 628 |
| Socialnämnden | 537 800 | 84 749 | – 622 016 | 533 | 0 | 533 |
| Summa nämnder | 1 547 504 | 595 287 | – 2 154 579 | – 11 788 | – 4 491 | – 7 298 |
| Finansförvaltningen (kommungemensamma poster) | ||||||
| Intäkter: | ||||||
| Skatteintäkter och generella bidrag | 1 607 580 | |||||
| Övriga intäkter | 137 196 | |||||
| Kostnader: | ||||||
| Intern nämndbidragsfördelning | – 1 547 504 | |||||
| Kommungemensamma, räntor, pension mm | – 88 714 | |||||
| Summa Finansförvaltningen: | 60 076 | 137 196 | – 88 714 | 108 559 | 32 000 | 76 559 |
| Justeringar kommuninterna transaktioner: | – 288 371 | 288 371 | ||||
| Nynäshamns Kommun (Resultaträkning) |
1 607 580 | 444 112 | – 1 954 922 | 96 770 | 27 509 | – 69 261 |
År 2020 var extremt på många sätt. Förutsättningarna för nämnderna att följa budget och lägga helårsprognoser med hög träffsäkerhet var extra svåra under pandemiåret. Organisationen ställde om på rekordtid för att prioritera krishantering och utveckla nya sätt att bedriva verksamhet smittsäkert. I vissa verksamheter var kostnaderna lägre än ett normalår, som till exempel för kompetensutveckling, företagsträffar och konsulter. Andra områden, framför allt äldreomsorgen, hade kostnader som var betydligt högre bland annat för sjukvårdsmateriel och personal.
Nynäshamn fick extra generella statsbidrag på 53,6 mkr som skulle kompensera minskade skatteintäkter 2020. Skatteintäkterna minskade dock inte lika mycket som statens preliminära prognoser förutspådde, utan kommunen fick ett extra tillskott på 32 mkr. Därutöver fick kommunen kompensation för sjuklönekostnader och kostnader med anknytning till sjukvård, totalt 30,3 mkr. Kommunfullmäktige tog i september beslut om att ge socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden extra tilldelningar på totalt 53 mkr, fördelade efter helårsprognoserna. Socialnämnden fick 35 mkr, barn och utbildning 17 mkr och kultur och fritid 0,3 mkr.
Inkluderat den extra tilldelningen redovisade nämnderna ett samlat underskott på 11,7 mkr. Underskottet kan till stor del härledas till hårdare krav på vad som får bokföras som en investering, enligt ny lag om bokföring och redovisning (2019). Tidiga projekteringar och utredningar är exempel på sådant som ska tas som kostnad direkt i kommunens resultat och får inte balanseras upp som en tillgång. De nya redovisningsprinciperna implementerades inför bokslutsåret 2019, dock kan gränsdragningen vara svår och ett förbättringsarbete pågår för att anpassa budgeteringen efter den nya lagen.
I ett längre perspektiv behöver nämnderna hitta kostnadsnivåer som täcks av intäkterna, för att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Budgetavvikelserna var fortfarande stora, vilket betyder att budgetprocess, uppföljning och analys behöver bli bättre. För mer detaljerad information om respektive nämnds avvikelse, se delårsredovisningens avsnitt Ekonomisk redovisning – Drift- och investeringsredovisning.
Sammanfattad bedömning av investeringsbudgetens avvikelse
Nynäshamns kommun hade en investeringsram på 320 mkr i mål och budget. Därutöver utökades kommunstyrelsens ram med 66 mkr i samband med förvärvet av Alkärrsplans Utvecklings AB den sista april.
Utöver förvärvet av Alkärrsplans Utvecklings AB fattades fler investeringsbeslut, som till exempel att bygga upp Lilla Gröndal igen och att avsluta Vansta industriområde. Det gjorde att den totala investeringsramen justerades till 336,6 mkr. Årets investeringar, exklusive förvärvet av Alkärrsplans Utvecklings AB, var 205,7 mkr, vilket var i paritet med 2019 (203,1 mkr). Investeringstakten saktade in under senare delen av året på grund av pandemin, långa upphandlingstider samt omtag och återremisser av investeringsbeslut.
Kommunens budgetföljsamhet för investeringar var betydligt bättre än de senaste 10 åren. Investeringstakten ökade och genomgångar och prioriteringar av investeringsbeslut blev tydligare, både när det gällde verksamhetens kapacitet att genomföra investeringarna och vad som är ekonomiskt hållbart för kommunen på längre sikt. Den höga investeringstakten bibehålls för planperioden 2021–2023, eftersom behoven är stora på grund av eftersatt underhåll, men även för att befolkningen växer och därmed behoven av nya verksamhetslokaler, va-anläggningar, parker och vägar.
För mer detaljerad information om pågående och avslutade investeringar, se årsredovisningens avsnitt Ekonomisk redovisning – Drift- och investeringsredovisning.
Investeringsredovisning per nämnd med större projekt särredovisade
| Investeringsredovisning, kommunen, mkr Färdigställda projekt |
Utgifter sedan projektens start | Varav årets investeringar | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Planerad totalram 2020–2023 | Ackumulerat utfall | Avvikelse | Budget | Utfall | Avvikelse | |
| Kommunstyrelsen | 5,1 | 4,9 | 0,3 | 5,1 | 3,7 | 1,4 |
| Kultur- och fritidsnämnden | 1,0 | 0,8 | 0,2 | 1,0 | 0,8 | 0,2 |
| Barn- och utbildningsnämnden | 6,2 | 4,8 | 1,4 | 6,2 | 4,8 | 1,4 |
| Socialnämnden | 0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden | 301,6 | 250,2 | 51,3 | 4 | 7 | 20,7 |
| Varav: fastighet | 200,7 | 158,0 | 42,7 | 91,4 | 78,8 | 12,6 |
| Skolhuslyftet Gröndalsskolan | 19,0 | 19,0 | 0,0 | 2,9 | 2,9 | 0,0 |
| Matsal Gröndalsskolan | 19,0 | 17,9 | 1,1 | 7,2 | 6,1 | 1,1 |
| Gröndalshallen | 21,0 | 19,6 | 1,4 | 6,9 | 4,9 | 2,0 |
| Ombyggnad Sunnerbyskolan | 49,0 | 9,6 | 39,4 | 7,0 | 0,8 | 6,2 |
| Varav: stadsmiljö, plan, stab och bygglov | 39,9 | 37,0 | 2,9 | 16,8 | 14,1 | 2,7 |
| Varav: vatten och avlopp | 61,0 | 55,3 | 5,8 | 31,1 | 25,8 | 5,3 |
| Summa färdigställda projekt | 314,0 | 260,7 | 53,2 | 151,7 | 128,0 | 23,7 |
| Pågående projekt |
||||||
| Kommunstyrelsen | 28,9 | 0,0 | 28,9 | 11,9 | 0,0 | 11,9 |
| Varav: mark och exploatering | 25,9 | 0,0 | 25,9 | 11,9 | 0,0 | 11,9 |
| Kultur- och fritidsnämnden | 3,5 | 0,0 | 3,5 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Barn- och utbildningsnämnden | 23,3 | 0,5 | 22,7 | 5,3 | 0,5 | 4,7 |
| Socialnämnden | 10,0 | 0,0 | 10,0 | 2,0 | 0,0 | 2,0 |
| Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden | 1 187,0 | 105,4 | 1 081,6 | 165,7 | 77,2 | 88,5 |
| Varav: fastighet | 561,3 | 26,3 | 535,1 | 47,5 | 22,1 | 25,4 |
| Återuppbyggnad Lilla Gröndal | 71,0 | 0,0 | 71,0 | 0,5 | 0,0 | 0,5 |
| Sunnerby förskola | 46,0 | 0,9 | 45,1 | 4,0 | 0,9 | 3,1 |
| Varav: stadsmiljö, plan, stab och bygglov | 200,6 | 37,7 | 162,9 | 38,2 | 21,2 | 17,1 |
| Varav: vatten och avlopp | 425,1 | 41,5 | 383,7 | 80,0 | 34,0 | 46,0 |
| Överföringsledning Segersäng och Ekeby samt kommunalt vatten och avlopp i Ekeby | 80,0 | 0,0 | 80,0 | 4,0 | 0,0 | 4,0 |
| SBR* utjämningsmagasin | 38,5 | 0,0 | 38,5 | 14,9 | 0,0 | 14,9 |
| Summa pågående projekt | 1 252,7 | 105,9 | 1 146,8 | 184,9 | 77,8 | 107,2 |
| Summa investeringsprojekt | 1 566,7 | 366,7 | 1 200,0 | 336,6 | 205,7 | 130,9 |
* Satsvis biologisk rening.
** I årets investeringar i tabellen ingår investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar på totalt 205,7 mkr. I tabellen ingår inte förvärvet av koncernbolaget Alkärrsplans Utvecklings AB för 65,9 mkr. Totala investeringar för kommunen 2020 är 271,7 mkr.