Drift- och investeringsredovisning

Driftredovisning

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen redovisade ett positivt resultat på 11,3 mkr. Avvikelsen mot budget var något hög, cirka 4 procent. Det berodde till viss del på svårigheter att planera arbete och förutse intäkter och kostnader på grund av coronapandemin. Kommunstyrelsen planerade om mycket av sitt arbete till förmån för krishantering och kommunikation kring pandemin.

Personal med efterfrågad kompetens var utlånad till andra delar av organisationen under pandemins första våg, för att bidra till bemanning och kommungemensam planering. Flera projekt och utvecklingsarbeten inom kommunstyrelsen prioriterades ned eller kunde inte genomföras på grund av reglerna kring fysisk distansering. Kommunstyrelsen redovisade därför betydligt lägre driftkostnader för till exempel konsulttjänster, företagsträffar och intern utbildning.

Kommunstyrelsen hade även högre intäkter än budgeterat. Det berodde främst på ökade interna intäkter för datorer och användarkonton i pandemins spår, men även på att arrendeintäkter för mark och byggnader från externa aktörer var något högre än budgeterat.

Socialnämnden

Nämnden hade ett besparingsbeting på totalt 21 mkr och genomförde effektiviseringar och besparingar motsvarande drygt 12 mkr. De största utgjordes av vakanshållna tjänster, minskade konsultkostnader samt uppsägning av bilar och dyra lokaler.

Socialnämnden redovisade ett resultat på 0,5 mkr mot budget. Den beräknade prognosen i delårsrapporten var –35,7 mkr. Däri ingick extrakostnader på grund av pandemin. Efter tertial 2 beslutade fullmäktige att göra en extra tilldelning om 35,7 mkr till nämnden, där ersättning för pandemin, sjuklönekostnader och extra generella statsbidrag ingick.

Merkostnaderna på grund av pandemin låg till största delen inom äldre- och funktionshinderområdena. Vissa merkostnader återsöktes från staten genom riktade statsbidrag, såsom merkostnader för personal, skyddsutrustning, smittskyddsåtgärder, anpassningar av lokaler och inköp av utrustning, så att brukare och anhöriga kunde träffas ute och digitalt. Återsökta medel för perioden februari–augusti beviljades med 91,4 procent, motsvarande cirka 9,1 mkr. Återsökta medel för september– november uppgick till 6,0 mkr, men de är ännu inte beviljade. Om de beviljas med samma procent innebär det cirka 5,4 mkr och en total ersättning för nämnden på cirka 14,5 mkr.

I myndighetsutövningen äldre och funktionshinder var kostnaderna inom funktionshinderområdet lägre, liksom hemtjänstkostnaderna för personer under 65 år. Det positiva resultatet berodde också på att kostnaderna för personlig assistans de tjugo första timmarna var lägre än budgeterat, eftersom antalet brukare minskade. I äldreomsorgen ökade däremot kostnaderna. Det orsakades av ett större behov av hemtjänst för personer över 65 år och av att antalet korttidsplatser utökades under pandemin.

Utförarverksamheten i äldreomsorgen hade en budget i balans, förutsatt att pandemiersättningen för augusti–november beviljas. Det skulle innebära ett resultat för vård- och omsorgsboende på 2,9 mkr och för hemtjänsten 1,2 mkr. Utan ersättningen slutar äldreomsorgens resultat på –3,9 mkr, där vård- och omsorgsboende (–2,7 mkr) och hemtjänst (–1,4 mkr) utgör de största posterna.

För funktionshinderområdets utförarverksamhet var resultatet –1,6 mkr. Här är inte pandemiersättningen 1,6 mkr inräknad. Totalt gav det en budget i balans. Boendestödet hade fortfarande problem med att få en budget i balans. Det berodde dels på sparbetinget, dels på vikande intäkter, eftersom antalet beviljade timmar minskade. Det balanserades av det positiva resultatet på boenden och av att daglig verksamhet var stängd stora delar av året.

Det största underskottet fanns i individ- och familjeomsorgen, där utfallet var –25,8 mkr. Det berodde till största delen på ökade placeringskostnader för barn och ungdom samt ökade placeringar inom vuxna, missbruk. Bedömningen är dock att alla hade rätt insats.

Utredningarna inom barn och ungdom ökade med 16 procent. De senaste fyra åren har utredningarna ökat med 53 procent – en trend som ser ut att hålla i sig.

Barn- och utbildningsnämnden

Nämnden avslutade verksamhetsåret med ett underskott på 6,6 mkr. Pandemin hade under årets första del en relativt gynnsam ekonomisk effekt, med jämförelsevis hög barn- och elevfrånvaro samtidigt som vikariebehovet förblev lågt. Under den andra delen av året ökade sjukfrånvaron och orsakade försämrade ekonomiska förutsättningar. Behovet att genomföra nämndens besparingskrav på 31,0 mkr motverkades till stor del av pandemin, vilket betyder att pandemin ändå gynnade nämndens ekonomi.

Prognosen i delårsrapporten den 31 augusti var ett underskott på 17,0 mkr. Kommunfullmäktige beslutade därför att ge ett tillskott på lika mycket. Vid årets slut bidrog andra extraordinära kostnader och avsaknaden av ersättningar till det slutliga underskottet.

Nedanstående kostnadsposter bör definieras som extraordinära och kunde inte förutses i delårsrapporten.

Pandemin genererade extraordinära kostnader för tillfällig personal och förbrukningsartiklar motsvarande 3,1 mkr. Till skillnad från socialnämnden kunde inte barn- och utbildningsnämnden ansöka om ersättning till Socialstyrelsen, eftersom bidraget inte täckte utbildning.

Nämnden hade också kostnader för nedmontering, återställande av mark, bortforsling av paviljong Rumba och förändrade planer för Sunnerby förskola. Kostnaderna var inte budgeterade och uppgick till drygt 1,8 mkr.

Platsköpen i vuxenutbildningen ökade ytterligare efter delårsrapporten och bidrog till underskottet med 0,8 mkr. En förklaring till den ökande efterfrågan är pandemins påverkan på arbetslösheten. Det förefaller finnas ett samband mellan arbetslöshet och studier inom vuxenutbildningen.

Den sista posten som nämnden inte kunde parera, var det höga utfallet för semesterlöneskulden på 2,1 mkr. Nivån kan potentiellt förklaras av minskade semesteruttag, eftersom myndigheternas restriktioner och rekommendationer begränsade semesterns möjligheter, men också för att fler var hemmavid längre perioder.

Nämndens intäkter ökade med 34,8 mkr mot budget. Den främsta orsaken var att Skolverkets bidrag ökade med 11,8 mkr, Arbetsförmedlingens med 2,7 mkr och bidragen från övriga myndigheter och aktörer med 3,0 mkr. Resterande 1,0 mkr avsåg främst platsförsäljning, särskilt i förskolan, men också i andra verksamheter. Nämndbidraget ökade med 17,0 mkr, vilket var ersättningen från kommunfullmäktige för de extraordinära kostnaderna för Sunnerby förskola.

Nämndens kostnader ökade med 41,4 mkr mot budget. I det ingick en personalkostnadsökning på 13,2 mkr. Den finansierades till stor del av de tillkommande bidragen från Skolverket. Driftkostnaderna ökade med 28,2 mkr jämfört med budget. Av dem rörde 17,8 mkr de extraordinära kostnaderna för Sunnerby förskola och 1,0 mkr avetableringen av Rumbapaviljongen. Kostnaderna för platsköp hos andra huvudmän ökade sammantaget med 7,2 mkr. De stora ökningarna berodde på köp av grundskoleplats och av gymnasial vuxenutbildningsplats. Kapitalkostnaderna ökade med 0,6 mkr mot budget, vilket berodde på att investeringsprojekt avslutades tidigare än förväntat. Resterande 1,6 mkr berodde på både positiva och negativa avvikelser på övriga driftskonton.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden redovisade vid årets slut ett överskott på 0,5 mkr. Det berodde främst på aktiviteter som inte kunde genomföras på grund av pandemin. Intäkterna minskade med 0,3 mkr jämfört med budget, vilket berodde på minskade entréavgifter vid simhallen, minskade uthyrningsintäkter för anläggningar, minskade avgifter på biblioteken och på att Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek försenades. Personalkostnaderna redovisade underskott, vilket berodde på besparingskrav som inte kunde verkställas.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Resultatet för hela nämnden var ett underskott på 17,6 mkr. I detta resultat ingår va-verksamhetens underskott på 8,5 mkr. Va-verksamheten hade för året ett budgeterar underskott på 4,5 mkr för att möta tidigare års överskott. Nämndens resultat exklusive va-verksamheten är ett underskott på 9,1 mkr.

Förvaltningsövergripande redovisade ett bättre resultat än budget med 1,0 mkr. Överskottet berodde till största delen på en budgeterad reserv, som inte nyttjades mer än till att möta övriga avdelningars underskott. Avdelningen plan, stab och bygglov redovisade ett överskott om 0,1 mkr.

Stadsmiljöavdelningen redovisade ett underskott om 2,8 mkr. Det berodde till största delen på förlorade intäkter på grund av pandemin och på krisledningsnämndens beslut den 7 april. Åtgärder vidtogs för att inte underskottet skulle bli ännu större.

Fastighetsavdelningen redovisade ett underskott om 7,3 mkr. Det berodde dels på förändrade bokföringsregler om vad som får aktiveras vid slutförda investeringar, dels på ökade kostnader eller förlorade intäkter på grund av pandemin, dels på kostnader för avbrutna investeringar, varav energiprojektet Hoxla innebar den största kostnaden med 4,1 mkr. Hoxla utgörs av borrhål för energiutvinning och projektet har i flera år kantats av problem. Nedskrivningar har gjorts tidigare, när det planerade användandet minskat. På grund av kostnadsbilden för inkoppling söker fastighetsavdelningen nu nya lösningar. Det finns alltså ingen planerad användning för borrhålen. Efter det att revisorerna rådfrågats skrevs investering ned och kostnaden fördes till resultatet 2020. Förfarandet var enligt bokföringsreglerna. Högre kapitalkostnader än budgeterat bidrog också till underskottet.

Vatten och avlopp redovisade ett underskott mot budget om 4 mkr. Det berodde framför allt på att avdelningen granskade pågående investeringsprojekt med anledning av att Rådet för kommunal redovisning (RKR) förtydligade de nya redovisningsreglerna. Det gällde aktiveringsbara utgifter i samband med investeringar, där det nu är en striktare bedömning av vilka utgifter som kan räknas som investering och vilka kostnader som måste föras till resultatet som en driftkostnad.

Finansförvaltningen

Finansförvaltningen är endast en resultatenhet, där kommungemensamma poster bokförs. Skatteintäkter och bidrag bokförs på finansförvaltningen och fördelas sedan till de olika enheterna.

Förvaltningen redovisade ett positivt resultat på 108,5 mkr, vilket var 76,5 mkr bättre än budget. Den stora avvikelsen berodde dels på att Nynäshamns kommun tog emot anläggningar som har med exploatering att göra vederlagsfritt. Enligt redovisningsprinciperna ska det bokföras som en intäkt i resultaträkningen till ett värde av 52 mkr. Dels berodde avvikelsen på extra generella statsbidrag på 53,6 mkr, som skulle kompensera minskade skatteintäkter 2020. Emellertid minskade inte skatteintäkterna lika mycket som statens preliminära prognoser visade, utan kommunen fick ett extra tillskott på 32 mkr till budgeten. Därutöver fick kommunen kompensation för sjuklönekostnader på cirka 14,8 mkr.

Investeringsredovisning

En investering är en anskaffning av en anläggningstillgång, till exempel maskiner och inventarier, ny beläggning av gator och vägar eller byggandet av nya förskolor. En utgift för en investering redovisas som en tillgång i kommunens balansräkning och påverkar vid anskaffningstillfället inte driftbudgeten, utan ska vara budgeterad i kommunens totala investeringsbudget. Tillgångens värde minskar varje år. Värdeminskningen bokförs som en avskrivning och påverkar därmed driftbudgeten under tillgångens ekonomiska livslängd, som kan vara allt från 3 till över 50 år.

Nynäshamn hade en investeringsram på 320 mkr i mål och budget för helåret 2020. Därutöver utökades kommunstyrelsens ram med 66 mkr i samband med förvärvet av Alkärrsplans Utvecklings AB den sista april. I mål och budget upprättades en investeringsplan för 2020–2023, som ett led i arbetet för bättre långsiktig ekonomisk planering och investeringsprocess. Investeringsplanen för fyra år framåt ska varje år justeras efter ändrade förutsättningar och beslutas i samband med

mål och budget. På så sätt kan planen ständigt utvärderas och förbättras.

Utöver förvärvet av Alkärrsplans Utvecklings AB togs flera investeringsbeslut, till exempel om att bygga upp Lilla Gröndal igen och om att avsluta Vansta industriområde. Det gjorde att den totala investeringsramen justerades till 336,6 mkr. Årets investeringar, exklusive förvärvet av Alkärrsplans Utvecklings AB, uppgick till 205,7 mkr, vilket var i paritet med 2019 (203,1 mkr). Planen för 2020 var investeringar på totalt 320 mkr, vilket även var prognosen under våren. Investeringstakten minskade under den senare delen av året på grund av pandemin, långa upphandlingstider samt omtag och återremisser av investeringsbeslut.

Kommunen hade betydligt bättre budgetföljsamhet för investeringarna 2020 än de senaste tio åren. Investeringstakten ökade och genomgången och prioriteringen av investeringsbeslut blev tydligare, både när det gällde verksamhetens kapacitet att genomföra investeringen och vad som är ekonomiskt hållbart för kommunen på längre sikt. Den höga investeringstakten bibehålls även planperioden 2021–2023, eftersom kommunens investeringsbehov är stora, både på grund av eftersatt underhåll, men också eftersom befolkningen växer och det behövs nya verksamhetslokaler, va-anläggningar, parker och vägar.

Investeringsredovisning per nämnd med större projekt särredovisade

* Satsvis biologisk rening.

** * I årets investeringar i tabellen ingår investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar på totalt 205,7 mkr. I tabellen ingår inte förvärvet av koncernbolaget Alkärrsplans Utvecklings AB för 65,9 mkr. Totala investeringar för kommunen 2020 är 271,7 mkr.

Årets investeringar i sammandrag

Skolor och förskolor

Majoriteten av fastighetsavdelningens investeringar användes för skolor och förskolor. På Utsiktens förskola utfördes åtgärder för att anpassa lokalerna efter verksamhetens behov, bland annat i köket, med inredning och tekniska installationer. Arbetet med förskolegården fortsatte också. Det sista arbetet med den nya konceptförskolan Cykelskogen blev färdigt. Även de större investeringarna Skolhuslyftet Gröndalsskolan, Matsal Gröndalsskolan och Gröndalshallen blev klara och aktiverades.

Ombyggnaden av delar av Sunnerbyskolan till förskola och matsal samt verksamhetsanpassningar pågick, men investeringen avbröts efter beslut i kommunfullmäktige. De delar som slutfördes aktiverades och de resterande projekteringskostnaderna fördes till resultatet och belastade barn- och utbildningsnämnden. Ett nytt investeringsbeslut togs sedan om en helt ny konceptförskola i Sunnerby.

Återuppbyggnaden av Lilla Gröndal var en annan stor investering som beslutades, men inga utgifter har ännu bokförts.

Offentlig plats

Stadsmiljöavdelningen hade en helårsbudget på 54,5 mkr. Arbetet med Nynäsvägen etapp 3 påbörjades. Den infattar bland annat ny beläggning, cykelbanor och ny belysning sträckan Bryggargatan-Skolgatan till Hamngatan. Ombyggnad av vägar samt nyanläggning av lokalgata och gångoch cykelvägar kring Telegrafenområdet är i slutskedet. Arbetet återupptas när exploateringar i området är färdiga. Arbetet med gång- och cykelbanor, trafiksäkerhetshöjande åtgärder och gatubelysning fortsatte runt om i kommunen.

Vatten och avlopp

Vatten- och avloppsavdelningen hade en investeringsbudget på 111 mkr. Markförberedande arbeten för Nynäshamns reningsverks utbyggnad påbörjades under våren. Bygget planeras vara klart 2021. En ny rötkammare befinner sig i projekteringsfas och förväntas även den stå klar 2021. Utbyggnaden av SBR utjämningsmagasin för att förbättra kvävereningen var planerad att utföras under året, men projektet tampades med en problematisk upphandling, där beslut blivit överprövade. Inga utgifter belastade investeringsbudgeten. I övrigt fortsatte arbetet med kommunens ledningsnät och upprustning av verk och pumpstationer. Investeringen Överföringsledning Segersäng och Ekeby samt kommunalt vatten och avlopp i Ekeby beslutades under hösten, men några utgifter har ännu inte belastat projektet.

Exploateringar

Exploatering innebär att omvandla råmark till färdiga bostads- och verksamhetsområden eller för att användas för samhällsfastigheter. De senaste åren har kommunens exploateringsverksamhet varit hårt belastad, eftersom efterfrågan är hög.

Samhällsbyggnadsprocessen

Ett samhällsbyggnadsprojekt berör många enheter i kommunen och tar vanligen flera år att genomföra. Det kan handla om nya bostäder, förskolor, att utveckla ett centrumområde, bygga om ett parkområde eller bygga ut vatten- och avloppsnätet. Nynäshamns kommun växer och utvecklas inom många områden. Intresset för ledig mark, bostäder och möjligheter att etablera och utöka verksamheter är stort. För att kommunen ska fortsätta att utvecklas krävs en väl fungerande samhällsbyggnadsprocess och exploateringsverksamhet.

Processen är dokumenterad i Samhällsbyggnadsprocess för Nynäshamns kommun, där den beskrivs från idé till färdig byggnad, infrastruktur eller utemiljö. Processbeskrivningen innehåller bland annat projektorganisation, ansvarsområden och beslutsmandat. Samhällsbyggnadsprocessen är indelad i fyra faser: initiering, planering, genomförande och avveckling. Om markområdena ägs av kommunen kan de markanvisas och/eller säljas under processen. Dessa projekt kallas nedan kommunala. Ibland äger kommunen inte marken, men för att kontrollera kvalitet, ekonomi och genomförande tecknar kommunen diverse avtal. Dessa projekt kallas nedan externa.

Det innebär att hålla ihop helheten i alla faser. Budget, utfall och prognos följs upp per projekt under tertial 1, tertial 2 och vid årsbokslutet. Samhällsbyggnadsprojekt består redovisningsmässigt av tre delar:

• Investering – till exempel gator, vatten och avlopp, som redovisas som anläggningstillgångar i kommunens balansräkning.
• Exploatering – till exempel mark som ska exploateras, lantmäteriförrättning och markförberedande åtgärder. De redovisas som omsättningstillgångar.
• Driftkostnad – till exempel detaljplanekostnader och vissa projekteringskostnader. Sådana kostnader kan inte balanseras, utan ska enligt god redovisningssed tas direkt i kommunens resultaträkning.

I kommunens totala investerings- och driftbudgetar ingår samhällsbyggnadsprojektens investeringsdel i investeringsramarna, driftpåverkande delar ingår i driftbudgeten och en separat del innehåller exploateringskostnader.

Exploateringsredovisning, kommunen